Tärningsorm (Natrix tessellata) – fakta om den icke giftiga vattenormen
Upptäck tärningsormen (Natrix tessellata) — icke giftig vattenorm: utseende, beteende, föda, utbredning och försvar. Fakta, bilder och tips för att känna igen arten.
Tärningsormen (Natrix tessellata) är en europeisk orm som inte är giftig och som tillhör familjen Colubridae, underfamiljen Natricinae. Den kallas ofta för "tärningsorm" på grund av de mörka, fyrkantiga eller rektangulära fläckarna längs ryggens mitt som kan ge ett mönster som påminner om tärningar.
Utseende
Tärningsormar är slanka och väl anpassade till ett liv i och vid vatten. De är vanligen mellan 60 och 90 cm långa, men exemplar som närmar sig eller överstiger 1 meter förekommer. Färgen är oftast brun eller grå med mörkare fläckar eller rutmönster. Buken är ljusare och kan vara enfärgad eller ha ränder.
Utbredning och habitat
Tärningsormen förekommer främst i södra och östra Europa samt västra Asien. Den trivs vid sötvattenmiljöer som sjöar, floder, dammar, våtmarker och bergsbäckar, där den hittar sin huvudsakliga föda. Ibland kan den ses på land nära vattnet och i omgivande landskap som skog eller ökenartade områden, men den är generellt knuten till vattenmiljöer. I vissa områden, till exempel på öar i Medelhavet, förekommer arten sparsamt eller saknas helt — den finns exempelvis inte särskilt mycket på Kreta.
Underarter
Det finns flera populationer och lokala varianter, och en underart som ofta nämns är N.t. heinrothi från ön Serpilor (Osrov Zminyi) i Svarta havet.
Föda och jakt
Tärningsormen är i huvudsak fiskätare och jagar effektivt i vattnet. Den kan även ta groddjur som grodor och salamandrar, samt unga fiskar och ibland andra små vattenlevande byten. Den är duktig på att simma och dyka när den jagar.
Beteende och försvar
Arten är i regel skygd och undviker människor. Den är icke giftig, men när den känner sig hotad kan den utsöndra en illaluktande sekret (musk) för att avskräcka angripare. Ett vanligt försvar är också att spela död (thanatosis). De kan bita om de hanteras, men bettet är ofarligt.
Fortplantning och övervintring
Tärningsormen är äggläggande (oviparisk). Honan lägger ägg under sensommaren i varma, fuktiga gömställen som komposthögar, tång- eller växtansamlingar eller under stenar. Kullens storlek varierar mellan olika populationer. Ungarna kläcks och är självständiga direkt.
Under vintern går tärningssnokar in i torra hål eller andra skydd nära vattnet och sover från omkring oktober till april beroende på klimatet. Detta kallas att övervintra och kan ske i bergssprickor, daggmaskshål eller övergivna håligheter.
Hot och status
Globala populationer bedöms oftast som relativt livskraftiga, men lokala bestånd kan hotas av habitatförlust, vattenförorening, minskad tillgång på fisk och förstörelse av häcknings- och övervintringsplatser. I vissa regioner gör mänsklig aktivitet att arten minskar och behöver skyddsåtgärder.
Intressanta fakta
- Tärningsormen är väl anpassad för ett liv i vatten — den simmar snabbt och kan dyka efter byten.
- Namnet syftar på det rut- eller tärningslika mönstret på ryggsidan.
- Trots att den ibland förväxlas med andra snokarter är den helt ofarlig för människor.
Sammanfattningsvis är tärningsormen en icke-giftig vattenlevande orm med tydligt rutmönster, specialiserad på fiskätande, skygg i sitt beteende och beroende av rena vattenmiljöer för sin överlevnad.
Distribution
Tärningsormen lever i Europa och Asien: Libanon, Palestina, Tyskland, Schweiz, Österrike, Frankrike, Kroatien, Slovenien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Italien, Tjeckien, Polen, Albanien, Rumänien, Bulgarien, Ungern, Turkiet, Grekland, Cypern, Afghanistan, Ryssland, Ukraina, Armenien, Georgien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Turkmenistan, Tadzjikistan, Uzbekistan, Kirgizistan, Irak, Libanon, Syrien, Jordanien, Jemen, Egypten, Pakistan och Kina.
Frågor och svar
F: Vad är tärningsslangen?
S: Tärningsormen är en icke giftig orm som tillhör familjen Colubridae och underfamiljen Natricinae.
F: Var lever tärningsormen?
S: Tärningsormen lever mycket i östra Europa och västra Asien, dock inte lika mycket som gräsormen.
F: Hur många arter av tärningssnokar är kända?
S: Endast en art, N.t.heinrothi, är erkänd, från ön Serpilor (Osrov Zminyi) i Svarta havet.
F: Vad äter tärningsormen?
S: Tärningsormen äter mest fisk, och ibland kan den också äta amfibier.
F: Hur försvarar sig tärningssormen?
S: Tärningsormen kan släppa ut en mycket dålig lukt och spela död för att försvara sig.
F: Var övervintrar tärningssormar?
S: Tärningssormar går in i torra hål intill vattnet och sover från oktober till april.
F: Är tärningssnokar giftiga?
S: Nej, tärningssnokar har inget gift.
Sök