Hornetter (Vespa) — fakta om äkta getingar, utseende & utbredning

Hornetter är den största av de sociala getingarna. De kan bli upp till 55 mm långa. De äkta getingarna utgör släktet Vespa. Äkta getingar kan särskiljas från andra vespiner genom huvudets form. Hornetter lever i Europa, Asien, Afrika och Amerika. De lever i varma och fuktiga skogar och i ökenklimat. De förekommer inte i klimat där det är kallt året runt.

Utseende

Hornetter är vanligtvis robustare och större än andra getingar. Kroppen är ofta gul, brun och/eller svart med tydliga markeringar som kan variera mellan arter. Huvudformen hos Vespa-arter är särskiljande: de har ett relativt stort, brett huvud jämfört med andra vespiner. Honorna och hanarna skiljer sig något i storlek och kroppsform; honorna (arbetare och drottning) är oftast kraftigare.

Livsmiljö och utbredning

Hornetter återfinns i skogsområden, buskmarker och ibland i öppna landskap. De bygger ofta sina pappersbon i trädtoppar, buskage, håligheter eller i byggnader. Vissa arter tolererar även torrare, mer ökenartade miljöer. I tempererade områden dör kolonin ut varje vinter och endast befruktade drottningar övervintrar, medan tropiska arter ibland kan vara perenna.

Biologi och beteende

  • Social struktur: Kolonier består av en eller flera drottningar (beroende på art och stadie), arbetare och hanar. Arbetarna utför födosök, försvar och uppfödning av larver.
  • Föda: Hornetter jagar insekter och andra leddjur som de matar sina larver med. De kan också äta nektar, saft från frukt och sockerhaltiga ämnen, och söker ibland efter kött eller socker vid människors picknickar.
  • Bon: Bon byggs av träfiber som tuggas till en pappersliknande massa. Storleken på boet varierar med art och kolonistyrka.

Sting och säkerhet

Hornetter kan stickas upprepade gånger eftersom de, till skillnad från honungsbin, inte lämnar kvar gadden. De försvarar boet aktivt och kan uppträda aggressivt vid störning. För de flesta människor är ett stick smärtsamt men ofarligt; för allergiker kan det däremot ge allvarliga reaktioner (anafylaxi) som kräver omedelbar medicinsk hjälp.

Arter och ekologisk roll

Sverige och Europa har exempelvis Vespa crabro (den europeiska hornetten) som den största lokala arten. I Asien finns flera andra arter med varierande utseende och beteende. Hornetter fungerar som viktiga predatorer på skadedjur och bidrar till balansen i ekosystemet, men vissa invasiva arter (t.ex. Vespa velutina i delar av Europa) kan hota honungsbin och påverka lokala bestånd.

Skydd och hantering

Om ett bo sitter nära hus eller på platser där människor vistas mycket kan professionell borttagning vara nödvändig. Försök inte ta bort ett bo själv utan rätt utrustning och kunskap. I många områden är det också viktigt att värna om naturliga populationer eftersom de är en del av ekosystemets funktion.

Sammanfattningsvis är hornetter stora, sociala getingar i släktet Vespa med bred utbredning i flera världsdelar. De är effektiva rovdjur och viktiga i naturen, men kan också bli en säkerhetsrisk vid närkontakt med människor.

 

Livscykel

Först börjar en drottning bygga ett bo. Detta beror på vädret. I Nordamerika sker detta på våren. Som den geting som börjar bygga boet är hon arkitekten bakom boets utformning. Dessa kläcks och blir till larver. Drottningen matar de första larverna tills de bildar en kokong. Efter att ha förvandlats blir de de första arbetarna. Dessa kommer att göra det mesta av arbetet. Arbetarna bygger upp en hierarki sinsemellan.

Om utrymmet där boet byggs blir för litet flyttar kolonin till en annan plats.

På hösten kläcks unga drottningar. Unga hanar kläcks ur obefruktade ägg. Dessa hanar kallas drönare. De unga drottningarna bygger en kokong för att övervintra när de väl har blivit befruktade. Alla andra djur dör i samband med den första frosten.

 

Byte

Hornetter och guljackor är bra för trädgårdar. Detta beror på att deras byte oftast består av insekter som anses vara skadedjur. De livnär sig också på bin, men deras kolonier håller bara i ett år, de dör på vintern. En medelstor koloni bestående av 300-400 djur behöver cirka 500 g (ett halvt kilo) mat per dag under högsäsongen, det vill säga under sommarmånaderna. De djur som jagas är bland annat flugor, getingar, bin, gräshoppor, skalbaggar, larver, trollsländor och spindlar.

