Debian är ett fritt operativsystem. Det är en distribution av ett operativsystem som är känt som GNU-operativsystemet, som kan användas med olika kärnor, inklusive Linux, kFreeBSD och Hurd. I kombination med dessa kärnor kan operativsystemet kallas Debian GNU/Linux, Debian GNU/kFreeBSD respektive Debian GNU/Hurd. Debian GNU/Linux är en av de mest kompletta och populära GNU/Linux-distributionerna, som många andra, som Ubuntu, är baserade på. Distributionen är känd för sin stabilitet, stora paketförråd och sitt starka fokus på fri programvara.
Kort historia
Projektet startades 1993 av Ian Murdock. Debian utvecklas av The Debian Project — en global gemenskap av utvecklare, bidragsgivare och användare. Beslut om projektets riktning styrs av projektets medlemmar genom demokratisk process, och en vald projektledare (DPL) ansvarar för koordineringen under sin mandatperiod.
Utgåvor och grenar
Debian har flera samtidiga grenar:
- stable – den rekommenderade versionen för produktionssystem: mycket testad och stabil.
- testing – nästa framtida stabila utgåva; innehåller nyare paket men testas fortfarande.
- unstable (även kallad Sid) – utvecklingsgrenen där ny kod och paket först anländer.
Stabila utgåvor publiceras ungefär vartannat år och döps traditionellt efter figurer från filmen "Toy Story".
Pakethantering och programvara
Debian använder paketformatet .deb och verktyg som dpkg och APT (Advanced Package Tool) för installation, uppgradering och borttagning av programvara. Exempel på klienter för APT är kommandoradsprogrammet apt och grafiska verktyg som aptitude eller Synaptic. Debian erbjuder stora officiella paketförråd indelade i komponenterna main, contrib och non-free, där main innehåller strikt fri programvara enligt Debians riktlinjer.
Fri programvarufilosofi
Debian följer en formell uppsättning principer kallad Debian Social Contract och Debians Free Software Guidelines (DFSG). Dessa dokument anger projektets åtagande att prioritera fri programvara, öppenhet och användares friheter. Samtidigt finns det möjlighet att använda proprietär mjukvara via de separata komponenterna om det behövs för hårdvara eller särskilda användningsfall.
Stöd för hårdvara och arkitekturer
Debian stöder ett stort antal CPU-arkitekturer, från vanliga stationära och serversystem till inbyggda system. Arkitekturstöd gör Debian användbart på allt från persondatorer till servrar och specialplattformar. Vissa varianter av Debian kombineras med andra kärnor (till exempel kFreeBSD eller Hurd) för särskilda behov eller forskning.
Säkerhet och uppdateringar
Debian publicerar regelbundet säkerhetsuppdateringar för sina stabila utgåvor genom sitt säkerhetsteam. För äldre, men fortfarande viktiga utgåvor finns ofta även ett LTS-program (Long Term Support) som förlänger säkerhetsunderhållet mot normalt stödperiodens slut.
Användningsområden
Debian används brett: som serversystem, i molninfrastruktur, för utveckling, på skrivbordet och i inbyggda system. Eftersom Debian är stabilt och har lång livscykel för varje stabil utgåva uppskattas det särskilt i servermiljöer. Många distributioner och projekt baserar sina system på Debian, där Ubuntu är ett av de mest kända exemplen.
Installation och var du hittar Debian
Debian tillhandahåller installationsbilder för olika behov: fulla installations-CD/DVD, nätverksinstallatörer och live-system. Före installation rekommenderas att du verifierar nedladdningar med checksummor och signaturer för att säkerställa integritet. Du kan välja mellan stable, testing eller unstable beroende på dina krav på stabilitet respektive nyare mjukvara.
Hur du kan bidra
Debian utvecklas av en global gemenskap och det finns många sätt att bidra:
- rapportera och åtgärda buggar via Debians bugghanteringssystem;
- paketunderhåll och utveckling av nya paket;
- översättningar, dokumentation och support i forum eller chattar;
- ekonomiskt stöd genom donationer eller lokala grupper.
Det finns tydliga vägar för att bli Debian Developer eller Debian Maintainer om du vill bidra mer formellt.
Avslutande kommentarer
Debian är en av de mest inflytelserika och långlivade fri-programvara-distributionerna. Projektets fokus på kvalitet, frihet och gemenskap har gjort det till ett stabilt val för många användare och organisationer. Om du vill ha ett stabilt, öppet och väl understött operativsystem är Debian ett utmärkt alternativ.

