Vad är demens? Orsaker, symtom, diagnos och behandling

Vad är demens? Lär dig om orsaker, vanliga symtom, diagnosmetoder och behandlingsalternativ. Känn igen tidiga tecken och när du bör söka hjälp.

Demens är en grupp sjukdomar med symptom som påverkar människors sätt att tänka och interagera med varandra. Den kan ofta kopplas till en sjukdom eller en skada i hjärnan. Mycket ofta påverkas korttidsminnet, sinnet, talet och motoriken. Vissa former av demens orsakar en förändring av den drabbades personlighet. En person som lider av demens förlorar vissa färdigheter och kunskaper som han eller hon redan hade. Detta är den största skillnaden mot andra tillstånd som påverkar sinnet. Personer som lider av inlärningsproblem eller lägre intelligens kommer aldrig att förvärva vissa färdigheter, medan personer som lider av demens kommer att förlora färdigheter som de redan har förvärvat. Demens är vanligare hos äldre människor, men även yngre människor kan drabbas. Vissa former av demens kan i viss mån behandlas. Den vanligaste formen av demens är Alzheimers sjukdom, som står för mellan 50 och 60 procent av alla fall. Andra typer är vaskulär demens och lewy body demens.

Bland kända personer som drabbats av demens finns Augusto Pinochet, den chilenska ledaren, och Rosa Parks, medborgarrättsaktivisten.

Symtom och problem som kan tyda på demens

Följande funktioner kan försämras vid demens och påverka vardagen:

• Förmåga att fatta beslut
• Omdöme
• Orientering i tid och rum
• Problemlösning
• Muntlig kommunikation

Beteendeförändringar och praktiska svårigheter kan omfatta:

• Äta (svårigheter att hantera bestick eller känna igen mat)
• Påklädning (kan behöva hjälp eller göra fel val av kläder)
• Minskade intressen eller social tillbakadragenhet
• Rutinaktiviteter (kan bli oförmögen att utföra hushållsarbete eller följa en tidigare rutin)
• Personlighet (olämpliga reaktioner, bristande känslokontroll eller ökad irritabilitet)

Reversibla och irreversibla orsaker

Vissa former av demens är reversibla, vilket innebär att tillståndet kan förbättras eller förbättras betydligt om underliggande orsaker behandlas. Andra former är irreversible och beror på fortskridande sjukdomar som inte går att bota, till exempel Alzheimers sjukdom.

Reversibla orsaker kan omfatta läkemedelsbiverkningar, vitaminbrister (t.ex. B12), sköldkörtelrubbningar, infektioner, uttorkning, svår lever- eller njursvikt, eller kroniskt subduralt hematom efter huvudskada. Traumatisk hjärnskada, till exempel diffusa axonala skador efter skador på huvudet eller hjärnan, kan också ge kognitiva svårigheter.

Creutzfeldt-Jakobs sjukdom orsakar en demenssjukdom som försvåras snabbt, under veckor eller månader, och beror på prioner. Andra tillstånd som encefalopati eller delirium kan ge snabbt insättande eller växlande symtom medan vissa neurodegenerativa sjukdomar utvecklas långsamt under flera år.

Vanliga orsaker

• Alzheimers sjukdom, den vanligaste orsaken till kronisk demens.
• Vaskulära skador i hjärnan (t.ex. multiinfarkt) som leder till vaskulär demens.
• Lewy body demens och andra synukleinopatier.
• Tumörer, exempelvis gliomrelaterade tumörer.
• Alkoholrelaterad demens, ibland i samband med Wernicke–Korsakoff-syndromet och långvarigt tungt alkoholbruk.

Ytterligare medicinska orsaker och riskfaktorer

Möjliga metabola och infektiösa orsaker är leversvikt, njursvikt, kroniska subdurala hematom, hjärninfektioner som hjärnhinneinflammation som i vissa fall leder till viral encefalit, samt läkemedelstoxicitet (t.ex. kramplösande läkemedel kan påverka kognition). Enligt en ny rapport från Science Daily har forskare vid universitetet i Bergen i Norge upptäckt ett samband mellan munhälsa och Alzheimers sjukdom. Wernicke-Korsakoffs syndrom är en demenssjukdom som orsakas av alkoholism.

