Fuzûlî

Livet

Fuzûlî föddes omkring 1483 i det nuvarande Irak; han föddes troligen antingen i Karbalā' eller an-Najaf. Fuzûlîs förfäder var av nomadiskt ursprung, men hans familj hade sedan länge bosatt sig i städer.

Fuzûlî utbildades av sin far - som var mufti i staden Al Hillah - och sedan av en lärare vid namn Rahmetullah. Det var under denna tid som han lärde sig persiska och arabiska språken utöver sitt modersmål azerbajdzjanska.

En av de få saker som är kända om Fuzûlîs liv under denna tid är hur han kom fram till sitt pseudonym. I inledningen till sin samling av persiska dikter säger han: "I början när jag precis började skriva poesi, skulle jag med några dagars mellanrum lägga mitt hjärta på ett visst pseudonym och sedan efter en tid byta ut det mot ett annat eftersom det dök upp någon som delade samma namn". Så småningom bestämde han sig för det arabiska ordet fuzûlî - som bokstavligen betyder "oförskämd, olämplig, onödig" - eftersom han "visste att denna titel inte skulle vara acceptabel för någon annan". Trots namnets nedsättande betydelse innehåller det dock en dubbel betydelse - det som kallas tevriyye (توريه) i ottomansk divanpoesi - vilket Fuzûlî själv förklarar: "Jag var besatt av alla konstarter och vetenskaper och hittade ett pseudonym som också antyder denna betydelse eftersom fuzûl (ﻓﻀﻮل) i ordboken anges som plural av fazl (ﻓﻀﻞ; 'lärande') och har samma rytm som 'ulûm (ﻋﻠﻮم; 'vetenskaper') och fünûn (ﻓﻨﻮن; 'konst')'".

År 1534 erövrade den osmanska sultanen Süleymân I Bagdadregionen, där Fuzûlî bodde, från Safavidernas rike. Fuzûlî hade nu chansen att bli hovpoet under det ottomanska beskyddarsystemet, och han komponerade ett antal dikter som hyllade sultanen, och som ett resultat av detta beviljades han ett stipendium. Men han fick det inte riktigt. Därför citerade han byråkratin i ett av sina mest kända verk, brevet Şikâyetnâme (شکايت نامه; "Klagomål"):

سلام وردم رشوت دگلدر ديو آلمادىلر

Selâm verdim rüşvet değildir deyü almadılar.

Jag sa hej, men de tog inte emot det eftersom det inte var en muta.

Förlusten av hans stipendium innebar att Fuzûlî aldrig blev säker. Han dog under ett pestutbrott 1556 i Karbalā', antingen av själva pesten eller av kolera.

Verk på azerbajdzjanska

• Dîvân ("Samlade dikter")
• Beng ü Bâde (بنگ و باده; "hasch och vin")
• Hadîkat üs-Süedâ (حديقت السعداء; "Lustarnas trädgård")
• Dâstân-ı Leylî vü Mecnûn (داستان ليلى و مجنون; "Eposet om Layla och Majnun")
• Risâle-i Muammeyât (رسال ﻤﻌﻤيات; "Avhandling om gåtor")
• Şikâyetnâme (شکايت نامه; "klagomål")

Verk på persiska

• Dîvân ("Samlade dikter")
• Anîs ol-qalb (انیس القلب; "Hjärtats vän")
• Haft Jâm (هفت جام; "Sju bägare")
• Rend va Zâhed (رند و زاهد; "Hedonist och asket")
• Resâle-e Muammeyât (رسال ﻤﻌﻤيات; "Avhandling om gåtor")
• Sehhat o Ma'ruz (صحت و معروض; "Hälsa och sjukdom")

Verk på arabiska

• Dîvân ("Samlade dikter")
• Matla' ul-İ'tiqâd (مطلع الاﻋﺘﻘﺎد; "Trons födelse")

En sida ur Fuzûlîs diktsamling