Eutanasi och läkarassisterat självmord – definition, lagar och etik
Eutanasi och läkarassisterat självmord: förklaringar, lagar, etiska dilemman och internationella exempel — allt du behöver veta om beslut i livets slutskede.
Eutanasi innebär att en persons liv avslutas på grund av en sjukdom eller ett smärttillstånd som orsakar outhärdligt lidande. Det skiljer sig från assisterat självmord, där någon hjälper en person att ta livet av sig, och från mord, där dödandet sker av andra skäl än att lindra patientens lidande. Eutanasi kan vara frivillig — när den döende personen själv begär att få hjälp att dö — eller icke-frivillig — när personen inte kan uttala sin vilja (till exempel i koma). Om någon dödas mot sin vilja kallas det i regel mord.
Skillnaden mellan eutanasi och läkarassisterat självmord
En viktig praktisk skillnad handlar om vem som administrerar den dödliga substansen. Vid eutanasi är det ofta läkaren eller en annan vårdgivare som aktivt ger giftet. Vid läkarassisterat självmord (ofta kallat Physician Assisted Suicide, PAD) görs giftet tillgängligt för patienten och patienten tar själv den dödliga dosen. World Federation of Right to Die Societies definierar läkarassisterat självmord som att "göra dödliga medel tillgängliga för patienten för att användas vid en tidpunkt som patienten själv väljer".
Juridisk status — några exempel
Eutanasi och läkarassisterat självmord är föremål för olika lagar i olika länder. I många länder är båda olagliga, men några länder och regioner tillåter någon form av reglerad dödshjälp. Exempel:
- Nederländerna och Belgien har lagstiftning som tillåter eutanasi under strikta villkor.
- Luxemburg och Spanien har också lagar som tillåter eutanasi under vissa förutsättningar.
- Kanada införde nationellt medicinskt assisterad död (MAiD) 2016.
- I vissa länder, som Colombia, har domstolsavgöranden öppnat för assisterat döende under reglerade former.
- I Australien finns lagar i flera delstater (bland annat Victoria) som tillåter viss form av assisterat döende.
- Flera amerikanska delstater har lagar som tillåter läkarassisterat självmord eller har rättsliga avgöranden som tillåter det — exempelvis Oregon, Washington, Montana samt senare lagstiftning i delstater som Vermont, Kalifornien, Colorado, Hawaii, New Jersey, Maine och New Mexico samt District of Columbia. (I Montana är det tillåtet genom ett rättsavgörande snarare än en särskild lag.)
- Nyzeeländska parlamentet röstade för en lag om val i livets slutskede, och införandet följde en politisk debatt och en bindande folkomröstning i landet.
Reglerna skiljer sig kraftigt: i vissa länder krävs att patienten är obotligt sjuk och lider av ett terminalt tillstånd, medan andra system också kan omfatta svår, outhärdlig psykisk eller kronisk smärta. I Belgien och Nederländerna finns till exempel möjligheter att i särskilda fall omfatta icke-terminala men outhärdliga tillstånd, vilket väcker debatt.
Olika former och klassificeringar
- Frivillig eutanasi: patienten uttrycker ett klart och upprepat önskemål om att få dö.
- Icke-frivillig eutanasi: patienten kan inte uttrycka sin vilja (t.ex. i koma) och någon annan fattar beslutet utifrån tidigare önskemål eller bästa bedömning.
- Ofrivillig eutanasi: död mot patientens vilja — normalt sätt synonymt med mord.
Skyddsåtgärder och praxis där det är tillåtet
Där eutanasi eller läkarassisterat självmord är lagligt finns ofta flera gemensamma skyddsmekanismer för att minska risken för missbruk:
- Krav på ett frivilligt, välinformerat och upprepat önskemål från patienten.
- Medicinsk bedömning att patienten lider av ett allvarligt, obotligt eller outhärdligt tillstånd.
- Bedömning av beslutscompetens (att patienten har förmåga att förstå och fatta beslut).
- Obligatoriska konsultationer med en eller flera oberoende läkare (second opinion).
- Väntetider eller reflektionstider för att säkerställa att beslutet är velat och genomtänkt.
