Skogsduvorna, släktet Dryomys, är ett släkte av små, skogslevande gnagare i familjen Gliridae. (Observera att det i ursprungstexten förekommer en oförenlig länktext duvungar — Dryomys är inte fåglar utan däggdjur.) De förekommer i stora delar av Eurasien och lever vanligen i skogar eller buskage.

Utseende

Dessa djur är små och kompakt byggda. Huvud- och kroppslängden ligger vanligen mellan 8–13 cm och svansen är 6–11 cm lång. Vikten varierar vanligen från 18–36 g (0,63–1,27 oz). Pälsen är mjuk och tät, ofta gråbrun till rödbrun på ovansidan och ljusare på buken. De har relativt stora ögon och små runda öron, vilket är typiskt för nattaktiva (nattliga) arter. Svansen är välpälsad och används som balansredskap vid klättring.

Utbredning och habitat

Släktet förekommer över stora delar av tempererade och bergsbetonade områden i Eurasien. Arterna finns i löv- och blandskogar, snåriga buskmarker, bergsskogar och ofta i områden med rik markvegetation som ger skydd och föda. De är anpassade till ett arboriskt (trädlevande) liv, men rör sig också på marken.

Levnadssätt och föda

Dryomys-arter är huvudsakligen nattaktiva och ofta skygga. De bygger bon i trädhål, under bark eller i täta buskage, och kan även använda fågelbon eller människoskapade gömställen. Dieten är allätande och består av frukt, bär, frön, knoppar och insekter; de kan även ta spindlar och andra små ryggradslösa djur. I vissa områden utnyttjas också tillfälligt fågelägg eller unga fåglar.

Fortplantning

Parningssäsongen ligger oftast under våren och sommaren. Honan föder vanligen en eller flera kullar per år med ungefärligt 2–7 ungar per kull, beroende på art och lokala förhållanden. Ungarna föds blinda och hjälplösa och stannar i boet tills de är självständiga. Livslängden i naturen är relativt kort, ofta några få år.

Vinterbeteende

I kallare delar av utbredningsområdet går dessa gnagare i dvala under vintern eller minskar sin aktivitet kraftigt. Dvalperiodens längd varierar med klimat och födotillgång.

Arter och status

Släktet innefattar flera arter; Dryomys nitedula är exempelvis en av de mest utbredda arterna inom släktet. Bevarandeintyget varierar mellan arterna och lokala populationer. De största hoten är habitatförlust, skogsskövling och fragmentering av lämpliga skogsområden. I vissa regioner är arterna vanliga och stabila, medan de i andra kan vara hotade eller sällsynta.

Sammanfattning

Dryomys är ett småvuxet släkte av skogslevande gnagare med anpassningar för ett nattligt och delvis trädlevande liv. De är viktiga för ekosystemet som både fröspridare och som bytesdjur för fåglar och rovdjur. Kännedom om deras biologi och behov är viktig för att kunna bevara lämpliga livsmiljöer.