Aung San Suu Kyi | människorättsaktivist, mottagare av Nobels fredspris

Personligt liv

Aung San Suu Kyi var det tredje barnet i sin familj. Namnet "Aung San" kommer från hennes far, som också heter Aung San, "Kyi" kommer från hennes mor och "Suu" kommer från hennes mormor.

Hennes far hjälpte till att göra Burma självständigt från Storbritannien 1947. Han dödades samma år. Hon växte upp med sin mor Khin Kyi och sina två bröder Aung San Lin och Aung San Oo i Yangon. En av hennes bröder, Aung San Lin, drunknade när Suu Kyi var åtta år. Hennes andra bror, Aung San Oo, bor för närvarande i San Diego i Kalifornien och är amerikansk medborgare.

Suu Kyi gick i katolska skolor under en stor del av sin barndom i Burma. Hon lärde sig engelska i skolan.

Khin Kyi, Suu Kyis mor, blev känd som politiker. Hon blev Burmas ambassadör i Indien 1960. Aung San Suu Kyi gick i skolan i Indien vid Lady Shri Ram College for Women i New Delhi. Suu Kyi fortsatte sin utbildning vid St Hugh's College i Oxford och lärde sig om filosofi, politik och ekonomi. Hon gick också på 1980-talet på School of Oriental and African Studies vid University of London.

Hon flyttade till New York och arbetade på FN. 1972 gifte sig Aung San Suu Kyi med Michael Aris (1946-1999), en professor i tibetansk kultur som bodde i Bhutan. Hon hade träffat Aris när de båda var studenter i Oxford. År 1973 födde hon sin första son Alexander i London och 1977 fick hon sin andra son Kim.

 

Politisk början

Aung San Suu Kyi återvände till Burma 1988 för att ta hand om sin sjuka mor. Det året slutade general Nay Win, som länge varit ledare för det socialistiska regeringspartiet, att vara politiker.

Hon beundrade Mohandas Gandhis icke-våld. Hon inspirerades också av buddhismen. Aung San Suu Kyi arbetade för demokrati och hjälpte till att bilda National League for Democracy den 27 september 1988.

Eftersom Suu Kyi kämpade mot regeringen ombads hon att lämna landet, men det gjorde hon inte.

 

Husarrest och frigivning

Hon greps 1989 och sattes i fängelse 1990. Detta skedde efter ett val som hennes parti, National League for Democracy, vann, men de fick inte styra landet. Mellan 1990 och 2010 befann hon sig nästan alltid i sitt hem, vilket kallas husarrest. Burma släppte henne i november 2010. Suu Kyi skulle ha släppts 2009, men när en man hittades i hennes hem hölls hon i husarrest i ytterligare ett år eftersom hon hade brutit mot reglerna för husarresten.

 

Tid som politiker

När hon släpptes från husarresten valdes hon till statsråd. När hon var statsråd hade Burma allvarliga problem med folkmordet på rohingyer.

 

Politisk övertygelse

När hon fick frågan om vilka demokratiska förebilder Myanmar skulle kunna ta efter, svarade hon: "Vi har många, många lärdomar att dra från olika platser, inte bara från asiatiska länder som Sydkorea, Taiwan, Mongoliet och Indonesien." Hon nämnde också "de östeuropeiska länderna, som gjorde övergången från kommunistisk autokrati till demokrati på 1980- och 1990-talen, och de latinamerikanska länderna, som gjorde övergången från militärregeringar. "Och vi kan naturligtvis inte glömma Sydafrika, för även om det inte var en militärregim var det definitivt en auktoritär regim." Hon tillade: "Vi vill lära oss av alla som har genomfört en övergång till demokrati, och dessutom ... vår stora styrka är att vi, eftersom vi ligger så långt efter alla andra, också kan lära oss vilka misstag vi bör undvika".

