Hornetter är den största av de sociala getingarna. De kan bli upp till 55 mm långa. De äkta getingarna utgör släktet Vespa. Äkta getingar kan särskiljas från andra vespiner genom huvudets form. Hornetter lever i Europa, Asien, Afrika och Amerika. De lever i varma och fuktiga skogar och i ökenklimat. De förekommer inte i klimat där det är kallt året runt.

Utseende

Hornetter är vanligtvis robustare och större än andra getingar. Kroppen är ofta gul, brun och/eller svart med tydliga markeringar som kan variera mellan arter. Huvudformen hos Vespa-arter är särskiljande: de har ett relativt stort, brett huvud jämfört med andra vespiner. Honorna och hanarna skiljer sig något i storlek och kroppsform; honorna (arbetare och drottning) är oftast kraftigare.

Livsmiljö och utbredning

Hornetter återfinns i skogsområden, buskmarker och ibland i öppna landskap. De bygger ofta sina pappersbon i trädtoppar, buskage, håligheter eller i byggnader. Vissa arter tolererar även torrare, mer ökenartade miljöer. I tempererade områden dör kolonin ut varje vinter och endast befruktade drottningar övervintrar, medan tropiska arter ibland kan vara perenna.

Biologi och beteende

  • Social struktur: Kolonier består av en eller flera drottningar (beroende på art och stadie), arbetare och hanar. Arbetarna utför födosök, försvar och uppfödning av larver.
  • Föda: Hornetter jagar insekter och andra leddjur som de matar sina larver med. De kan också äta nektar, saft från frukt och sockerhaltiga ämnen, och söker ibland efter kött eller socker vid människors picknickar.
  • Bon: Bon byggs av träfiber som tuggas till en pappersliknande massa. Storleken på boet varierar med art och kolonistyrka.

Sting och säkerhet

Hornetter kan stickas upprepade gånger eftersom de, till skillnad från honungsbin, inte lämnar kvar gadden. De försvarar boet aktivt och kan uppträda aggressivt vid störning. För de flesta människor är ett stick smärtsamt men ofarligt; för allergiker kan det däremot ge allvarliga reaktioner (anafylaxi) som kräver omedelbar medicinsk hjälp.

Arter och ekologisk roll

Sverige och Europa har exempelvis Vespa crabro (den europeiska hornetten) som den största lokala arten. I Asien finns flera andra arter med varierande utseende och beteende. Hornetter fungerar som viktiga predatorer på skadedjur och bidrar till balansen i ekosystemet, men vissa invasiva arter (t.ex. Vespa velutina i delar av Europa) kan hota honungsbin och påverka lokala bestånd.

Skydd och hantering

Om ett bo sitter nära hus eller på platser där människor vistas mycket kan professionell borttagning vara nödvändig. Försök inte ta bort ett bo själv utan rätt utrustning och kunskap. I många områden är det också viktigt att värna om naturliga populationer eftersom de är en del av ekosystemets funktion.

Sammanfattningsvis är hornetter stora, sociala getingar i släktet Vespa med bred utbredning i flera världsdelar. De är effektiva rovdjur och viktiga i naturen, men kan också bli en säkerhetsrisk vid närkontakt med människor.