Ökengräshoppa
Ökengräshoppan (Schistocerca gregaria) är en art av gräshoppor. Plaggen av ökengräshoppor hotar jordbruksproduktionen i Afrika, Mellanöstern och Asien. Det har de gjort i århundraden. En tiondel av världens befolkning kan påverkas av denna glupska insekt. De destruktiva svärmarna av gräshoppor bildas inte varje år, utan endast när förhållandena är lämpliga för dem.
Ökengräshoppan är potentiellt den farligaste av gräshopporna eftersom svärmarna kan flyga snabbt över stora avstånd. Den har två till fem generationer per år. Den senaste stora ökenspridningen 2004-05 orsakade skördeförluster i Västafrika och minskade livsmedelsförsörjningen i området. Ökengräshoppan är inte ensam ansvarig för svältkatastrofer, men den är en bidragande faktor.
Utveckling
Insekten har inte en fullständig metamorfos. Dess larver utvecklas i stadier som kallas "instar". När larverna närmar sig vuxen ålder kallas de "nymfer" eller "hoppare". Det finns två typer av hoppare: solitär och grupplevande.
Under den solitära fasen går de inte i grupp utan rör sig självständigt. Färgningen i de senare stadierna tenderar att bli grönaktig eller brunaktig för att matcha färgen på örten.
I den grupperande fasen samlas hopparna och i de senare stadierna får de en djärv färgning med svarta markeringar på gul bakgrund. De omyndiga är rosa och de mogna vuxna är ljusgula och flyger under dagen i täta svärmar.
Förändringen från en ensam insekt till en glupsk gräshoppsflock sker vanligtvis efter en period av torka, när det äntligen regnar och vegetationen frodas på de platser där gräshopporna föds upp. Populationen byggs upp snabbt och konkurrensen om maten ökar.
När hopparna blir mer trängda gör den nära fysiska kontakten att insekternas bakben stöter mot varandra. Denna stimulans utlöser en kaskad av metaboliska förändringar som förflyttar insekterna från den solitära till den kollektiva fasen. När hopparna blir gruppbildande ändrar de sin färg från huvudsakligen grönt till gult och svart, och de vuxna växlar från brunt till rosa (omogna) eller gult (mogna). Deras kroppar blir kortare och de avger ett feromon som gör att de dras till varandra. Detta orsakar svärmbildning.
Ensamma (överst) och grupperade (nederst) nymfer av ökenlokor
Frågor och svar
Fråga: Vad är ökengräshoppan?
S: Ökenlokan är en art av gräshoppor.
F: Vad är hotet från ökengräshoppor?
S: Plagyer av ökengräshoppor hotar jordbruksproduktionen i Afrika, Mellanöstern och Asien, och en tiondel av världens befolkning kan påverkas av denna glupska insekt.
F: När bildas destruktiva svärmar av gräshoppor?
Svar: De destruktiva gräshoppssvärmarna bildas inte varje år, utan endast när förhållandena är lämpliga för dem.
F: Varför är ökengräshoppan potentiellt den farligaste av gräshopporna?
S: Ökengräshoppan är potentiellt den farligaste av gräshopporna på grund av svärmarnas förmåga att snabbt flyga över stora avstånd.
F: Hur många generationer har ökengräshoppan per år?
S: Ökengräshoppan har två till fem generationer per år.
Fråga: Vilka konsekvenser fick den senaste stora ökenspridningen av ökengräshoppor 2004-05?
Svar: Den senaste stora ökenspridningen 2004-05 orsakade skördeförluster i Västafrika och minskade livsmedelsförsörjningen i området.
Fråga: Är det enbart ökengräshoppan som är ansvarig för svältkatastrofer?
Svar: Nej, ökengräshoppan är inte ensam ansvarig för svältkatastrofer, men den är en bidragande faktor.
