Fistel (medicin) – definition, orsaker och behandling

Fistel (medicin) – definition, orsaker och behandling: Lär dig vad en fistel är, vanliga orsaker, symtom och moderna behandlingsmetoder för snabb och trygg återhämtning.

Ordet fistel kommer från ett latinskt ord som betyder rör eller pipa. Inom medicinen är en fistel en onormal förbindelse mellan två hålrum. Det kan röra sig om blodkärl, tarmar eller andra ihåliga organ. Fistlar orsakas vanligtvis av skador eller operationer. Men de kan också uppstå till följd av en infektion eller inflammation. Fistlar är i allmänhet ett sjukdomstillstånd, men läkare kan skapa fistlar genom kirurgi av medicinska skäl.

Vad är en fistel? — kort förklaring

En fistel är en patologisk kanal som förbinder två normalt separata ytor eller håligheter i kroppen. Den kan vara ytlig, gå ut mot huden, eller inre och förbindande två organ inuti kroppen. Fistlar kan variera mycket i storlek och komplexitet.

Typer av fistlar

• Perianal/anal fistel: förbindelse mellan ändtarmens kanal och huden runt anus. Vanlig efter anorektala abscesser.
• Enterokutan fistel: förbindelse mellan tarm och hud, leder ofta till avföring via huden.
• Enteroenterisk eller enteroenteral: mellan två delar av tarmen.
• Enterovesikal: mellan tarm och urinblåsa — kan ge fekal urin eller urin i avföring.
• Arteriovenös fistel (AV-fistel): förbindelse mellan artär och ven; kan vara medfödd, uppstå efter skada eller skapas kirurgiskt för dialysbehov.
• Vesikovaginal/ureterovaginal fistel: mellan urinvägar och vagina — leder till konstant läckage av urin.
• Medfödda fistlar: vissa barn föds med fistlar som en del av utvecklingsavvikelser.

Orsaker

• Infektioner och abscesser som brister (t.ex. perianala abscesser).
• Inflammatoriska tarmsjukdomar, särskilt Crohns sjukdom.
• Kirurgiska ingrepp eller annan medicinsk behandling (iatrogena fistlar).
• Trauma eller skador mot området.
• Bestrålning och tumörer som skadar vävnad.
• Medfödda missbildningar vid födseln.

Symtom

Symtomen beror på fistelns läge, men vanliga tecken är:

• Utsöndring eller kontinuerlig vätskeflöde från ett hudmynning.
• Illaluktande flytning eller sekret.
• Smärta och svullnad nära fistelns öppning.
• Feber eller tecken på infektion om abscess finns.
• Läckage av avföring eller urin genom fel kanal (t.ex. från vagina eller hud).
• Vid arteriovenösa fistlar: pulsation, blåsljud över området eller tecken på hjärtpåverkan vid stora shuntar.

Diagnos

• Medicinsk anamnes och noggrann klinisk undersökning.
• Endoskopi eller koloskopi för fistlar som involverar tarmen.
• Avbildning: ultraljud, CT, MR (MR-fistulografi är särskilt användbar för perianala fistlar).
• Fistulografi (kontrastinjektion i fistelgången) för att kartlägga kanalens förlopp.
• Urin- eller odlingsprover vid misstanke om infektion.

Behandling

Behandlingen beror på fisteltyp, orsak och patientens allmäntillstånd. Målet är att sluta fisteln, förebygga infektion och bevara funktion.

• Conservativt: antibiotika vid infektion, lokal skötsel och dränering av abscesser.
• Kirurgiskt: många fistlar kräver operation, t.ex. fistulotomi, excision eller rekonstruktion med vävnadsflikar. För perianala fistlar används ibland seton (en tråd) för att dränera och förebygga återkommande abscesser.
• Endovaskulär behandling: för arteriovenösa fistlar kan embolisering eller annan kärlingrepp användas.
• Sjukdomsspecifik behandling: vid Crohns sjukdom kan biologiska läkemedel (t.ex. anti-TNF) och immunmodulerande läkemedel hjälpa till att läka fistlar.
• Alternativa metoder: fibrinlim, pluggimplantat eller andra vävnadsgivande tekniker i vissa fall.
• Skapade fistlar: i vissa fall skapar läkare medvetet en arteriovenös fistel för hemodialys hos patienter med njursvikt; detta är planerat och kontrollerat kirurgiskt.

Komplikationer

• Återkommande infektioner eller kronisk drainage.
• Abscessbildning och sepsis i svåra fall.
• Skador på närliggande vävnad och organ.
• Avförings- eller urininkontinens beroende på läge.
• Recidiv — särskilt vid inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns.

Förebyggande och prognos

Förebyggande åtgärder innefattar snabb och adekvat behandling av infektioner och abscesser, noggrann kirurgisk teknik och god uppföljning vid kroniska inflammatoriska sjukdomar. Prognosen varierar: vissa enkla fistlar läker väl efter behandling, medan komplexa eller sjukdomsassocierade fistlar kan kräva upprepade insatser och ha hög återfallsfrekvens.

När ska du söka vård?

Sök vård om du har ihållande eller illaluktande vätska från huden, plötslig smärta och svullnad nära ett område, feber i samband med en misstänkt fistel, eller om du får ofrivilligt läckage av avföring eller urin. Tidig bedömning minskar risken för komplikationer.

Sammanfattning: En fistel är en onormal förbindelse mellan två håligheter i kroppen. Orsaker inkluderar infektion, inflammation, trauma och kirurgi. Diagnos sker med undersökning och bildgivande, och behandling kan vara konservativ, kirurgisk eller sjukdomsspecifik. Prognosen beror på typ och underliggande orsak.

Frågor och svar

F: Vad är en fistel?

F: Var kommer ordet fistel ifrån?

F: Vad orsakar fistlar?

F: Är alla fistlar ett sjukdomstillstånd?

F: Kan läkare skapa fistlar genom kirurgi?

F: Vilka organ kan påverkas av en fistel?

F: Är en fistel ett vanligt medicinskt tillstånd?

Sök med bokstav