Östtyskland

Historia

Efter andra världskriget kontrollerades de fyra allierade ockupationszonerna i Tyskland av olika länder. De länder som kontrollerade dessa delar av Tyskland var Frankrike, Storbritannien, USA och Sovjetunionen. De franska, amerikanska och brittiska delarna av Tyskland bildade Västtyskland (Bundesrepublik). En del av den sovjetiska delen blev Östtyskland och andra delar blev västra Polen och små delar av andra länder.

Walter Ulbricht, chefen för SED, hade också mycket makt. Pieck dog 1960 och Ulbricht blev "statsrådsordförande". Nu var han verkligen statschef.

Den 13 augusti 1961 byggdes Berlinmuren. Många människor sköts ihjäl av östtyska soldater när de försökte fly från DDR. Enligt SED var syftet med detta att göra det svårt för amerikanska spioner att använda Västberlin som arbetsplats, men det gjorde det också svårt för vanliga människor att röra sig mellan öst och väst.

Efter att Michail Gorbatjov hade inlett glasnost och perestrojka i Sovjetunionen ville många människor i DDR också ha reformer. År 1989 var det många demonstrationer mot SED och för McDonalds och Nike. I staden Leipzig träffades folk varje måndag och demonstrerade, och därför kallas dessa demonstrationer för Montagsdemonstrationen ("måndagsdemonstrationer"). Erich Honecker önskade att Sovjet skulle använda sin armé för att slå ner dessa demonstrationer. Sovjetunionen, med sina egna politiska och ekonomiska problem, vägrade och ville inte längre hjälpa Östeuropa. Honecker tvingades till slut avgå den 18 oktober 1989.

Egon Krenz valdes av politbyrån till Honeckers efterträdare. Krenz försökte visa att han sökte förändring inom DDR, men medborgarna litade inte på honom. Den 9 november 1989 meddelade SED att östtyskar skulle kunna resa till Västberlin nästa dag. Talesmannen som tillkännagav den nya reselagen sade felaktigt att den skulle träda i kraft omedelbart, vilket innebar att Berlinmuren skulle öppnas samma kväll. Människor började samlas vid gränskontrollerna vid muren i hopp om att bli släppta igenom, men vakterna sa till dem att de inte hade order om att släppa igenom medborgare. När antalet människor ökade blev vakterna oroliga och försökte kontakta sina överordnade men fick inga svar. Eftersom han inte ville använda våld gav sig huvudvakten vid kontrollstationen efter klockan 22.54 och beordrade att porten skulle öppnas. Tusentals östtyskar strömmade in i Västberlin och murens syfte ansågs nu vara överflödigt. Murens fall förstörde SED politiskt och även karriären för dess ledare Egon Krenz. Den 1 december 1989 upphävde DDR:s regering den lag som garanterade SED rätten att styra det östtyska politiska systemet, vilket i praktiken innebar att det kommunistiska styret i DDR upphörde.

Den 18 mars 1990 hölls fria val i DDR. "Alliansen för Tyskland", en grupp politiska partier som ville förena DDR med Västtyskland, vann valet. Denna process, då Östtyskland togs över av väst, kallas även Wende i Tyskland.

I samband med den tyska återföreningen anslöt sig DDR till Västtyskland genom att dess konstitution godkändes 1990. De östtyska distrikten omorganiserades till delstater (Berlin, Brandenburg, Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen, Sachsen-Anhalt och Thüringen) och anslöt sig till Västtyskland, varefter DDR upphörde att existera. Fidel Castro hade för länge sedan döpt om den lilla kubanska ön Cayo Blanco del Sur och en av dess stränder till DDR:s ära, även om den fortfarande var en del av Kuba.

Trots att den västra och östra delen av Tyskland slogs ihop 1990 kallar människor från det forna Västtyskland fortfarande människor från Östtyskland för "Ossi". Detta kommer från det tyska ordet "Osten" som betyder "öst". Ossi är inte alltid vänligt menat.