- Alternativinformation om palliativ vård och smärtlindring.
- Anmälnings- och rapporteringsskyldigheter samt granskning av fall för tillsyn och statistik.
Etiska argument och debatt
Debatten om eutanasi och läkarassisterat självmord är intensiv och rymmer flera principer och oro:
- Argument för: autonomi (rätten att bestämma över sin egen död), lindring av outhärdligt lidande, respekt för patientens uppfattning om värdighet, och minskad plåga för både patient och anhöriga.
- Argument emot: hänsyn till livets okränkbarhet, risk för felaktiga diagnoser eller prognoser, våg-eftersläpningseffekter (slippery slope), möjlig påtryckning av sårbara grupper (äldre, fattiga, psykiskt sårbara), samt oro för förtroendet mellan patient och läkare.
- Ytterligare frågor rör rättvisa (tillgång till palliativ vård), läkaretik (möjligheten till samvetsfrihet) och samhällspåverkan (hur lagar tolkas och tillämpas över tid).
Praktiska aspekter och palliativ vård
En central del av diskussionen är att säkra att patienter verkligen har tillgång till god palliativ vård och smärtlindring. Många experter menar att ett fungerande palliativt system minskar efterfrågan på eutanasi och assisterat självmord, eftersom lidandet kan lindras även i svåra fall. Därför innefattar lagar och riktlinjer ofta krav på att patienten ska ha fått information om palliativa alternativ före beslut.
Tillsyn, statistik och forskning
I de länder där dödshjälp är tillåtet finns ofta krav på att alla fall dokumenteras och granskas av en oberoende kommitté. Sådan tillsyn syftar till att följa lagens efterlevnad, upptäcka systematiska problem och ge underlag för forskning. Forskning kring följderna visar blandade resultat och tolkas ofta olika beroende på ideologisk utgångspunkt — därför är fortsatt transparens och oberoende uppföljning viktig.
Avslutande reflektion
Eutanasi och läkarassisterat självmord rör fundamentala frågor om autonomi, lidande och samhälleliga gränser för medicinskt ingripande. Lagstiftning och praxis varierar kraftigt mellan länder och regioner. Debatten är komplex och kräver balanserade regler, tydliga skyddsåtgärder, god tillgång till palliativ vård och noggrann tillsyn för att skydda sårbara grupper samtidigt som individens vilja och värdighet beaktas.
Länder där dödshjälp har varit eller är tillåten
Länder där dödshjälp har varit eller är tillåten
Typer av dödshjälp
Eutanasi kan vara aktiv eller passiv, frivillig, icke-frivillig eller ofrivillig. Många människor ser viktiga skillnader och kan acceptera vissa typer men inte andra.
Aktiv och passiv dödshjälp
Passiv dödshjälp innebär att man låter en person dö. En obotligt sjuk person får dö, även om behandling skulle kunna hjälpa honom eller henne att leva längre. Detta inbegriper att ta bort livsuppehållande åtgärder, t.ex. en respirator som används för att hålla personen vid liv, eller att inte ge honom eller henne mat eller vatten. Aktiv dödshjälp innebär att man gör något för att avsluta en persons liv. Det kan vara att ge dem en injektion eller piller som leder till deras död.
Vissa människor anser att passiv dödshjälp är ett mer acceptabelt val, eftersom det inte är en avsiktlig handling för att döda. Andra hävdar dock att när någon väl har beslutat att låta en annan person dö, bör han eller hon göra det så snabbt och smärtfritt som möjligt och sedan agera för att åstadkomma döden. Detta kallas också för barmhärtighetsmord.
Frivillig, icke-frivillig och ofrivillig dödshjälp
Frivillig dödshjälp är när någon ber om att få dö eller bli dödad. Detta ses ofta som det bästa alternativet av personer som tror på dödshjälp, eftersom det är tydligt att personen vill dö. Om personen inte kan säga att han eller hon vill dö, men människor tror att han eller hon skulle be om att få dö om han eller hon kunde, är det icke-frivillig dödshjälp. Icke-frivillig dödshjälp är ett val för personer som ligger i koma eller är mycket unga, eftersom de inte kan säga vad de vill. Ofrivillig dödshjälp är när någon dödas trots att han eller hon har bett om att inte få dö, eller när han eller hon kunde ha bett om att få dö men inte gjorde det. Många människor anser att detta är mord, inte dödshjälp.
