Cromwells erövring av Irland 1649–1653 – bakgrund, händelser och konsekvenser

Under kungadömenas krig erövrade det engelska parlamentets styrkor Irland mellan 1649 och 1653. Dessa styrkor leddes av Oliver Cromwell. Händelsen är känd som Cromwellis erövring av Irland eller Cromwellis krig på Irland. Cromwell invaderade Irland med sin New Model Army på uppdrag av Englands Rump Parliament i augusti 1649. Landstigningen och det efterföljande fälttåget var en direkt fortsättning på de konflikter som föregått och sammanflätades med både de irländska konflikterna och det engelska inbördeskriget.

Bakgrund

Efter det irländska upproret 1641 kom större delen av Irland under det irländska katolska förbundets kontroll. Förbundets mål var i grunden att säkra religiösa och politiska rättigheter för katolikerna, men efter hand kom konflikten att handla om både makt, mark och allianser. I början av 1649 allierade sig konfederationen med de engelska rojalisterna, som hade besegrats av parlamentarismen i det engelska inbördeskriget. Denna allians mellan konfederater och rojalister gjorde situationen i Irland strategiskt viktig för parlamentet i London, särskilt efter att kungariket England blivit republik i och med avrättningen av Karl I.

Händelseförloppet 1649–1653

Cromwell anlände till Irland i augusti 1649 och inledde en intensiv militär kampanj. Under de första månaderna genomfördes flera avgörande belägringar och fältslag:

• Drogheda (september 1649) – staden intogs efter stormning och ett stort antal av försvararna avrättades efter stridens slut; händelsen har blivit en av de mest omtalade och kontroversiella episoderna i fälttåget.
• Wexford (oktober 1649) – staden föll och rapporter om massakrer och plundring följde även här.
• Under 1650–1651 förde parlamentariska trupper kampanjer i Munster, Leinster och Connacht för att besegra de kvarvarande konfedererade och rojalistiska styrkorna. Här användes både regelrätta fältslag och belägringar av befästa städer och slott.
• I maj 1652 hade Cromwells armé i stort besegrat koalitionen av konfederater och rojalister och ockuperat landet, vilket avslutade de irländska konfederationskrigen (ibland kallade elvaåriga kriget). Trots detta fortsatte gerillakriget i ytterligare tid, och mindre motståndsgrupper och lokala befäl höll ut.

Lagstiftning och markpolitik

Som följd av kriget utfärdade parlamentet en rad beslut som omformade ägandet av irländsk jord. Ett centralt instrument var den så kallade Act for the Settlement of Ireland (1652), som slog fast att de som ansetts ha deltagit i upproret kunde drabbas av konfiskation. Mark konfiskerades i stor skala och delades ut till parlamentariska soldater, officerare och engelska investerare som betalning eller belöning. Många irländska katoliker förlorade sina gods och tvingades söka nytt uppehälle, ofta i västra provinser som Connacht (så kallad "transplantation to Connacht").

De mänskliga konsekvenserna

Kriget fick svåra och långvariga effekter på civilbefolkningen:

• Det utbröt hungersnöd och bristsjukdomar i spåren av krigshärjat jordbruk och konfiskerade förnödenheter.
• Ett utbrott av böldpest och andra sjukdomar förvärrade dödstalen.
• Uppskattningar av minskningen av den irländska befolkningen till följd av den parlamentariska kampanjen varierar kraftigt: från omkring 15 procent till mycket högre tal. Olika studier använder olika tidsperioder och källmaterial – vissa räknar endast förluster under erövringsåren 1649–1652, andra inkluderar följande år och perioden för den cromwellska bosättningen (till cirka 1659).
• Parlamentarikerna transporterade också omkring 50 000 personer som kontraktsarbetare till kolonier och plantager i Västindien och andra platser. Många av dessa tvingades arbeta under svåra villkor.
• För de som blev kvar innebar markförluster och ekonomisk utslagning en långvarig försvagning av den katolska samhällseliten och förändrade samhällsstrukturen i grunden.

Militär praxis och kontroverser

Den parlamentariska erövringen beskrivs ofta som brutal, och Cromwell förblir en djupt kontroversiell figur i irländsk historieskrivning. Huruvida Cromwell personligen beordrade eller sanktionerade specifika grymheter under hela kampanjen diskuteras än i dag. Följande aspekter är centrala i debatten:

• Vissa historiker menar att avrättningarna efter stormning av städer som Drogheda låg inom de dåvarande krigets sedvänjor – att om en garnison vägrade ge sig och staden togs med våld kunde samtliga försvarare dödas som avskräckande åtgärd.
• Andra pekar på den oproportionerliga brutaliteten mot civilbefolkningen, plundring och tvångsförflyttningar och kallar åtgärderna för etnisk rensning eller folkmord. Sådana etiketter är omtvistade och berör både normer i 1600-talets krigföring och politisk användning av historien i eftertid.
• Oavsett tolkning led kampanjen till omfattande mänskligt lidande och långsiktiga samhälleliga förändringar.

Långsiktiga konsekvenser och minne

Kriget och dess följder förändrade Irlands politiska, ekonomiska och sociala landskap i grunden:

• En omfördelning av mark mot engelska och protestantiska ägare lade grunden för den senare så kallade Protestantiska överhögheten (Protestant Ascendancy).
• Den katolska samhällseliten förlorade i stor utsträckning sin tidigare ställning, vilket påverkade politik, ekonomi och kultur under århundraden.
• Demografiska effekter, deportationer och emigration förändrade befolkningsstrukturen. Många irländare hamnade som kontraktsarbetare i kolonier, och emigrationen fortsatte under lång tid.
• Kollektivt minne och nationell identitet i Irland bär fortfarande spår av händelserna. Cromwell framställs i irländsk tradition ofta som en symbol för förtryck och grymhet, medan andra historieskrivningar betonar den politiska och militära kontexten.

Historisk forskning och tolkningar

Forskningen om Cromwells fälttåg är omfattande och mångfacetterad. Historiker debatterar fortfarande frågor som dödstalens storlek, motivet bakom vissa handlingar, och huruvida rensningarna hade som avsikt att helt fördriva den katolska befolkningen. Källmaterialet från perioden är partiellt och ofta färgat av samtida partiska rapporter, vilket försvårar entydiga slutsatser. Modern forskning försöker kombinera samtida källor med demografiska studier och arkeologiska fynd för att ge en mer nyanserad bild.

Sammanfattning

Cromwells erövring av Irland 1649–1653 var en militär, politisk och social omvälvning som hade dramatiska konsekvenser för landet. Kampanjen ledde till militära segrar för parlamentet, men också till omfattande mänskligt lidande, markkonfiskationer och långvariga politiska och kulturella effekter. Diskussionen om ansvar, skala och karaktär av de grymheter som begicks är fortfarande levande inom historieforskningen och i den offentliga debatten, och händelserna förblir centrala i Irlands kollektiva minne.

Frågor och svar

F: Vilken händelse är känd som Cromwellians erövring av Irland?

F: Vem ledde dessa styrkor?

F: Varför invaderade Cromwell Irland?

Fråga: Hur lång tid tog det för dem att erövra Irland?

F: Vilka åtgärder vidtog de mot romerska katoliker?

Fråga: Hur allvarliga var konsekvenserna för den irländska befolkningen?

Sök med bokstav