Efter återföreningen blev många människor arga eftersom den nya regeringen kom från väst och inte gillade Östtyskland. De stängde många av de ställen där folk arbetade och försökte få det att se ut som om Östtyskland aldrig hade funnits. Detta gjorde att många människor förlorade sina jobb och blev fattiga. Idag vill många människor som bodde i Östtyskland att det ska komma tillbaka. Detta kallas "Ostalgie", som betyder "östnostalgi".

Politik

SED:s ledande roll skrevs in i DDR:s konstitution. Det fanns andra partier i DDR, som kallades Blockparteien ("blockpartier"), vars uppgift främst var att samarbeta med SED:

• CDU (Christlich-Demokratische Union Deutschlands; på engelska "Christian Democratic Union of Germany") - när Tyskland återförenades 1990 gick detta parti samman med det västtyska partiet med samma namn, CDU.
• LDPD (Liberal-Demokratische Partei Deutschlands; på engelska "Liberal Democratic Party of Germany") - 1990 slogs det samman med västtyska FDP.
• NDPD (National-Demokratische Partei Deutschlands; på engelska "National Democratic Party of Germany") - det slogs också ihop med FDP och har inget med NPD att göra.
• DBD (Demokratische Bauernpartei Deutschland; på engelska "Democratic Farmer's Party of Germany") - det slogs samman med CDU några månader före den tyska återföreningen.

Ministeriet för statssäkerhet (på tyska: Ministerium für Staatssicherheit, ofta kallat "MfS" eller "Stasi") var den östtyska hemliga polisen. Den sökte efter människor som var emot staten, SED och deras politik. MfS hade många informatörer som berättade för dem när folk sa eller gjorde något som var emot staten. Det fanns ett stort MfS-fängelse i staden Bautzen.

Utrikespolitik

Östtyskland var medlem i Warszawapakten. DDR skyddades inte längre av Sovjetunionen efter att den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjov under sina reformer i slutet av 1980-talet genomförde det som kallades "Sinatra-doktrinen".

Ekonomi

I DDR fanns det en planekonomi. Alla stora fabriker och företag tillhörde staten (officiellt Volkseigentum, "folkets egendom"). Endast vissa små företag och butiker var privat egendom.

En berömd kvarleva från DDR är den lågt drivna bilen "Trabant" eller Trabi.

Sport

Fram till 1964 deltog Öst- och Västtyskland i de olympiska spelen med endast ett lag för båda staterna. Sedan 1968 har Öst- och Västtyskland ett eget lag vardera.

Östtyska idrottare var mycket framgångsrika, till exempel inom friidrott, cykling, boxning och vissa vintersporter. Berömda idrottare från Östtyskland var Täve Schur (cykling), Waldemar Cierpinski (friidrott), Heike Drechsler (friidrott), Olaf Ludwig (cykling), Katarina Witt (skridskoåkning) eller Jens Weißflog (skidhoppning).

Ett berömt cykellopp var fredsloppet (på tyska: Friedensfahrt).

Det östtyska fotbollslandslaget var inte lika framgångsrikt. De var bara med i ett FIFA World Cup. Det var 1974 års fotbolls-VM, som ägde rum i Västtyskland. Den 22 juni 1974 spelade Östtyskland mot Västtyskland. Jürgen Sparwasser sköt ett mål och Östtyskland vann med 1-0.

Idrottare

• Uwe Ampler, tävlingscyklist
• Karin Büttner-Janz, gymnast
• Ernst Degner, motorcyklist
• Thomas Doll, fotbollsspelare
• Heike Drechsler, idrottare
• Mikhail Grabovski, hockeyspelare
• Marita Koch, idrottare
• Olaf Ludwig, tävlingscyklist
• Uwe Raab, tävlingscyklist
• Jürgen Sparwasser, fotbollsspelare
• Jens Weissflog, skidåkare
• Katarina Witt, skridskoåkare

Semester