Hasselmusen är en gnagare i familjen Gliridae. Den lever huvudsakligen i Europa, men vissa finns även i Afrika och Asien. De är kända för sina långa perioder av vinterdvala. På de brittiska öarna lever normalt bara en art av hasselmus, så där betyder "hasselmus" vanligen hasselmusen, inte hela hasselfamiljen.

Allmänt utseende

Muscardinus avellanarius är den art som oftast avses med namnet hasselmus. Den är liten och nätt med rund kropp, stora ögon och en relativt lång, tätpälsig svans. Pälsen är vanligtvis gyllengul till rödbrun ovan och ljusare under. Ögonen och stora öron ger ett uttryck som påminner om andra nattaktiva smådjur.

Storlek och kännetecken

  • kroppslängd: ungefär 6–9 cm
  • svanslängd: upp till nästan lika lång som kroppen
  • vikt: vanligen mellan 15–30 gram
  • utmärkande: stora ögon, buskig svans, mjuk päls

Utbredning och habitat

Hasselmusen finns främst i tempererade delar av Europa, men släktingar inom familjen Gliridae förekommer även i delar av Asien och Afrika. Den trivs i löv- och blandskogar, buskmarker och häckar samt i trädgårdar och lundar där det finns tät vegetation och bra tillgång på föda. I områden med splittrade landskap där häckar och småbiotoper försvinner minskar ofta arten i antal.

Livsstil och föda

Hasselmusen är nattaktiv och är duktig på att klättra i buskar och träd. Den äter en blandning av växt- och djurmaterial: frön, nötter (särskilt hasselnötter), frukt, knoppar, blommor samt insekter och andra småkryp. Födan varierar med årstid; innan vintern ökar den sin födointag för att lagra fett inför dvalan.

Fortplantning

Fortplantningen sker vanligtvis under våren och försommaren. En hona får ofta en kull per år, ibland två i gynnsamma år, med vanligtvis 3–7 ungar. Ungarna föds blinda och hjälplösa och stannar i boet tills de är självständiga efter några veckor.

Vinterdvala

En av hasselmusens mest kända egenskaper är dess dvala: den går i vinterdvala och kan ligga i dvala under flera månader för att övervintra. Dvalan hjälper till att spara energi under vintriga perioder då föda är knappt tillgänglig. Dvalperiodens längd varierar med klimat och lokala förhållanden.

Hot och bevarande

Hasselmusen påverkas negativt av habitatfragmentering, intensiv skogs- och jordbruksdrift samt förlust av häckar och kantzoner. I många länder har populationerna minskat och arten omfattas av olika skyddsåtgärder. Bevarandeinsatser fokuserar på att bevara och återställa lämpliga habitat, såsom gamla lövskogar, häckar och kantzoner mellan marker.

Nyckelfakta

  • Namn: Hasselmus (Muscardinus avellanarius när det gäller den mest kända arten)
  • Familj: Gliridae
  • Livsmiljö: Löv- och blandskogar, buskmarker, trädgårdar
  • Aktivitet: Nattaktiv, skicklig klättrare
  • Särdrag: Lång vinterdvala, stor förmåga att klättra

Hasselmusens närvaro är ett tecken på varierad och strukturrik natur. Skydd av småbiotoper, häckar och äldre lövskogar är viktiga åtgärder för att säkra artens fortsatta förekomst i kulturlandskapet.