Herschelteleskopet var ett rymdobservatorium byggt och lett av Europeiska rymdorganisationen för att studera universum i infrarött och korta submillimetervågor. Instrumentet, med en primärspegel på 3,5 meter, var det största infraröda teleskop som placerats i omloppsbana vid tiden för uppskjutningen. Teleskopet gjorde det möjligt att se genom stoft och upptäcka kalla regioner där stjärnor och planeter bildas.

Tekniska kännetecken

Herschel var optimerat för långt infrarött ljus och korta submillimetervågor, våglängder som ofta blockeras av jordens atmosfär. För att minska egenutstrålning och uppnå hög känslighet kyldes instrumenten med flytande helium, vilket begränsade den användbara drifttiden. En enda, stor spegel samlade svagt och långvågigt ljus till ett instrumentpaket som inkluderade separata detektorer för spektral- och bildanalys.

Historia och bana

Teleskopet sändes upp under våren 2009 och placerades i en bana kring den andra Lagrangepunkten (L2) i jordsystemet, cirka 1,5 miljoner kilometer från jorden i riktning bort från solen. L2 erbjuder en stabil termisk och gravitationell miljö som förenklar kylning och observationer. Teleskopet bar namnet Herschel till minne av Sir William Herschel, som i slutet av 1700-talet upptäckte infrarött ljus och bidrog till astronomins tidiga utveckling.

Vetenskapliga mål och resultat

Målet med Herschel var att studera kalla och dammiga himlakroppar och miljöer: molekylära moln, stjärnbildningsregioner, kallt stoft i galaxer, samt det tidiga universums dammiga galaxer. Genom sin känslighet för långa våglängder kunde observatoriet spåra gas- och dammkomponenter, mäta molekylära spektrallinjer och kartlägga temperatur- och täthetsförhållanden i interstellära moln. Resultaten har bidragit till nya insikter om stjärnbildning, vattenmolekyler i rymden och dammets roll i galaktisk utveckling.

Instrument och samarbeten

  • Herschel bar flera huvudinstrument för spektroskopi och bildtagning, optimerade för olika delar av infrarött och submillimetervåglängder.
  • Uppdraget genomfördes av Europeiska rymdorganisationen i samarbete med bland annat NASA och andra internationella partner, vilket gjorde forskningsdata tillgängliga för ett globalt vetenskapssamhälle.
  • Kylningen med flytande helium var en nyckelbegränsning: när kylmedlet tog slut upphörde de känsligaste instrumentens drift och huvudmissionen avslutades några år efter uppskjutningen.

Herschel var ett av ESA:s centrala vetenskapsuppdrag och har lämnat ett omfattande datamaterial som fortsatt används i astronomisk forskning. Många upptäckter från teleskopet ligger till grund för fortsatt studie av kalla kosmiska processer och för planering av framtida uppdrag.

Läs mer och källor