 

Hornetter och andra djur

Djur som kallas för getingar

Hornetter förväxlas ofta med guljackor. De är mindre och har en annan färg. De är ljusgula och svarta.

Gula vinschor lockas av söt mat från människor, särskilt på hösten. Hornissor äter levande insekter, och denna sötma lockar dem inte.

Vissa andra stora getingar kallas ibland för getingar. Detta gäller särskilt för den skalliga hornet i Nordamerika. Den skalliga hornet är mestadels svart och vit i färgen. Detta skiljer sig mycket från den svartgula färgen hos andra getingar. Den skiljer sig åt genom sin svart-elfenbeniga färgning. Namnet "hornet" används för denna och besläktade arter främst på grund av deras vana att göra flygande bon (som liknar de äkta getingarnas) i stället för de bon under jord som getingarna använder. Ett annat exempel är den australiensiska hornet, som egentligen är en art av pottergeting.

Djur som ser ut som getingar

Det finns vissa djur som har ändrat sitt utseende så att de ser ut som getingar. Att se ut som en geting är då ett försvar för djuret, eftersom det då blir angripet mindre ofta. Bland dessa djur finns bland annat Lunar Hornet Moth, Hornet Moth och Hornet Mimic Hoverfly. Detta beteende kallas Batesian mimicry.

Djur som lever med getingar

Det finns en sorts skalbagge, Velleius dilatatus, som lever i getingboet. Den lever av resterna av getingarnas mat och av döda getingar. Den hittar getingboet med hjälp av sitt mycket goda luktsinne.

 Europeisk geting med rester från ett honungsbi.  Zoom
Europeisk geting med rester från ett honungsbi.  

Hornetter och människor

Att hantera flygande getingar

Flygande getingar som jagar och som inte befinner sig nära sitt bo sticker vanligtvis inte, om de inte känner sig hotade. Man bör inte klämma på dem, och om man gör en bris mot dem kan man också irritera dem och få dem att känna sig hotade.

Hornissor jagar när det finns lite ljus - människor kallar det för mörker. Liksom andra insekter dras de till ljus. Om möjligt bör ljuset släckas under en kort tid. Hornissorna fortsätter sedan som vanligt. Om det inte är möjligt att släcka ljuset kan man använda en glasburk för att fånga getingen. Med ett papper under glaset kan hornet sedan transporteras till en säker plats bort från ljuset där det kan släppas ut.

Hantering av getingbon

Hornissor försvarar sitt bo eller sin kupa. Beroende på art gör de detta inom en radie på mellan 2 och 6 meter. Hjärnskakningar inom denna radie bör undvikas. Om de störs ofta kommer de att göra denna radie större. Det finns specialutbildade personer som kan flytta getingbon - observera att i många delar av Europa är getingen en utrotningshotad art. Att döda en geting, förstöra eller störa ett getingbo kan leda till böter.

Stickor

Hornets har en stinger. De använder den för att döda byten och för att försvara sig. Hornet-stick kan vara mycket smärtsamma, men de är inte farligare än stick från andra getingar eller bin. Vid varje stick finns det risk för en allergisk reaktion och för chock efter denna reaktion. Dessutom kan stick i munområdet göra det svårt eller omöjligt att andas.

Personer som är allergiska utvecklar en anafylaxi - en allergisk reaktion. Denna kan vara dödlig om den inte behandlas omedelbart med adrenalin (även känt som adrenalin).

Hornissor kan varna hela boet. Detta innebär att alla arbetare där kommer att försvara det. Detta kan leda till en farlig situation. Ett stick från en geting är inte farligt, men med 200-250 getingar är situationen annorlunda.

 

Frågor och svar

Fråga: Vad är en geting?


S: En geting är den största av de sociala getingarna och kan bli upp till 55 mm (5,5 cm, 2,2 in) lång.

F: Hur kan man skilja äkta getingar från andra vespiner?


S: Äkta getingar kan skiljas från andra vespiner genom huvudets form.

F: Var lever getingar?


S: Hornets lever i Europa, Asien, Afrika och Nord- och Sydamerika.

F: Vilka typer av miljöer föredrar getingar?


S: Bålgetingar föredrar varma och fuktiga skogar samt ökenklimat.

F: I vilken typ av klimat förekommer inte bålgetingar?


S: Bålgetingar förekommer inte i klimat där det är kallt året runt.

F: Vad är släktnamnet för äkta getingar?


S: Släktnamnet för äkta getingar är Vespa.

F: Är getingar en typ av bi?


S: Nej, getingar är inte en typ av bi. De är en typ av social geting.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3