Debian – Vad är det? Fritt GNU-operativsystem och populär Linux-distribution

Upptäck Debian — ett fritt GNU-operativsystem och populär Linux-distribution. Läs om Debian GNU/Linux, alternativa kärnor (kFreeBSD, Hurd) och varför många system bygger på det.

Debian är ett fritt operativsystem. Det är en distribution av ett operativsystem som är känt som GNU-operativsystemet, som kan användas med olika kärnor, inklusive Linux, kFreeBSD och Hurd. I kombination med dessa kärnor kan operativsystemet kallas Debian GNU/Linux, Debian GNU/kFreeBSD respektive Debian GNU/Hurd. Debian GNU/Linux är en av de mest kompletta och populära GNU/Linux-distributionerna, som många andra, som Ubuntu, är baserade på. Distributionen är känd för sin stabilitet, stora paketförråd och sitt starka fokus på fri programvara.

Kort historia

Projektet startades 1993 av Ian Murdock. Debian utvecklas av The Debian Project — en global gemenskap av utvecklare, bidragsgivare och användare. Beslut om projektets riktning styrs av projektets medlemmar genom demokratisk process, och en vald projektledare (DPL) ansvarar för koordineringen under sin mandatperiod.

Utgåvor och grenar

Debian har flera samtidiga grenar:

• stable – den rekommenderade versionen för produktionssystem: mycket testad och stabil.
• testing – nästa framtida stabila utgåva; innehåller nyare paket men testas fortfarande.
• unstable (även kallad Sid) – utvecklingsgrenen där ny kod och paket först anländer.

Stabila utgåvor publiceras ungefär vartannat år och döps traditionellt efter figurer från filmen "Toy Story".

Pakethantering och programvara

Debian använder paketformatet .deb och verktyg som dpkg och APT (Advanced Package Tool) för installation, uppgradering och borttagning av programvara. Exempel på klienter för APT är kommandoradsprogrammet apt och grafiska verktyg som aptitude eller Synaptic. Debian erbjuder stora officiella paketförråd indelade i komponenterna main, contrib och non-free, där main innehåller strikt fri programvara enligt Debians riktlinjer.

Fri programvarufilosofi

Debian följer en formell uppsättning principer kallad Debian Social Contract och Debians Free Software Guidelines (DFSG). Dessa dokument anger projektets åtagande att prioritera fri programvara, öppenhet och användares friheter. Samtidigt finns det möjlighet att använda proprietär mjukvara via de separata komponenterna om det behövs för hårdvara eller särskilda användningsfall.

Stöd för hårdvara och arkitekturer

Debian stöder ett stort antal CPU-arkitekturer, från vanliga stationära och serversystem till inbyggda system. Arkitekturstöd gör Debian användbart på allt från persondatorer till servrar och specialplattformar. Vissa varianter av Debian kombineras med andra kärnor (till exempel kFreeBSD eller Hurd) för särskilda behov eller forskning.

Säkerhet och uppdateringar

Debian publicerar regelbundet säkerhetsuppdateringar för sina stabila utgåvor genom sitt säkerhetsteam. För äldre, men fortfarande viktiga utgåvor finns ofta även ett LTS-program (Long Term Support) som förlänger säkerhetsunderhållet mot normalt stödperiodens slut.

Användningsområden

Debian används brett: som serversystem, i molninfrastruktur, för utveckling, på skrivbordet och i inbyggda system. Eftersom Debian är stabilt och har lång livscykel för varje stabil utgåva uppskattas det särskilt i servermiljöer. Många distributioner och projekt baserar sina system på Debian, där Ubuntu är ett av de mest kända exemplen.

Installation och var du hittar Debian

Debian tillhandahåller installationsbilder för olika behov: fulla installations-CD/DVD, nätverksinstallatörer och live-system. Före installation rekommenderas att du verifierar nedladdningar med checksummor och signaturer för att säkerställa integritet. Du kan välja mellan stable, testing eller unstable beroende på dina krav på stabilitet respektive nyare mjukvara.

Hur du kan bidra

Debian utvecklas av en global gemenskap och det finns många sätt att bidra:

• rapportera och åtgärda buggar via Debians bugghanteringssystem;
• paketunderhåll och utveckling av nya paket;
• översättningar, dokumentation och support i forum eller chattar;
• ekonomiskt stöd genom donationer eller lokala grupper.

Det finns tydliga vägar för att bli Debian Developer eller Debian Maintainer om du vill bidra mer formellt.

Avslutande kommentarer

Debian är en av de mest inflytelserika och långlivade fri-programvara-distributionerna. Projektets fokus på kvalitet, frihet och gemenskap har gjort det till ett stabilt val för många användare och organisationer. Om du vill ha ett stabilt, öppet och väl understött operativsystem är Debian ett utmärkt alternativ.

