Frihet från rädsla – definition, historia och Roosevelts fyra friheter

Utforska "Frihet från rädsla" — dess historia, Roosevelts fyra friheter och betydelsen i FN:s mänskliga rättigheter. Lär dig om målningar, böcker och politisk påverkan.

Frihet från rädsla är en grundläggande mänsklig rättighet som handlar om rätten att leva utan hot om våld, krig, förföljelse eller godtyckligt statligt våld. Den amerikanska presidenten Franklin D. Roosevelt nämnde denna rättighet som en av de fyra friheterna som människor överallt i världen bör ha. Roosevelt presenterade de fyra friheterna vid sitt State of the Union den 6 januari 1941, i ett tal som sedan kallats Four Freedoms Speech. Begreppet har fått stort inflytande på både nationell och internationell rättstänkande och har använts för att formulera mål för nedrustning, skydd mot krig och skydd mot övergrepp.

Roosevelts fyra friheter

I sitt tal lyfte Roosevelt fram fyra grundläggande friheter som han menade borde gälla överallt i världen. Dessa brukar översättas till svenska som:

• Yttrandefrihet (freedom of speech)
• Frihet att dyrka Gud på sitt sätt (freedom of worship)
• Frihet från nöd (freedom from want)
• Frihet från rädsla (freedom from fear)

Roosevelts formulering av frihet från rädsla betonade särskilt behovet av en världsomspännande minskning av rustningar så att inga stater skulle kunna genomföra fysiska angrepp mot andra.

I sitt tal beskrev Roosevelt den fjärde rättigheten på följande sätt:

Den fjärde är frihet från rädsla, vilket i världstermer innebär en världsomfattande minskning av rustningarna till en sådan nivå och på ett sådant grundligt sätt att ingen nation kommer att vara i stånd att begå en fysisk angreppshandling mot någon granne, var som helst i världen.

- Franklin D. Roosevelt, 6 januari 1941

Införlivande i internationella dokument

Denna rättighet, liksom de andra tre av Roosevelts fyra friheter, påverkade efterkrigstidens människorättstänkande och återfinns i allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948. I förklaringen och dess inledning används uttrycket ofta i formen "freedom from fear and want" (frihet från rädsla och nöd) för att beskriva breda mål för fred, säkerhet och välfärd. Roosevelts tal bidrog även till diskussionerna som ledde fram till FN-stadgan och den internationella betoningen på nedrustning och kollektiv säkerhet.

Tolkningar och betydelse

Frihet från rädsla kan tolkas på flera nivåer:

• Som säkerhetspolitisk: fokus på nedrustning, avskräckning och internationella avtal för att förhindra krig och gränsöverskridande våld.
• Som rättslig och civil: skydd mot godtyckligt våld, statligt våld, tortyr, förföljelse och brott—där rättsstaten och oberoende domstolar spelar stor roll.
• Som social och ekonomisk: koppling till trygghet mot omfattande osäkerhet eller förföljelse som skapar rädsla i vardagen—till exempel systematiskt våld, etnisk rensning eller strukturell förtryck.

Därför används begreppet både i diplomatiska sammanhang (till exempel nedrustningsförhandlingar) och i nationell politik (till exempel brottsförebyggande åtgärder och skydd för minoriteter).

Konst, litteratur och politisk påverkan

Konst och litteratur har spelat stor roll för att sprida och konkretisera idéerna om frihet från rädsla. 1943 målade Norman Rockwell sitt verk Freedom from Fear, en del av en serie om fyra målningar baserade på Roosevelts friheter. Rockwells bilder publicerades i The Saturday Evening Post och bidrog till en folklig förståelse av friheterna.

Aung San Suu Kyi har nämnt denna rättighet många gånger i sina tal och gav 1991 ut boken Freedom From Fear, där hon reflekterar över mod, motstånd och politiskt ledarskap i kampen mot diktatur. Historikern David M. Kennedy inspirerades också av begreppet och gav 1999 ut sin omfattande studie Freedom From Fear: The American People in Depression and War, 1929–1945, som analyserar amerikansk politik och samhälle i perioden kring depressionen och andra världskriget. (Kennedys verk belönades bland annat med Pulitzerpriset.)

Kritik och begränsningar

Begreppet har också mött kritik:

• Vaghet: "Frihet från rädsla" kan uppfattas som ett diffust mål som är svårt att omsätta i konkreta rättsliga normer eller policyer.
• Säkerhetsåtgärder och friheter: åtgärder som motiveras med att minska rädsla, till exempel övervakning eller inskränkningar i civila rättigheter, kan i sig hota andra friheter.
• Olika prioriteringar: stater och aktörer kan lägga olika tyngd vid frihet från rädsla kontra andra sociala och ekonomiska rättigheter, vilket påverkar hur resurser fördelas.

Nutida relevans

I dag används idén om frihet från rädsla i debatter om nedrustning, konfliktförebyggande, flyktingpolitik, mänskliga rättigheter och säkerhetspolitik. Begreppet påminner om att mänsklig säkerhet inte enbart är avsaknad av krig utan även skydd mot våld i hemmet, statligt övergrepp, terror och andra former av hot som gör livet osäkert för individer och samhällen.

Sammanfattningsvis är frihet från rädsla ett mångfacetterat och inflytelserikt begrepp i modern människorätts- och säkerhetstänkande. Det har historiska rötter i Roosevelts retorik, spridits genom konst och litteratur och fortsätter att utgöra en normativ målsättning i internationella och nationella sammanhang.

Frågor och svar

F: Vem nämnde rätten till frihet från rädsla?

F: När godkändes denna rättighet av Förenta nationerna?

Fråga: Hur beskrev Roosevelt sin fjärde rättighet?

F: Vem målade Freedom From Fear?

Fråga: Vem skrev en bok med Freedom From Fear som titel?

F: Vad kallas Roosevelts tal om de fyra friheterna?

Sök med bokstav