Hoppa till innehållet
Hem

Herschelteleskopet – ESA:s rymdobservatorium för infrarött och submillimeterljus

Herschelteleskopet var ESA:s stora rymdobservatorium för infrarött och kortvågigt submillimetervåglängdsljus (3,5 m spegel). Drift 2009–2013, placerat i L2 och viktigt för studier av kalla, dammiga objekt.

Författare: Skapad: Uppdaterad:

Herschelteleskopet var ett rymdobservatorium byggt och lett av Europeiska rymdorganisationen för att studera universum i infrarött och korta submillimetervågor. Instrumentet, med en primärspegel på 3,5 meter, var det största infraröda teleskop som placerats i omloppsbana vid tiden för uppskjutningen. Teleskopet gjorde det möjligt att se genom stoft och upptäcka kalla regioner där stjärnor och planeter bildas.

Bildgalleri

10 Bilder
Herschel Space Observatory
simple.wikipedia.org · Public domain

Tekniska kännetecken

Herschel var optimerat för långt infrarött ljus och korta submillimetervågor, våglängder som ofta blockeras av jordens atmosfär. För att minska egenutstrålning och uppnå hög känslighet kyldes instrumenten med flytande helium, vilket begränsade den användbara drifttiden. En enda, stor spegel samlade svagt och långvågigt ljus till ett instrumentpaket som inkluderade separata detektorer för spektral- och bildanalys.

Historia och bana

Teleskopet sändes upp under våren 2009 och placerades i en bana kring den andra Lagrangepunkten (L2) i jordsystemet, cirka 1,5 miljoner kilometer från jorden i riktning bort från solen. L2 erbjuder en stabil termisk och gravitationell miljö som förenklar kylning och observationer. Teleskopet bar namnet Herschel till minne av Sir William Herschel, som i slutet av 1700-talet upptäckte infrarött ljus och bidrog till astronomins tidiga utveckling.

Vetenskapliga mål och resultat

Målet med Herschel var att studera kalla och dammiga himlakroppar och miljöer: molekylära moln, stjärnbildningsregioner, kallt stoft i galaxer, samt det tidiga universums dammiga galaxer. Genom sin känslighet för långa våglängder kunde observatoriet spåra gas- och dammkomponenter, mäta molekylära spektrallinjer och kartlägga temperatur- och täthetsförhållanden i interstellära moln. Resultaten har bidragit till nya insikter om stjärnbildning, vattenmolekyler i rymden och dammets roll i galaktisk utveckling.

Instrument och samarbeten

  • Herschel bar flera huvudinstrument för spektroskopi och bildtagning, optimerade för olika delar av infrarött och submillimetervåglängder.
  • Uppdraget genomfördes av Europeiska rymdorganisationen i samarbete med bland annat NASA och andra internationella partner, vilket gjorde forskningsdata tillgängliga för ett globalt vetenskapssamhälle.
  • Kylningen med flytande helium var en nyckelbegränsning: när kylmedlet tog slut upphörde de känsligaste instrumentens drift och huvudmissionen avslutades några år efter uppskjutningen.

Herschel var ett av ESA:s centrala vetenskapsuppdrag och har lämnat ett omfattande datamaterial som fortsatt används i astronomisk forskning. Många upptäckter från teleskopet ligger till grund för fortsatt studie av kalla kosmiska processer och för planering av framtida uppdrag.

Läs mer och källor

Referens

1.      ↑ Amos, Jonathan (29 april 2013). "Herschel rymdteleskopet avslutar sitt uppdrag". BBC News. Läst 4 maj 2015.

2.      ↑ "2.02.12.2Herschel: Livsviktig statistik". Europeiska rymdorganisationen. Hämtad den 4 maj 2015.

3.      ↑ Amos, Jonathan (17 juni 2013). "Herschel-teleskopet avstängt". BBC News. Läst 17 juni 2013.

4.      ↑ "4.04.1Herschel Space Observatory". Schweiziska fysikersamfundet. Mars 2009. Hämtad den 4 maj 2015.

5.      ↑ "Att avslöja det osynliga: Caroline och William Herschel". ESA. 18 juni 2000. Hämtad den 22 juli 2010.

6.      ↑ "ESA lanserar rymdteleskopen Herschel och Planck". Euronews. Hämtad den 3 december 2010.

7.      ↑ Amos, Jonathan (14 juni 2009). "ESA lanserar rymdteleskopen Herschel och Planck". BBC. Hämtad den 3 december 2010.

8.      ↑ "ESA lanserar rymdteleskopen Herschel och Planck". Aerospaceguide. Hämtad den 3 december 2010.

9.      ↑ ESA Science & Technology: Herschel. Hämtad den 28 juli 2010

10.  ↑ "NSSDC Rymdfarkostinformation: Herschel Space Observatory". NASA. Hämtat den 3 juli 2010.

Frågor och svar

F: Vad var rymdobservatoriet Herschel?

S: Herschel Space Observatory var ett rymdobservatorium som byggdes av Europeiska rymdorganisationen (ESA).

F: Vem fick Herschel sitt namn efter?

S: Herschel är uppkallat efter Sir William Herschel, upptäckaren av det infraröda spektrumet, dubbelstjärnor och planeten Uranus.

F: Vad kan Herschelobservatoriet registrera i rymden?

S: Herschelobservatoriet kunde registrera ("se") de kallaste och dammigaste objekten i rymden, t.ex. dammiga galaxer som just börjat bilda nya stjärnor.

F: Hur stor var spegeln i Herschels rymdobservatorium?

S: Herschel Space Observatory hade en enda spegel med en diameter på 3,5 meter (11,5 ft).

F: När sköts rymdobservatoriet Herschel upp?

S: Rymdobservatoriet Herschel fördes upp i omloppsbana i maj 2009.

F: Var var rymdobservatoriet Herschel beläget?

S: Herschel-observatoriet var placerat vid den andra Lagrangepunkten (L2) i systemet mellan jorden och solen, 1 500 000 km från jorden, där gravitationen balanserar och objektet stannar på plats.

F: Vilka var de fyra huvudämnen som Herschel-observatoriet utformades för att undersöka?

S: Herschelobservatoriet utformades för att undersöka fyra huvudområden: bildandet av stjärnor och galaxer, galaxernas utveckling, den kemiska sammansättningen av stjärnor och deras atmosfärer, samt bildandet av planetsystem.

Relaterade artiklar

Författare

AlegsaOnline.com Herschelteleskopet – ESA:s rymdobservatorium för infrarött och submillimeterljus

URL: https://sv.alegsaonline.com/art/43893

Dela