Fuzûlî – Trespråkig dîvân-poet och lärd i matematik och astronomi

Fużūlī (فضولی) var pseudonym för poeten Muhammad bin Suleyman (محمد بن سليمان) (ca 1483–1556). Han räknas som en av de främsta företrädarna för den turkiska litteraturens dîvân-tradition och hans dikter har haft stort inflytande på både azerbajdzjansk och ottomansk lyrik.

Fuzûlî skrev sina samlade dikter (dîvân) på tre olika språk: Azerbajdzjansk turkiska, persiska och arabiska. Även om hans turkiska verk är skrivna på azerbajdzjanska kände han väl till både den ottomanska och den chagatai-turkiska litterära traditionen. Han var också mycket skicklig i matematik och astronomi, vilket återspeglas i hans exakta bildspråk och i flera abstrakta och kosmologiska motiv i dikterna.

Liv och bakgrund

Detaljerna kring Fużūlīs liv är delvis osäkra och omgärdade av tradition. Han föddes omkring slutet av 1400‑talet och avled omkring 1556. Hans familj hade lärda och religiösa kopplingar, och han undervisades i klassiska ämnen som teologi, grammatik och retorik vid de samtida lärdomscentra som fanns i regionen. Hans kulturella horisont sträckte sig över flera språkområden, vilket förklarar hans trefaldiga litterära produktion.

Litterärt skapande och stil

Fużūlī var en mästare i flera poetiska former som traditionellt ingår i dîvân-genren: ghazal (gazel), qasida (kasida) och masnavi (mathnawi). Han kombinerade klassisk persisk- och arabisk estetik med lokala turkiska idiomer, och hans språk kännetecknas av en ovanligt rik metaforik, rytmisk precision och känslomässig intensitet.

En av hans mest berömda kompositioner är hans version av den klassiska berättelsen »Leylâ och Majnûn», skriven på azerbajdzjanska och ofta betraktad som ett av höjdpunkterna i hans produktion. I denna och andra verk förenas romantik, mystik och etiska reflektioner med en djup känsla för mänsklig lidelse och längtan.

Tre språk och influenser

Att Fużūlī skrev på azerbajdzjansk turkiska, persiska och arabiska gjorde honom till en verkligt trilingual författare. Han behärskade de klassiska modellerna från persisk epik och arabisk poesi och använde dessa som ram för uttryck på sitt modersmål. Detta gjorde att hans verk kunde cirkulera och påverka läsare och poeter i ett stort geografiskt område, från det persiska språkområdet till de turkiska staterna.

Vetenskapligt intresse

Utöver sin lyriska produktion var Fużūlī väl bevandrad i matematik och astronomi. Hans kunskaper i dessa ämnen avspeglas i en del allegorier och kosmiska bilder i dikterna, och de gav honom ett särskilt öga för ordning, proportion och symbolik i det poetiska uttrycket.

Arv och betydelse

Fużūlīs dikter har lämnat ett bestående avtryck i litteraturen i Kaukasus, Persien och Osmanska riket. Hans kombination av språklig elegans, djup känslomässig resonans och intellektuell bredd gjorde honom till en modell för senare generationer av poeter. Många av hans texter bevaras i handskriftssamlingar och har översatts och kommenterats upprepade gånger, vilket vittnar om deras fortsatta relevans och uppskattning.

Sammanfattning: Fużūlī var en flerspråkig dîvân-poet och lärd som förenade klassiska persisk‑arabisk poetik med en azerbajdzjansk expression. Hans konstnärliga produktion och hans intresse för matematik och astronomi gör honom till en unik gestalt i den tidigmoderna litterära världen.

Livet

Fuzûlî föddes omkring 1483 i det nuvarande Irak; han föddes troligen antingen i Karbalā' eller an-Najaf. Fuzûlîs förfäder var av nomadiskt ursprung, men hans familj hade sedan länge bosatt sig i städer.

Fuzûlî utbildades av sin far - som var mufti i staden Al Hillah - och sedan av en lärare vid namn Rahmetullah. Det var under denna tid som han lärde sig persiska och arabiska språken utöver sitt modersmål azerbajdzjanska.