Dessa typer av dödshjälp kan vara blandade. Om någon ber om att få dö och en annan person ger honom eller henne en injektion som dödar honom eller henne är det aktiv frivillig dödshjälp. En person som ligger i koma och hålls vid liv med hjälp av en respirator, och läkarna stänger av den och personen dör, skulle vara passiv icke-frivillig dödshjälp.
Typer av dödshjälp
Eutanasi kan vara aktiv eller passiv, frivillig, icke-frivillig eller ofrivillig. Många människor ser viktiga skillnader och kan acceptera vissa typer men inte andra.
Aktiv och passiv dödshjälp
Passiv dödshjälp innebär att man låter en person dö. En obotligt sjuk person får dö, även om behandling skulle kunna hjälpa honom eller henne att leva längre. Detta inbegriper att ta bort livsuppehållande åtgärder, t.ex. en respirator som används för att hålla personen vid liv, eller att inte ge honom eller henne mat eller vatten. Aktiv dödshjälp innebär att man gör något för att avsluta en persons liv. Det kan vara att ge dem en injektion eller piller som leder till deras död.
Vissa människor anser att passiv dödshjälp är ett mer acceptabelt val, eftersom det inte är en avsiktlig handling för att döda. Andra hävdar dock att när någon väl har beslutat att låta en annan person dö, bör han eller hon göra det så snabbt och smärtfritt som möjligt och sedan agera för att åstadkomma döden. Detta kallas också för barmhärtighetsmord.
Frivillig, icke-frivillig och ofrivillig dödshjälp
Frivillig dödshjälp är när någon ber om att få dö eller bli dödad. Detta ses ofta som det bästa alternativet av personer som tror på dödshjälp, eftersom det är tydligt att personen vill dö. Om personen inte kan säga att han eller hon vill dö, men människor tror att han eller hon skulle be om att få dö om han eller hon kunde, är det icke-frivillig dödshjälp. Icke-frivillig dödshjälp är ett val för personer som ligger i koma eller är mycket unga, eftersom de inte kan säga vad de vill. Ofrivillig dödshjälp är när någon dödas trots att han eller hon har bett om att inte få dö, eller när han eller hon kunde ha bett om att få dö men inte gjorde det. Många människor anser att detta är mord, inte dödshjälp.
Dessa typer av dödshjälp kan vara blandade. Om någon ber om att få dö och en annan person ger honom eller henne en injektion som dödar honom eller henne är det aktiv frivillig dödshjälp. En person som ligger i koma och hålls vid liv med hjälp av en respirator, och läkarna stänger av den och personen dör, skulle vara passiv icke-frivillig dödshjälp.
Argument för dödshjälp
En del människor anser att dödshjälp bör vara tillåten, och andra anser att det inte bör vara det.
Halkande sluttning
En del människor tror att om man tillåter dödshjälp kommer det att leda till att dåliga saker händer. Om det tillåts för människor som ber om att få dö, kan det tillåtas för människor som är mycket sjuka men som inte kan be om att få dö. Om det händer skulle det kanske bli tillåtet för människor som är mycket sjuka och som inte kommer att bli friska, men som inte vill dö. Detta kallas för argumentet om "halkig sluttning".
Personer som tror på argumentet om glidande backar pekar på tillfällen då detta har hänt. I Tyskland tillät Adolf Hitler att handikappade barn dödades och kallade det för eutanasi. Människor är nu överens om att detta var fel, men om eutanasi tillåts kan det hända igen. De anser att det är en för stor risk att tillåta dödshjälp överhuvudtaget.
Andra säger att det är en stor skillnad mellan att döda en mycket sjuk person som ber om att få dö och att döda ett barn med funktionshinder. De tror inte att eutanasi kommer att leda till dåliga saker. De säger att Hitlers handlingar inte var eutanasi.
