Ryggradslösa djur — definition och huvudgrupper

Upptäck vad ryggradslösa djur är och deras huvudgrupper — från leddjur och blötdjur till cnidarier, plattmaskar och många fler. Lär dig skillnader och exempel.

Ett ryggradslöst djur är ett djur som inte har någon ryggrad. Detta står i kontrast till ryggradsdjur: om ett djur inte är ett ryggradsdjur (fisk, reptil, amfibie, fågel eller däggdjur) är det ett ryggradslöst djur. Begreppet "ryggradslösa" beskriver alltså en praktisk samling av djur utan ryggrad, inte en enhetlig evolutionär grupp; ryggradslösa djur tillhör många olika fyler och visar stor variation i kroppslägen, livscykler och ekologi.

Ryggradslösa djur utgör den stora majoriteten av alla djurarterna på jorden. De finns i nästan alla miljöer — från havsdjupets bottnar och tropiska korallrev till jorderosion och sötvattenslokaler — och varierar i storlek från mikroskopiska Rotifers till stora bläckfiskar. Många spelar nyckelroller i ekosystemet som pollinatörer, nedbrytare, predatorer eller bytesdjur, och har stor betydelse för människan både positivt (t.ex. som pollinatörer och livsmedel) och negativt (t.ex. som skadedjur eller sjukdomsvektorer).

De viktigaste fylerna (grupperna) av ryggradslösa djur är:

• Annelida: segmenterade maskar
• Leddjur: (spindeldjur, kräftdjur, insekter och andra); den största gruppen ryggradslösa djur.
• Brachiopoder: lampskal.
• Bryozoa: sjömattor eller mossdjur (ibland ser de ut som koraller).
• Cnidarier: maneter, havsanemoner, hydroider.
• Sjöpungar: sjöstjärnor, sjöborrar, sjögurkor.
• Blötdjur: (snäckor, bläckfiskar, musslor och andra); en stor grupp ryggradslösa djur.
• Nematoda: rundmaskar
• Porifera: svampar
• Platyhelminthes: plattmaskar
• Rotifers: små "hjuldjur" som lever i livsmiljöer som t.ex. dammvatten.

Kännetecken hos ryggradslösa djur

Det finns inget enkelt, gemensamt utseende för alla ryggradslösa djur eftersom gruppen är mycket variationrik. Några vanliga kännetecken kan dock vara:

• Ingen ryggrad: saknar en inre ryggrad av ben (kotor) som ryggradsdjuren har.
• Exoskelett eller hydrostatiskt skelett: många leddjur har ett yttre exoskelett som ger skydd och fäste för muskler, medan andra (t.ex. många maskar) har ett hydrostatiskt skelett — kroppsvätska som ger form och stöd.
• Kroppsplan: kan vara segmenterade (t.ex. Annelida), radialsymmetriska (t.ex. sjöstjärnor), eller bilateralt symmetriska (t.ex. blötdjur och leddjur).
• Stor variation i rörelse och näringsupptag: från filtermatande svampar till aktiva jägare som bläckfiskar och specialiserade parasiter som vissa plattmaskar.

Kort om några huvudgrupper

Följande punkter ger en kortare beskrivning av några av de grupper som nämndes i listan ovan. (Observera att vissa av grupperna är mycket stora och här endast kortfattat beskrivna.)

Annelida: segmenterade maskar som daggmaskar och havsborstmaskar; många lever i jord eller i havet och har en kropp indelad i upprepade segment.

Leddjur: den artrikaste djurgruppen, inklusive insekter, kräftdjur och spindeldjur. Insekter och andra leddjur har inte ett inre skelett av ben eller en ryggrad; i stället har de ett yttre exoskelett som fungerar som ett skelett och ger fäste för muskler. Leddjur har segmenterade kroppar och ledade extremiteter.

Brachiopoder: marina djur med tvåskaligt yttre skal ("lampskal") som liknar musslor men tillhör en annan grupp.

Bryozoa: kolonibildande organismer som ofta bildar tunna, mossa‑liknande (eller korall‑liknande) mattsystem på havsbottnar eller fasta substrat.

Cnidarier: maneter, havsanemoner och hydroider, kända för sina nässelceller (cnidocyter) som används för fångst och försvar.

Observera att det i listan finns flera grupper som lätt kan misstas för varandra. Till exempel Sjöpungar (tunicater) är ryggradslösa havslevande djur som tillhör ryggradsdjurs närmare släktskap i det större ledet Chordata, medan djur som sjöstjärnor, sjöborrar och sjögurkor tillhör en annan fyle (pigghudingar eller Echinodermata). Det är därför viktigt att skilja mellan dessa fyler när man studerar ryggradslösa djur.

Blötdjur: omfattar snäckor, musslor och bläckfiskar. Många har ett skal (t.ex. snäckor och musslor), medan bläckfiskar har utvecklat en mer rörlig, muskulös kropp och hög intelligens hos vissa arter (t.ex. bläckfiskar och bläckfiskar).

Nematoda (rundmaskar): mycket talrika, ofta mikroskopiska eller små, och inkluderar både frilevande arter i jord och vatten samt parasiter hos växter, djur och människor.

Porifera (svampar): enkla, filtermatande djur som saknar riktiga vävnader och organ; de filtrerar näring ur vatten som passerar genom deras kropp.

Platyhelminthes (plattmaskar): ofta parasitiska (t.ex. bandmaskar, sugmaskar) men även frilevande arter finns; de har en tunn, platt kropp utan kroppshålighet.

Rotifers: mycket små, ofta mikroskopiska vattenlevande djur som lever i sötvatten och är viktiga i näringskedjan i mikroskopiska samhällen.

Evolutions- och ekologiska aspekter

Termen "ryggradslösa djur" är praktisk men inte en evolutionär grupp i strikt mening — den samlar många fyler som inte delar en gemensam, unik förfader exklusive ryggradsdjuren. Fossil visar att många ryggradslösa grupper är mycket gamla och har haft avgörande roller i livets historia (t.ex. kambriska explosionen då många kroppsplan först uppträdde).

Ekologiskt är ryggradslösa djur centrala: de pollinerar växter, bryter ner organiskt material, reglerar populationer genom predation och är föda för många ryggradsdjur. Många arter påverkas negativt av habitatförlust, föroreningar, klimatförändringar och introducerade arter.

Det finns ytterligare 18 grupper av ryggradslösa djur, mestadels mindre grupper: se Lista över djurfyla.

Frågor och svar

Fråga: Vad är ett ryggradslöst djur?

F: Vilka är de viktigaste fylerna (grupperna) av ryggradslösa djur?

F: Hur kan leddjur ha ett skelett?

F: Vilken typ av miljö kan rotiferer finnas i?

Sök med bokstav