Interrogation

Förhörsfrågor

Ett förhör börjar ofta med flera slutna frågor. Exempel på detta kan vara "känner du dig bekväm" eller "vill du ha en cigarett"? Avsikten är att intervjuaren ska kontrollera samtalet och göra den förhörda personen lugn. Låt dem tro att de inte har några problem.

Därefter kan man ställa berättande frågor för att ta reda på vad personen vet om ett ämne. Därefter kan förhörsledaren ställa direkta frågor. Under intervjun kan förhörsledaren ställa "korsfrågor". Det är samma fråga som ställs på olika sätt och vid olika tidpunkter under intervjun för att se om personen som förhörs svarar på samma sätt varje gång.

Reid-tekniken

En metod som polisförhörsledare lärt sig sedan 1970-talet kallas Reid-tekniken. Den är uppkallad efter en polis från Chicago som utvecklade den på 1940-talet. Den används flitigt i Nordamerika eftersom den får fram bekännelser, ibland falska bekännelser. Den bygger på föråldrad psykologi som hävdar att om en person visar stress ljuger han eller hon. Tyvärr visar de flesta människor stress när de befinner sig i stressiga situationer. Misstänkta förhörs, ofta av grupper av poliser. Rutinen "Good cop/bad cop", som man ser i polisprogram, är ett exempel på Reid-tekniken. Polisen använder denna metod för att övertyga en misstänkt om att erkänna brottet (oavsett om de är skyldiga eller inte) är den bästa utvägen för den misstänkte. Många falska erkännanden har erhållits på detta sätt, vilket har lett till falska fängelsedomar.

Informell utfrågning

En polis kan när som helst stoppa och förhöra en person. De behöver inte ge en Miranda-varning före informell utfrågning eller innan de griper någon. Men all information som erhålls på detta sätt är inte tillåtlig vid en rättegång mot personen. Miranda kräver att en person informeras om sina rättigheter innan han eller hon förhörs i polisens förvar. Om personen frågar polisen om han eller hon får gå är han eller hon inte i förvar. Detta är en av de få saker som en polisman inte får ljuga om. Under förhör kan polisen använda sig av knep, lögner eller andra former av bedrägeri för att få en misstänkt person att erkänna.

PEACE-metoden

En ganska ny teknik används bland annat i Storbritannien, Danmark och Nya Zeeland. Ordet PEACE är en akronym för Preparation and Planning, Engage and Explain, Account, Closure and Evaluate. Det anses vara en mer etisk modell för polisförhör. Den är avsedd att förhindra felaktiga fällande domar genom att eliminera eventuella tvångs- eller vilseledande metoder. När den testades i England och Wales resulterade den i samma andel fällande domar som de äldre metoderna gav. Peace är mer av ett journalistiskt tillvägagångssätt. Den utgår från att en lögnare kommer att få allt svårare att hålla alla lögner konsekventa och till slut bryta ihop och erkänna.

Tredje graden

En historisk metod för att få fram bekännelser är den så kallade tredje graden. Den går ut på att behandla en misstänkt brutalt och hålla honom eller henne vaken under långa perioder utan mat eller vatten. Man gavs stryk tillsammans med hot. Ofta erkände en misstänkt person för att stoppa misshandeln. Den misstänkte tvingades då att skriva under ett papper där det stod att han inte var skrämd eller tvingad att ge sitt vittnesmål. År 1937 förkastade domstolen en bekännelse när den fick veta att den inte hade lämnats frivilligt utan att den anklagade hade hängts i ett träd och piskats tills han erkände.

Tortyr

Trots att det är ett allvarligt brott mot de flesta internationella avtal används tortyr fortfarande av vissa polis-, militär- och underrättelsetjänster. Tortyr är förbjuden enligt internationell rätt, men den används fortfarande. År 2014 konstaterade senatens underrättelsekommitté att Central Intelligence Agency torterade terrormisstänkta personer.