Uppsats (essä): Definition, syften, typer och exempel

En uppsats är en skriftlig text som oftast bygger på författarens egna tankar, analys eller reflektioner. Definitionen av en essä är relativt vag och gränserna mot andra genrer kan vara flytande; artiklar och noveller kan ibland likna varandra i form och innehåll. De flesta moderna essäer är skrivna på prosa, men verk i vers har också beskrivits som essäer — ett känt exempel är Alexander Popes An Essay on Criticism och An Essay on Man. Personer som skriver essäer kallas essäister.

Omfattning och historiska exempel

De flesta uppsatser är korta till medellånga, men det finns även längre och mer utförliga essäer. Exempel på långformiga uppsatser är John Lockes An Essay Concerning Human Understanding och Thomas Malthus An Essay on the Principle of Population, som båda är omfattande arbeten snarare än korta reflexioner.

Syften och funktioner

Uppsatsens syfte kan variera mycket beroende på form och sammanhang. Vanliga syften är att:

argumentera för eller emot en tes (argumenterande uppsats),
förklara ett ämne eller redogöra för fakta (expositorisk/utredande uppsats),
skildra en händelse eller berätta (narrativ uppsats),
beskriva sinnesintryck eller miljöer (deskriptiv uppsats),
reflektera över personliga erfarenheter eller idéer (reflekterande/personal essä).

Oavsett form förväntas uppsatsen bidra med något väsentligt: en tydlig idé, en intressant synvinkel eller nya argument som är användbara för läsaren.

Typer av uppsatser

Vanliga typer som används i skola, akademi och publicistiska sammanhang är:

Argumenterande uppsats — fokuserar på att övertyga läsaren med stöd av skäl och bevis.
Expositorisk/utredande uppsats — förklarar ett ämne objektivt och redogör för fakta och olika perspektiv.
Analytisk uppsats — bryter ner ett verk eller fenomen i delar och tolkar deras innebörd.
Narrativ uppsats — berättar en sekvens av händelser med personlig eller konstnärlig ton.
Reflekterande/personal essä — bygger på personliga reflektioner och tankar, ofta i fri form.

Struktur och stil

En klar struktur hjälper läsaren att följa resonemanget. Den klassiska uppsatsstrukturen innehåller ofta:

Inledning — presenterar ämnet, väcker intresse och formulerar en tydlig tes eller frågeställning.
Huvuddel — utvecklar argument eller analyserar materialet i logiska avsnitt med exempel, bevis och källhänvisningar.
Avslutning — sammanfattar huvudpunkterna, drar slutsatser och eventuellt pekar ut öppna frågor eller förslag till fortsatt undersökning.

Språket i en uppsats bör vara klart och lätt att följa. I akademiska uppsatser krävs korrekt källhänvisning och ett formellt tonläge, medan personliga essäer tillåts vara mer informella och experimentella i stil.

Praktiska skrivtips

Formulera en tydlig tes eller huvudidé innan du börjar skriva.
Gör en disposion för att säkerställa logisk ordning och rimlig omfattning.
Använd konkreta exempel och relevanta källor för att styrka dina påståenden.
Skriv tydliga övergångar mellan stycken så att läsaren inte tappar tråden.
Var kritisk mot egna antaganden och visa eventuella motargument.
Avsluta med en slutsats som knyter ihop dina poänger i förhållande till tesen.
Korrekturläs för att undvika språkliga fel och otydligheter.

Vanliga misstag och bedömningskriterier

Typiska misstag är att sakna tydlig tes, ha svagt underbyggda argument, bristande struktur eller dålig källhantering i akademiska sammanhang. Vid bedömning av uppsatser tittar lärare och läsare ofta på:

tydlighet och relevans i tesen,
logisk uppbyggnad och koherens,
källkritik och användning av stödjande material,
språk, stil och formalia (särskilt i akademiska arbeten).

Exempel på upplägg

Ett enkelt akademiskt upplägg kan se ut så här: inledning med frågeställning, tre huvudavsnitt som behandlar olika aspekter/argument, och avslutning med slutsats. En personlig essä kan istället följa en lösare struktur: inledande anekdot, reflektioner i flera stycken och en avslutande tanke som ger perspektiv.

Sammanfattningsvis är uppsatsen ett flexibelt genreverktyg som kan anpassas efter syfte och publik. Oavsett form är tydlig idé, välgrundade resonemang och en genomtänkt struktur nyckeln till en läsvärd uppsats.

Typer

argumentbaserad strategi. En argumenterande uppsats är en kritisk text som syftar till att presentera en objektiv syn på ett ämne. Den är avgränsad till ett enda ämne.
en avhandlingsledd strategi. En uppsats som bygger på en tes följer en tes som stöder ett visst fall.
orsak och verkan,
problem och lösning,
jämförelse och kontrast,
beskrivning,
klassificering,
analys,
argument och bevis,
procedurföljd,
kronologisk ordning.

Argumenterande uppsats

En argumenterande uppsats är en skrivgenre som kräver att studenten undersöker ett ämne, samlar in, genererar och utvärderar bevis och tar ställning till ämnet på ett kortfattat sätt. Den argumenterande uppsatsens struktur hålls samman av sammanhang, logiska argument, bevisstöd och en slutsats. Några exempel på ämnen för argumenterande uppsatser är "Är polygami ont eller inte?", "Är amerikanska val alltid rättvisa?".

Uppsats om avhandling

Detta är en typ av uppsats där en ståndpunkt presenteras i en uppsats med hjälp av en tes. En tes är en eller flera meningar som uttrycker huvudtanken i en forskningsartikel eller en uppsats, t.ex. en exposé eller en argumenterande uppsats. Den gör ett påstående och svarar direkt på en fråga. Tesuttalandet fungerar som en vägledning för läsarna genom hela hela uppsatsen.

Frågor och svar

F: Vad är en essä?

S: En essä är en skriven text som vanligtvis handlar om den personliga synvinkeln hos författaren som skrivit den.

F: Hur definieras en essä?

S: Definitionen av en essä är vag.

F: Vad är artiklar och noveller jämfört med en essä?

S: Artiklar och noveller kan vara ganska lika en essä.

F: Vilken är den vanliga formen för en modern essä?

S: Den vanligaste formen för en modern essä är prosa.

F: Vilka kallas personer som skriver uppsatser?

S: Personer som skriver essäer kallas essäister.

F: Kan essäer vara långa?

S: Ja, essäer kan vara långa. Några exempel på långa essäer är John Lockes An Essay Concerning Human Understanding och Thomas Malthus An Essay on the Principle of Population.

F: Vad kan syftet med en uppsats vara?

S: Syftet med en uppsats kan ha alla möjliga syften. En uppsats kan till exempel vara mycket argumenterande eller tala om argument för och emot uppsatsfrågan för att ge ett balanserat argument eller en balanserad åsikt. Den måste vara väsentlig och ge några nya punkter om ämnen och måste vara användbar för läsarna.