Gilles Deleuze (franska: [ʒil dəløz], "zhee duh-LOOZ"; 18 januari 1925 - 4 november 1995) var en fransk filosof. Han skrev om filosofi, litteratur, film och konst. Hans mest populära böcker var de två delarna av Kapitalism och Scizophrenia. Den första delen heter Anti-Oedipus (1972) och den andra delen heter Tusen platåer (1980). Båda böckerna skrevs tillsammans med hans akademiska partner Félix Guattari. Han skrev också Difference and Repetition (1968). Vissa anser att han hör till de största filosoferna. Hans arbete anses vara mycket viktigt inom filosofi och konst, inklusive litteraturteori, semiotik, poststrukturalism och postmodernism.

Deleuze är känd för att ha utvecklat originella begrepp och en lekfull men stringent konceptuell metod. Tillsammans med Félix Guattari formulerade han en rad idéer som utmanar traditionella hierarkier och linjära förklaringsmodeller — exempelvis kritik av psykoanalysens centralitet i samhällsanalys (särskilt Oedipuskomplexet), och betoningen av icke-hierarkiska nätverk och processer. Hans stil kombinerar historiska läsningar av andra filosofer med nyskapande egna begrepp, vilket gjort hans texter både inflytelserika och ibland svårlästa.

Centrala begrepp och teman

  • Rhizom — en modell för icke-hierarkisk kunskap och organisation där samband kan uppstå i flera riktningar, utan ett enda ursprung eller centrum.
  • Deterritorialisering och reterritorialisering — processer där betydelser, identiteter och praktiker löses upp (deterritorialisering) och sedan återfästs i nya former (reterritorialisering).
  • Agencement / Assemblage — sätt att beskriva hur olika element (människor, objekt, idéer, institutioner) kopplas samman i funktionella eller tillfälliga konstellationer.
  • Becoming (blivande) — en betoning på processer av förändring och transformation snarare än fasta identiteter; blivande betonar relationer och rörelse.
  • Mångfald och multiplicitet — kritik av enhetliga essensbegrepp till förmån för pluralitet och komplexa, flerdimensionella beskrivningar av verkligheten.
  • Desire (begär) — hos Deleuze och Guattari förstått som en produktiv kraft i samhället, inte bara som psykiskt bristtillstånd; detta syns tydligt i Anti-Oedipus.

Viktiga verk

  • Différence et répétition (1968) — ofta översatt till Difference and Repetition; ett teoretiskt huvudverk om tid, identitet och begreppsbildning.
  • Nietzsche et la philosophie (1962) — en läsning av Nietzsche som influerat senare arbete.
  • Proust et les signes (1964) — analys av Prousts romanvärld och tecken.
  • Logique du sens (1969) — studier av språk, mening och paradox.
  • Anti-Oedipus (1972) och A Thousand Plateaus (1980) — tillsammans som Kapitalism och Scizophrenia, skrivna med Félix Guattari; omfattande kritik av psykoanalys och analyser av kapitalismens sociala mekanismer.
  • Cinema 1: The Movement-Image (1983) och Cinema 2: The Time-Image (1985) — banbrytande arbeten om filmteori.

Påverkan och mottagande

Deleuzes tänkande har påverkat en rad fält: filosofi, litteraturvetenskap, filmstudier, konstpraktiker, arkitektur, politisk teori och kritisk teori. Hans begrepp används i studier av nätverk, postkoloniala frågor, genus- och queerteori samt i samtida konst och kuratering. Samtidigt har hans arbete mött kritik — vissa menar att det är svårt att tolka eller att det politiskt är svårplacerat — men fortsatt omfattande akademiskt och konstnärligt inflytande visar på dess långvariga relevans.

Biografiska och institutionella uppgifter

Gilles Deleuze föddes 18 januari 1925 och avled 4 november 1995. Under sin karriär undervisade och föreläste han vid flera franska universitet och var verksam som professor större delen av sitt liv. Hans samarbete med Félix Guattari, samt hans engagemang i att läsa och omtolka klassiska filosofer, gjorde honom till en central figur i samtida fransk filosofi.

Deleuzes tänkande fortsätter att diskuteras och bearbetas i studier, översättningar och konstnärliga projekt världen över. Hans begreppsspråk — ofta koncist och kreativt — uppmuntrar till nya sätt att tänka samband, förändring och skapande bortom traditionella filosofiska ramar.