Jabberwocky

Ursprung och publicering

Carroll hade inte ursprungligen tänkt sig nonsensversen. Nonsens fanns i Shakespeares verk och var välkänt i bröderna Grimms sagor, av vilka vissa kallas ljugande sagor eller lügenmärchen. John Tenniel gick motvilligt med på att illustrera boken 1871, och hans illustrationer är fortfarande de definierande bilderna för dikten.

Illustrationen av Jabberwock kan spegla den viktorianska besattheten av naturhistoria och de snabbt utvecklande vetenskaperna paleontologi och geologi. Darwins verk och modellerna av dinosaurier på Crystal Palace-utställningen bidrog till att ge ny näring åt intresset. Det är kanske inte så förvånande att Tenniel gav Jabberwock "en pterodactyls läderartade vingar och en sauropods långa, grova hals och svans".

Alice klättrar in i en värld av glasögon. Illustration av John Tenniel, 1871.

Dikten

Jabberwocky

Det var briljant, och de slitsamma tovorna
girade och gimlade i vobben, och
borogoverna var helt odugliga,
Och de mumma rattarna var outgrabe.

"Akta dig för Jabberwock, min son!
Käftarna som biter, klorna som fångar!
Akta dig för Jubjubfågeln, och undvik den
frummiga Bandersnatch!"

Han tog sitt vorpalsvärd i handen:
länge sökte han efter Manxome-fienden - så
han vilade vid Tumtum-trädet och
stod en stund i tankar.

Och medan han stod i en obehaglig tanke,
kom
 Jabberwock, med ögon av flammor,
farande genom den tulpanartade skogen,
och morrade samtidigt som den kom!

Ett, två! Ett, två! och genom och genomDen
vorpala klingan gick snickersnack!
Han lämnade den död, och med dess huvud
gick
han
galopperande tillbaka.

"Och har du dödat Jabberwock?
Kom till mina armar, min strålande pojke!
Åh, du fantastiska dag! Callooh! Callay!"
Han kuttrade i sin glädje.

Det var briljant, och de slitsamma tovorna
girade och gimlade i vobben;
alla var falska, borogoves,
och de mäktiga rattarna var outgrabe.

Många av orden i dikten är lekfulla ord som Carroll själv har uppfunnit och som saknar särskild betydelse. När Alice har läst dikten färdigt ger hon sina intryck:

"Den är väldigt vacker", sa hon när hon hade läst klart den, "men den är ganska svår att förstå!" (Du förstår att hon inte gärna erkände, inte ens för sig själv, att hon inte kunde förstå den alls.) "På något sätt verkar den fylla mitt huvud med idéer - fast jag vet inte riktigt vilka de är! Men någon har dödat något: det är i alla fall klart.

I Through the Looking Glass förklarar karaktären Humpty Dumpty för henne nonsensorden från diktens första strof. Carrolls personliga kommentarer till flera av orden skiljer sig dock från Humptys. En analys av dikten och Carrolls kommentar finns i boken The Annotated Alice av Martin Gardner.