Utredning och diagnos

Diagnos av demens bygger på en kombination av:

• Medicinsk anamnes och fysisk undersökning.
• Neurologisk och kognitiv utredning med standardiserade test (t.ex. MMSE, MoCA) för att kartlägga minne, uppmärksamhet, språk och exekutiva funktioner.
• Blodprover för att utesluta reversibla orsaker (blodstatus, elektrolyter, sköldkörtelprov, B12 etc.).
• Hjärnavbildning (CT eller MR) för att upptäcka infarkter, tumörer, subdurala hematom eller atrofi.
• I vissa fall mer specialiserade undersökningar som lumbalpunktion, PET-skanning eller genetisk testning.

Utredningen görs ofta i samarbete mellan allmänläkare, geriatriska kliniker, neurologer och ibland psykiatrin.

Behandling och omvårdnad

Behandlingen varierar beroende på orsak och sjukdomsstadium. Generella riktlinjer:

• Åtgärda reversibla orsaker (t.ex. justera läkemedel, behandla infektioner, korrigera näringsbrister).
• Farmakologisk behandling för symtomlindring hos vissa patienter: kolinesterashämmare (t.ex. donepezil, rivastigmin, galantamin) kan förbättra eller bromsa symtom vid Alzheimers sjukdom, och memantin kan användas i vissa fall vid måttlig till svår demens. Val och effekt diskuteras med specialist.
• Icke-farmakologiska insatser: kognitiv stimulering, fysisk träning, strukturerade dagliga rutiner, arbetsterapi och talterapi kan förbättra funktionsförmåga och livskvalitet.
• Stöd till närstående och omsorgspersonal: information, avlastning, stödgrupper och planering av omsorg samt juridiska frågor (fullmakt, framtidsfullmakter).
• Symtomlindring vid beteendeproblem: först ut är icke-farmakologiska metoder; farmaka kan användas i specifika och väl motiverade fall med noggrann uppföljning.
• Vid avancerad demens fokuserar vården ofta på symtomlindring, nutrition, trygghet och palliativ vård.

Förebyggande åtgärder

Det finns inga säkra metoder för att helt förhindra demens, men flera åtgärder kan minska risken eller senarelägga debut:

• Kontrollera blodtryck, blodsocker och blodfetter.
• Rökstopp, måttligt alkoholintag och hälsosam kost (t.ex. medelhavskost).
• Regelbunden fysisk aktivitet och socialt engagemang.
• Håll hjärnan aktiv genom inlärning, läsning och social interaktion.
• God munhälsa kan även vara viktig — forskning pekar på samband mellan oral hälsa och risk för Alzheimers sjukdom.

När ska du söka vård?

Sök vård om du eller en närstående märker bestående förändringar i minne, språk, omdöme eller beteende som påverkar vardagen. Tidig utredning ger bättre möjlighet att hitta behandlingsbara orsaker, planera framtiden och ge stöd.

Prognos

Prognosen varierar mycket beroende på orsak, hur tidigt diagnos ställs och vilken behandling som ges. Vissa former är reversibla och förbättras med behandling, medan andra är progressiva. God omvårdnad, tidig stödinsats och behandling av samtidig sjuklighet kan förbättra livskvalitet och funktion under sjukdomsförloppet.

Om du eller en närstående misstänker demens är nästa steg att ta kontakt med vården för en grundlig bedömning och vidare utredning.

Frågor och svar

F: Vad är demens?

F: Vem är mest benägen att drabbas av demens?

F: Vilka symtom är förknippade med demens?

F: Finns det några former av demens som är reversibla?

F: Vilka är några kända orsaker till irreversibel demens?

F: Finns det någon behandling för dem som lider av demens?

Sök med bokstav