En av de få saker som är kända om Fuzûlîs liv under denna tid är hur han kom fram till sitt pseudonym. I inledningen till sin samling av persiska dikter säger han: "I början när jag precis började skriva poesi, skulle jag med några dagars mellanrum lägga mitt hjärta på ett visst pseudonym och sedan efter en tid byta ut det mot ett annat eftersom det dök upp någon som delade samma namn". Så småningom bestämde han sig för det arabiska ordet fuzûlî - som bokstavligen betyder "oförskämd, olämplig, onödig" - eftersom han "visste att denna titel inte skulle vara acceptabel för någon annan". Trots namnets nedsättande betydelse innehåller det dock en dubbel betydelse - det som kallas tevriyye (توريه) i ottomansk divanpoesi - vilket Fuzûlî själv förklarar: "Jag var besatt av alla konstarter och vetenskaper och hittade ett pseudonym som också antyder denna betydelse eftersom fuzûl (ﻓﻀﻮل) i ordboken anges som plural av fazl (ﻓﻀﻞ; 'lärande') och har samma rytm som 'ulûm (ﻋﻠﻮم; 'vetenskaper') och fünûn (ﻓﻨﻮن; 'konst')'".

År 1534 erövrade den osmanska sultanen Süleymân I Bagdadregionen, där Fuzûlî bodde, från Safavidernas rike. Fuzûlî hade nu chansen att bli hovpoet under det ottomanska beskyddarsystemet, och han komponerade ett antal dikter som hyllade sultanen, och som ett resultat av detta beviljades han ett stipendium. Men han fick det inte riktigt. Därför citerade han byråkratin i ett av sina mest kända verk, brevet Şikâyetnâme (شکايت نامه; "Klagomål"):

سلام وردم رشوت دگلدر ديو آلمادىلر

Selâm verdim rüşvet değildir deyü almadılar.

Jag sa hej, men de tog inte emot det eftersom det inte var en muta.

Förlusten av hans stipendium innebar att Fuzûlî aldrig blev säker. Han dog under ett pestutbrott 1556 i Karbalā', antingen av själva pesten eller av kolera.

Verk på azerbajdzjanska

• Dîvân ("Samlade dikter")
• Beng ü Bâde (بنگ و باده; "hasch och vin")
• Hadîkat üs-Süedâ (حديقت السعداء; "Lustarnas trädgård")
• Dâstân-ı Leylî vü Mecnûn (داستان ليلى و مجنون; "Eposet om Layla och Majnun")
• Risâle-i Muammeyât (رسال ﻤﻌﻤيات; "Avhandling om gåtor")
• Şikâyetnâme (شکايت نامه; "klagomål")

Verk på persiska

• Dîvân ("Samlade dikter")
• Anîs ol-qalb (انیس القلب; "Hjärtats vän")
• Haft Jâm (هفت جام; "Sju bägare")
• Rend va Zâhed (رند و زاهد; "Hedonist och asket")
• Resâle-e Muammeyât (رسال ﻤﻌﻤيات; "Avhandling om gåtor")
• Sehhat o Ma'ruz (صحت و معروض; "Hälsa och sjukdom")

Verk på arabiska

• Dîvân ("Samlade dikter")
• Matla' ul-İ'tiqâd (مطلع الاﻋﺘﻘﺎد; "Trons födelse")

En sida ur Fuzûlîs diktsamling

Frågor och svar

Fråga: Vad var Fuzûlîs riktiga namn?

F: När föddes Fuzûlî och när dog han?

Fråga: På vilka tre språk skrev Fuzûlî sina samlade dikter?

Fråga: Var Fuzûlî bara bekant med den ottomanska turkiska litterära traditionen?

F: Vad är Fuzûlîs bidrag till den turkiska litteraturens Dîvân-tradition?

F: Förutom poesi, vilka andra ämnen var Fuzûlî begåvad inom?

Fråga: På vilket språk skrev Fuzûlî sina turkiska verk?

Sök med bokstav