 
Suu Kyi på framsidan av tidningen Ms. 2012  

Bok

Författat

• Letters from Burma (1998) med Fergal Keane ISBN 978-0140264036
• The Voice of Hope (1998) med Alan Clements, ISBN 978-1888363838
• Freedom from Fear and Other Writings (1995) med Václav Havel, Desmond M. Tutu och Michael Aris, ISBN 978-0140253177
• Der Weg zur Freiheit (1999) med U Kyi Maung, U Tin Oo, ISBN 978-3404614356
• Letter to Daniel: Despatches from the Heart (1996) av Fergal Keane, förord av Aung San Suu Kyi, redigerad av Tony Grant ISBN 978-0140262896
• Burmas andliga revolution: The Struggle for Democratic Freedom and Dignity (1994) med Alan Clements, Leslie Kean, Dalai Lama, Sein Win ISBN 978-0893815806
• Aung San i Burma: A Biographical Portrait by His Daughter (1991) ISBN 978-1870838801, andra upplagan 1995
• Aung San (serien Asiens ledare) (1990) ISBN 978-9990288834
• Burma och Indien: Vissa aspekter av det intellektuella livet under kolonialismen (1990) ISBN 978-8170231349
• Bhutan (Let's Visit Series) (1986) ISBN 978-0222010995
• Nepal (Let's Visit Series) (1985) ISBN 978-0222009814
• Burma (Let's Visit Series) (1985) ISBN 978-0222009791

Redigerad

• Tibetanska studier för att hedra Hugh Richardson. Redigerad av Michael Aris och Aung San Suu Kyi. (1979). Vikas Publishing house, New Delhi.

Omnämnt i

• Aung San Suu Kyi (Modern Peacemakers) (2007) av Judy L. Hasday, ISBN 978-0791094358
• Damen: Aung San Suu Kyi: Nobelpristagare och Burmas fånge (2002) av Barbara Victor, ISBN 978-0571211777, eller 1998 års inbundna bok: ISBN 978-0571199440
• Perfekt gisslan: A Life of Aung San Suu Kyi (2007) av Justin Wintle, ISBN 978-0091796815
• Tyranner: The World's 20 Worst Living Dictators (2006) av David Wallechinsky, ISBN 978-0060590048
• Aung San Suu Kyi (Den moderna världens föregångare) (2004) av William Thomas, ISBN 978-0836852639
• Ingen logotyp: No Space, No Choice, No Jobs (2002) av Naomi Klein ISBN 978-0312421434
• Den mentala kulturen i den burmesiska krispolitiken: Aung San Suu Kyi and the National League for Democracy (ILCAA Study of Languages and Cultures of Asia and Africa Monograph Series) (1999) av Gustaaf Houtman, ISBN 978-4872977486
• Aung San Suu Kyi: Standing Up for Democracy in Burma (Women Changing the World) (1998) av Bettina Ling ISBN 978-1558611979
• Aung San Suu Kyi: Burmas orädda röst (Newsmakers Biographies Series) (1997) av Whitney Stewart, ISBN 978-0822549314
• Fånge för fred: Aung San Suu Kyi and Burma's Struggle for Democracy (Champions of Freedom Series) (1994) av John Parenteau, ISBN 978-1883846053
• Des femmes prix Nobel de Marie Curie à Aung San Suu Kyi, 1903-1991 (1992) av Charlotte Kerner, Nicole Casanova, Gidske Anderson, ISBN 978-2721004277
• Aung San Suu Kyi, mot en ny frihet (1998) av Chin Geok Ang ISBN 978-9814024303
• Aung San Suu Kyis kamp: Dess principer och strategi (1997) av Mikio Oishi ISBN 978-9839861068
• Att hitta George Orwell i Burma (2004) av Emma Larkin ISBN 1594-20052-1

 

Utmärkelser

• Thorolf Raftos minnespris (1990)
• Sacharovpriset (1991)
• Nobels fredspris (1991)
• Liberala internationalens frihetspris (1995)
• Frihet i staden Dublin, Republiken Irland (1999)
• Presidentens frihetsmedalj (2000)
• Jawaharlal Nehru-priset (1993)
• Olof Palme-priset
• Companion of the Order of Australia (Australiens högsta civila utmärkelse)
• UNESCO:s Madanjeet Singh-pris för främjande av tolerans och icke-våld (2002)
• Four Freedoms Award i kategorin Frihet från rädsla (2006)
• Kanadensiskt hedersmedborgarskap, (2007)
• Kongressens guldmedalj (2008)
• Hedersordförande för LSESU
• Doktorsexamen i bokstavsvetenskap honoris causa från Colgate University.