Huvudsäl (Cystophora cristata) – arktisk säl med uppblåsbar blåsa
Upptäck huvudsälen (Cystophora cristata) — en arktisk sälspecie med unik uppblåsbar huvudblåsa, utbredning i Nordatlanten, livslängd och fascinerande beteenden.
Huvudsälen (Cystophora cristata) är en arktisk finnfisk. Den finns endast i centrala och västra Nordatlanten. Den sträcker sig från Svalbard i öster till Sankt Lawrencebukten i väster.
Utseende och särskilda kännetecken
Hanen har en mycket karakteristisk uppblåsbar blåsa på huvudet. När den är avslappnad hänger blåsan mellan ögonen och ner över överläppen, men han kan blåsa upp en stor ballongliknande säck från ena näsborröppningen. Denna "huvudblåsa" — det som givit arten dess engelska namn "hooded seal" — utvecklas hos hanarna vid ungefär fyra års ålder och kan blåsas upp så att den blir ungefär lika stor som huvudet. Blåsan används i parningsspel och som signal till andra sälar; den kan också bidra i läte- och visuella uppvisningar.
Storlek och livslängd
Huvudsälar uppvisar tydlig sexualdimorfism: hannarna blir generellt större än honorna. Fullvuxna individer kan vara ungefär 1,9–3,0 m långa och väga från cirka 150 kg upp till flera hundra kilogram beroende på kön och individ. Huvudsälen kan bli omkring 30–35 år gammal i naturen.
Ekologi och beteende
Arten lever i områden med drivis och packis, där den föder sina ungar och tar skydd. Huvudsälen är främst ensamlevande eller ses i små grupper på isflak, men kan samlas i större antal under parning och ruvningsperioder. Den dyker för att fånga fisk, bläckfisk och andra havsdjur och kan göra längre nedsänkningar för födosök.
Fortplantning och ungar
Fortplantningen sker på is under sen vinter och vår. Det mest anmärkningsvärda är den extremt korta digivningsperioden: valparna diar sin mamma endast i ungefär fyra dagar. Under den tiden får valpen mycket energirik mjölk — mycket fet — och går upp i vikt mycket snabbt. Efter detta lämnar modern ofta valpen, som måste klara sig själv relativt tidigt jämfört med många andra sälarter.
Kost
Huvudsälar äter främst fisk och blötdjur, men dieten kan variera med tillgången. Vanliga byten är bland annat strandlevande och bottenlevande fiskarter samt bläckfisk och kräftdjur.
Status och hot
Hot:
- Förlust och förändring av havs- och ismiljöer på grund av klimatförändringar, vilket påverkar födosök, födosätt och födelseplatser.
- Historisk och fortsatt jakt i vissa områden samt oavsiktlig fångst i fiskeredskap (bifångst).
- Föroreningar och förändringar i näringsväv som kan påverka beståndens hälsa.
Huvudsälen har tidigare jagats intensivt, vilket har påverkat populationerna. Idag övervakas och regleras jakten i flera områden, och arten följs i internationella beståndsundersökningar. Enligt nyligen publicerade bedömningar klassas arten som sårbar i vissa listningar, vilket innebär att den kan vara utsatt för beståndsnedgångar om negativa faktorer fortsätter.
Skydd och åtgärder
Bevarandeinsatser innefattar övervakning av bestånd, reglering av jakt, minskad bifångst i fiske och arbete för att begränsa klimatförändringar och marin förorening. Internationellt samarbete är viktigt eftersom arten rör sig över stora delar av Nordatlanten.
Sammanfattningsvis är huvudsälen en unik arktisk sälart med ett iögonfallande parningsutseende (uppblåsbar blåsa) och särskilda reproduktionsstrategier. Dess framtid är beroende av hur väl ismiljöerna och havets tillstånd kan bevaras.
Storlek
Vuxna hanar är i genomsnitt 2,6 meter långa och väger 300-410 kg. Honorna är mycket mindre: 2,03 meter långa och väger 145-300 kg. Färgen är silverfärgad, och kroppen har mörka, oregelbundna märken. Huvudet är mörkare än resten av kroppen och saknar märken.
Avkomma
Valparna är cirka 1 meter långa vid födseln och väger cirka 24 kilo. De föds på isen från mitten av mars till början av april. De föds med en skifferblågrå päls med en blek gräddfärg på magen. De fjällar sig efter cirka 14 månader. Amningen av valpen varar i genomsnitt bara 4 dagar. Detta är den kortaste amningsperioden bland alla däggdjur. Under de fyra dagarna fördubblar valpen sin storlek och ökar med cirka 7 kg/dag. Detta är möjligt eftersom mjölken som de dricker har en fetthalt på 60 %. Honvalparna mognar mellan 3 och 6 års ålder. Hanvalparna blir vuxna mellan 5 och 7 år.
Kapsälsunge (bredvid forskaren) på isen i St Lawrencebukten.
Frågor och svar
Q: Vad är det vetenskapliga namnet på huvudsälen?
S: Det vetenskapliga namnet på huvudsälen är Cystophora cristata.
F: Var hittar man klappmyts?
S: Klappsälen finns bara i centrala och västra Nordatlanten, från Svalbard i öster till St Lawrencebukten i väster.
F: Vad är speciellt med huvudsälens huvud?
S: Klappsälshannen har en märklig uppblåsbar blåsa på huvudet, som hänger mellan ögonen och ner över överläppen när den är tömd på luft.
F: Vid vilken ålder utvecklas utbuktningen på huvudsälens näsborre?
S: Utbuktningen på huvudsälens näsborre utvecklas när sälen är fyra år gammal.
F: Hur stor kan utbuktningen på huvudsälens näsborre bli när den blåses upp?
S: Huvudsälhanen kan blåsa upp utbuktningen på sin näsborre så att den blir lika stor som hans huvud.
F: Hur lång livslängd har en hooded seal?
S: Kapsälar kan leva till ungefär 30-35 års ålder.
F: Kan man hitta huvudsälen i Arktis?
S: Ja, huvudsälen är en arktisk pinniped.
Sök