Utvecklingssteg

Programvarupaket under utveckling laddas antingen upp till projektdistributionen som heter unstable (även känd som sid), eller till experimental repository. Programvarupaket som laddas upp till unstable är normalt versioner som är tillräckligt stabila för att släppas av den ursprungliga uppströmsutvecklaren, men med Debianspecifika paketeringar och andra ändringar som Debianutvecklare har infört. Dessa tillägg kan vara nya och otestade. Programvara som ännu inte är redo för den instabila distributionen placeras vanligtvis i experimental repository.

När en version av ett programvarupaket har varit instabil under en viss tid (beroende på hur brådskande ändringarna är) flyttas paketet automatiskt till uttestningsdistributionen. Paketet flyttas till testing endast om inga allvarliga (utgivningskritiska) fel i paketet rapporteras och om annan programvara som behövs för paketets funktionalitet kvalificerar sig för att inkluderas i testing.

Eftersom uppdateringar av Debianpaket mellan officiella utgåvor inte innehåller några nya funktioner väljer vissa att använda uttestnings- och instabila distributioner för sina nyare paket. Dessa distributioner är dock mindre testade än stabila, och instabila får inte säkerhetsuppdateringar i tid. I synnerhet kan oförsiktiga uppgraderingar till fungerande instabila paket ibland allvarligt skada programvarans funktionalitet. Sedan den 9 september 2005 har säkerhetsuppdateringar för testing-distributionerna tillhandahållits av säkerhetsgruppen för testing.

När paketen i testversionen har mognat och målen för nästa utgåva är uppfyllda blir testutgåvan nästa stabila utgåva. Den senaste stabila utgåvan av Debian (Buster) är 10.0, som släpptes den 6 juli 2019. Nästa utgåva har kodnamnet "Bullseye".

Historik över utgivningen

Legend

Utgåva som inte längre stöds

Release stöds fortfarande

Framtida utgivning

 

Version	Kodnamn	Utgivningsdatum	Hamnar	Paket	Stöds fram till och med	Anteckningar
1.1	surr	17 juni 1996	1	474	1996	dpkg, ELF-övergång, Linux 2.0
1.2	rex	12 december 1996	1	848	1996	-
1.3	bo	5 juni 1997	1	974	1997	-
2.0	hamm	24 juli 1998	2	≈ 1,500	1998	övergång till glibc, ny arkitektur: m68k
2.1	slink	9 mars 1999	4	≈ 2,250	2000-12	APT, nya arkitekturer: alpha, sparc
2.2	potatis	15 augusti 2000	6	≈ 3,900	2003-04	Nya arkitekturer: arm, powerpc
3.0	Woody	19 juli 2002	11	≈ 8,500	2006-08	Nya arkitekturer: hppa, ia64, mips, mipsel, s390
3.1	Sergeant	6 juni 2005	11	≈ 15,400	2008-04	Modulärt installationsprogram, halvofficiellt stöd för amd64.
4.0	etsa	8 april 2007	11	≈ 18,000	2010-02-15	Ny arkitektur: amd64, borttagen arkitektur: m68k. Grafiskt installationsprogram, övergång till udev, övergång till modulärt X.Org. Den senaste uppdateringen 4.0r9 släpptes 2010-05-22.
5.0	lenny	14 februari 2009	11+1	≈ 23,000	2012-02-06	Ny arkitektur/binär ABI: armel. Stöd för 32-bitars SPARC-hårdvara har tagits bort. Fullständigt stöd för Eee PC. Den senaste uppdateringen 5.0.8 släpptes 2011-01-22.
6.0	tryck på	6 februari 2011	9+2	≈ 29,000	2016-02-29	Nya arkitekturer/kärnor: kfreebsd-i386, kfreebsd-amd64, borttagna arkitekturer: alpha, arm. eglibc till förmån för glibc.
7	Wheezy	4 maj 2013	13	≈ 36,000	2018-05
8	jessie	25-26 april 2015	10	≈ 43,000	2020-04
9	Stretch	17 juni 2017	10	≈ 52,000	2022-06
10	buster	6 juli 2019	10	≈ 58,000	2024-06
11	bullseye	14 augusti 2021	9	59,551	2026-06

^A 11 arkitekturer + 1 ytterligare ARM binär ABI (armel)

^B 9 arkitekturer med Linuxkärna + 2 arkitekturer med FreeBSD-kärna

På grund av en incident med en cd-försäljare som gjorde en inofficiell och trasig utgåva med beteckningen 1.0, gjordes aldrig en officiell 1.0-utgåva.

 
En Debian 4.0 Box Cover  

Frågor och svar

F: Vad är Debian?

F: Vilka kärnor kan användas med Debian?

F: Hur kallas kombinationen av dessa kärnor?

F: Är Debian en av de mest kompletta och populära GNU/Linux-distributionerna?

F: Finns det andra distributioner som är baserade på Debian?

F: Finns det en kostnad för att använda operativsystemet?

Sök med bokstav