American Medical Association (AMA) och andra läkare anser att läkarens uppgift är att hjälpa, inte att döda människor. [] I en undersökning sa 76 procent av läkarna att de inte skulle utföra eutanasi, även om det var lagligt. [] De anser att patienterna inte skulle lita på dem. I Nederländerna, där dödshjälp är lagligt, var 60 % av de äldre i en undersökning rädda för att deras läkare skulle döda dem. []
Argument för dödshjälp
En del människor anser att dödshjälp bör vara tillåten, och andra anser att det inte bör vara det.
Halkande sluttning
En del människor tror att om man tillåter dödshjälp kommer det att leda till att dåliga saker händer. Om det tillåts för människor som ber om att få dö, kan det tillåtas för människor som är mycket sjuka men som inte kan be om att få dö. Om det händer skulle det kanske bli tillåtet för människor som är mycket sjuka och som inte kommer att bli friska, men som inte vill dö. Detta kallas för argumentet om "halkig sluttning".
Personer som tror på argumentet om glidande backar pekar på tillfällen då detta har hänt. I Tyskland tillät Adolf Hitler att handikappade barn dödades och kallade det för eutanasi. Människor är nu överens om att detta var fel, men om eutanasi tillåts kan det hända igen. De anser att det är en för stor risk att tillåta dödshjälp överhuvudtaget.
Andra säger att det är en stor skillnad mellan att döda en mycket sjuk person som ber om att få dö och att döda ett barn med funktionshinder. De tror inte att eutanasi kommer att leda till dåliga saker. De säger att Hitlers handlingar inte var eutanasi.
American Medical Association (AMA) och andra läkare anser att läkarens uppgift är att hjälpa, inte att döda människor. [] I en undersökning sa 76 procent av läkarna att de inte skulle utföra eutanasi, även om det var lagligt. [] De anser att patienterna inte skulle lita på dem. I Nederländerna, där dödshjälp är lagligt, var 60 % av de äldre i en undersökning rädda för att deras läkare skulle döda dem. []
Alternativ till dödshjälp
Palliativ vård
Palliativ vård innebär att människor som är sjuka och kommer att dö får särskild vård för att göra dem mer bekväma. Det kan omfatta hospicevård, när patienten skickas till ett särskilt sjukhus för döende personer. Palliativ vård kan innebära smärtlindring och hjälp för patienten och familjen att komma till rätta med döden. I vissa fall ger läkarna patienten läkemedel som får dem att sova så att de inte känner smärta.
Palliativ vård är inte perfekt, och därför ses den inte alltid som en ersättning för dödshjälp. Det finns fortfarande en viss smärta, och det kan finnas andra biverkningar som gör att patienten fortfarande kan känna sig mycket sjuk. Palliativ vård är inte tillgänglig för alla människor, och alla människor som vill dö genom dödshjälp är inte så sjuka att de kommer att dö snart. Vissa människor har friska kroppar, men lider på andra sätt, och palliativ vård kommer inte alltid att hjälpa dem.
Principen om dubbel effekt
Principen om dubbel effekt beskrevs för första gången av Thomas av Aquino för över 700 år sedan. Den säger att det ibland är okej att göra något dåligt om något bra händer, och om man inte ville ha ett dåligt slut. Aquino använde ett exempel på självförsvar: ibland dödar en person någon som attackerar honom eller henne, men dödandet var inte vad personen försökte göra. De ville bara skydda sig själva. Så även om det är dåligt att döda någon är det inte dåligt att vilja skydda sig själv.
Vissa säger att läkare kan behandla en person för att minska smärtan, vilket leder till att personen dör tidigare. Om läkaren ger behandlingen för att hjälpa patienten att dö är det eutanasi. Men om läkaren ger behandlingen för att stoppa smärtan och inte har för avsikt att patienten ska dö är det kanske inte eutanasi, även om läkaren visste att behandlingen skulle döda patienten.
Assisterat självmord
Självmord är när en person tar livet av sig. Ibland när en person är mycket sjuk behöver han eller hon hjälp med att dö, och detta kallas assisterat självmord. I vissa länder får människor hjälpa till så länge de inte dödar personen, och det kan ses som ett mer acceptabelt alternativ eftersom det måste vara personens eget beslut. Eftersom den assisterande personen inte dödar anses det inte alltid vara eutanasi.
