Debian | fritt operativsystem
Debian är ett fritt operativsystem. Det är en distribution av ett operativsystem som är känt som GNU-operativsystemet, som kan användas med olika kärnor, inklusive Linux, kFreeBSD och Hurd. I kombination med dessa kärnor kan operativsystemet kallas Debian GNU/Linux, Debian GNU/kFreeBSD respektive Debian GNU/Hurd. Debian GNU/Linux är en av de mest kompletta och populära GNU/Linux-distributionerna, som många andra, som Ubuntu, är baserade på.
Kort historik
Debianprojektet startade officiellt den 16 augusti 1993 under ledning av Ian Murdock. Han var en datorprogrammerare. I dag utvecklas Debian i detta projekt av mer än 1 000 datorspecialister över hela världen.
Namnet "Debian" togs efter Ian Murdock och hans fru Debra. Vissa människor säger eller uttalar "deb-ee-n" men andra säger också "de-bi-an" eller "de-bai-an" och i Japan "de-bi-a-n" och så vidare.
Utvecklingssteg
Programvarupaket under utveckling laddas antingen upp till projektdistributionen som heter unstable (även känd som sid), eller till experimental repository. Programvarupaket som laddas upp till unstable är normalt versioner som är tillräckligt stabila för att släppas av den ursprungliga uppströmsutvecklaren, men med Debianspecifika paketeringar och andra ändringar som Debianutvecklare har infört. Dessa tillägg kan vara nya och otestade. Programvara som ännu inte är redo för den instabila distributionen placeras vanligtvis i experimental repository.
När en version av ett programvarupaket har varit instabil under en viss tid (beroende på hur brådskande ändringarna är) flyttas paketet automatiskt till uttestningsdistributionen. Paketet flyttas till testing endast om inga allvarliga (utgivningskritiska) fel i paketet rapporteras och om annan programvara som behövs för paketets funktionalitet kvalificerar sig för att inkluderas i testing.
Eftersom uppdateringar av Debianpaket mellan officiella utgåvor inte innehåller några nya funktioner väljer vissa att använda uttestnings- och instabila distributioner för sina nyare paket. Dessa distributioner är dock mindre testade än stabila, och instabila får inte säkerhetsuppdateringar i tid. I synnerhet kan oförsiktiga uppgraderingar till fungerande instabila paket ibland allvarligt skada programvarans funktionalitet. Sedan den 9 september 2005 har säkerhetsuppdateringar för testing-distributionerna tillhandahållits av säkerhetsgruppen för testing.
När paketen i testversionen har mognat och målen för nästa utgåva är uppfyllda blir testutgåvan nästa stabila utgåva. Den senaste stabila utgåvan av Debian (Buster) är 10.0, som släpptes den 6 juli 2019. Nästa utgåva har kodnamnet "Bullseye".
Historik över utgivningen
Legend |
Utgåva som inte längre stöds |
Release stöds fortfarande |
Framtida utgivning |
Version | Kodnamn | Utgivningsdatum | Hamnar | Paket | Stöds fram till och med | Anteckningar | |
1.1 | surr | 17 juni 1996 | 1 | 474 | 1996 | dpkg, ELF-övergång, Linux 2.0 | |
1.2 | rex | 12 december 1996 | 1 | 848 | 1996 | - | |
1.3 | bo | 5 juni 1997 | 1 | 974 | 1997 | - | |
2.0 | hamm | 24 juli 1998 | 2 | ≈ 1,500 | 1998 | övergång till glibc, ny arkitektur: m68k | |
2.1 | slink | 9 mars 1999 | 4 | ≈ 2,250 | 2000-12 | APT, nya arkitekturer: alpha, sparc | |
2.2 | potatis | 15 augusti 2000 | 6 | ≈ 3,900 | 2003-04 | Nya arkitekturer: arm, powerpc | |
3.0 | Woody | 19 juli 2002 | 11 | ≈ 8,500 | 2006-08 | Nya arkitekturer: hppa, ia64, mips, mipsel, s390 | |
3.1 | Sergeant | 6 juni 2005 | 11 | ≈ 15,400 | 2008-04 | Modulärt installationsprogram, halvofficiellt stöd för amd64. | |
4.0 | etsa | 8 april 2007 | 11 | ≈ 18,000 | 2010-02-15 | Ny arkitektur: amd64, borttagen arkitektur: m68k. Grafiskt installationsprogram, övergång till udev, övergång till modulärt X.Org. Den senaste uppdateringen 4.0r9 släpptes 2010-05-22. | |
5.0 | lenny | 14 februari 2009 | 11+1 | ≈ 23,000 | 2012-02-06 | Ny arkitektur/binär ABI: armel. Stöd för 32-bitars SPARC-hårdvara har tagits bort. Fullständigt stöd för Eee PC. Den senaste uppdateringen 5.0.8 släpptes 2011-01-22. | |
6.0 | tryck på | 6 februari 2011 | 9+2 | ≈ 29,000 | 2016-02-29 | Nya arkitekturer/kärnor: kfreebsd-i386, kfreebsd-amd64, borttagna arkitekturer: alpha, arm. eglibc till förmån för glibc. | |
7 | Wheezy | 4 maj 2013 | 13 | ≈ 36,000 | 2018-05 | ||
8 | jessie | 25-26 april 2015 | 10 | ≈ 43,000 | 2020-04 | ||
9 | Stretch | 17 juni 2017 | 10 | ≈ 52,000 | 2022-06 | ||
10 | buster | 6 juli 2019 | 10 | ≈ 58,000 | 2024-06 | ||
11 | bullseye | 14 augusti 2021 | 9 | 59,551 | 2026-06 |
A 11 arkitekturer + 1 ytterligare ARM binär ABI (armel)
B 9 arkitekturer med Linuxkärna + 2 arkitekturer med FreeBSD-kärna
På grund av en incident med en cd-försäljare som gjorde en inofficiell och trasig utgåva med beteckningen 1.0, gjordes aldrig en officiell 1.0-utgåva.
En Debian 4.0 Box Cover
För andra plattformar
Debian har anpassats till olika arkitekturer eller plattformar. En version, som är baserad på utvecklarutgåvan (Sid) som har anpassats till Xbox, kallas Xebian.
Paket
Debians officiella programvarupaketförråd innehåller till exempel UNetbootin.
Relaterade sidor
- Förteckning över Linuxdistributioner
Frågor och svar
F: Vad är Debian?
A: Debian är ett fritt operativsystem som är en distribution av ett operativsystem som kallas GNU-operativsystemet.
F: Vilka kärnor kan användas med Debian?
S: De kärnor som kan användas med Debian är Linux, kFreeBSD och Hurd.
F: Hur kallas kombinationen av dessa kärnor?
S: Kombinationen av dessa kärnor kallas Debian GNU/Linux, Debian GNU/kFreeBSD respektive Debian GNU/Hurd.
F: Är Debian en av de mest kompletta och populära GNU/Linux-distributionerna?
S: Ja, det är en av de mest kompletta och populära GNU/Linux-distributionerna.
F: Finns det andra distributioner som är baserade på Debian?
Svar: Ja, andra distributioner som Ubuntu är baserade på Debian.
F: Finns det en kostnad för att använda operativsystemet?
S: Nej, det finns ingen kostnad för att använda detta operativsystem eftersom det är gratis.