Alternativ till dödshjälp
Palliativ vård
Palliativ vård innebär att människor som är sjuka och kommer att dö får särskild vård för att göra dem mer bekväma. Det kan omfatta hospicevård, när patienten skickas till ett särskilt sjukhus för döende personer. Palliativ vård kan innebära smärtlindring och hjälp för patienten och familjen att komma till rätta med döden. I vissa fall ger läkarna patienten läkemedel som får dem att sova så att de inte känner smärta.
Palliativ vård är inte perfekt, och därför ses den inte alltid som en ersättning för dödshjälp. Det finns fortfarande en viss smärta, och det kan finnas andra biverkningar som gör att patienten fortfarande kan känna sig mycket sjuk. Palliativ vård är inte tillgänglig för alla människor, och alla människor som vill dö genom dödshjälp är inte så sjuka att de kommer att dö snart. Vissa människor har friska kroppar, men lider på andra sätt, och palliativ vård kommer inte alltid att hjälpa dem.
Principen om dubbel effekt
Principen om dubbel effekt beskrevs för första gången av Thomas av Aquino för över 700 år sedan. Den säger att det ibland är okej att göra något dåligt om något bra händer, och om man inte ville ha ett dåligt slut. Aquino använde ett exempel på självförsvar: ibland dödar en person någon som attackerar honom eller henne, men dödandet var inte vad personen försökte göra. De ville bara skydda sig själva. Så även om det är dåligt att döda någon är det inte dåligt att vilja skydda sig själv.
Vissa säger att läkare kan behandla en person för att minska smärtan, vilket leder till att personen dör tidigare. Om läkaren ger behandlingen för att hjälpa patienten att dö är det eutanasi. Men om läkaren ger behandlingen för att stoppa smärtan och inte har för avsikt att patienten ska dö är det kanske inte eutanasi, även om läkaren visste att behandlingen skulle döda patienten.
Assisterat självmord
Självmord är när en person tar livet av sig. Ibland när en person är mycket sjuk behöver han eller hon hjälp med att dö, och detta kallas assisterat självmord. I vissa länder får människor hjälpa till så länge de inte dödar personen, och det kan ses som ett mer acceptabelt alternativ eftersom det måste vara personens eget beslut. Eftersom den assisterande personen inte dödar anses det inte alltid vara eutanasi.
Relaterade sidor
- Rätt att dö
- ↑ Diaconescu, A. (2012). Eutanasi. Contemporary Readings In Law & Social Justice, 4(2), 474-483.
Frågor och svar
F: Vad är eutanasi?
S: Eutanasi är när en persons liv avsiktligt avslutas på grund av sjukdom eller smärta, som har fått honom att lida.
F: Hur skiljer sig eutanasi från assisterat självmord?
S: Assisterat självmord innebär att någon hjälper en annan person att ta livet av sig, medan eutanasi innebär att man avslutar en persons liv utan hjälp.
F: Är eutanasi lagligt i de flesta länder?
S: Nej, eutanasi är olagligt i de flesta länder. Det är bara tillåtet på några få ställen, till exempel i Nederländerna, Belgien och Victoria i Australien.
F: Vad röstade det nyzeeländska parlamentet om när det gäller eutanasi?
Svar: Det nyzeeländska parlamentet röstade med 69-51 röster för att anta lagförslaget om valfrihet vid livets slut.
F: Finns det regler för fall där dödshjälp är tillåten?
S: Ja, där det är tillåtet finns det många regler och det kan bara användas i fall där patienten är obotligt sjuk.
F: Är läkarassisterat självmord lagligt i vissa amerikanska delstater?
Svar: Ja, läkarassisterat självmord är lagligt i Washington, Oregon och Montana.
F: Hur skiljer sig läkarassisterat självmord från eutanasi?
S: Läkarassisterat självmord innebär att dödliga medel ställs till patientens förfogande för att han eller hon ska kunna använda dem när han eller hon så önskar, medan det vid eutanasi vanligtvis är läkaren som ger giftet för att avsluta patientens liv.
Sök