Jabberwocky — definition och betydelse av Lewis Carrolls nonsensdikt
Upptäck Jabberwocky — Lewis Carrolls ikoniska nonsensdikt: definition, betydelse, språklek och nyskapande neologismer som format modern engelska.
Jabberwocky är en "nonsensdikt" som Lewis Carroll skrev i sin roman Through the Looking-Glass från 1871. Ändå är den märkligt nog ganska vettig.
I en tidig scen hittar Alice i underlandet versen Jabberwocky. Hon säger (s24): "På något sätt verkar den fylla mitt huvud med idéer - fast jag vet inte riktigt vad de är". Detta anses nu vara en av de största nonsensdikter som skrivits på engelska. Dess lekfulla, finurliga språk har gett oss nonsensord, portmanteauord och neologismer som "galumphing" och "chortle".
Bakgrund och kontext
Jabberwocky publicerades 1871 i Lewis Carrolls bok Through the Looking-Glass, and What Alice Found There. I boken läser Alice dikten i en bok hon hittar, och senare i berättelsen förklarar figuren Humpty Dumpty flera av dikten på sitt eget sätt, genom att bryta ner och kombinera ord för att ge dem betydelser. Dikten fungerar både som ett lekfullt inslag i berättelsen och som ett experiment i språkmöjligheter.
Språkliga drag
- Portmanteau och neologismer: Carroll leker med att slå ihop orddelar så att nya former uppstår — till exempel "chortle" (en kombination av "chuckle" och "snort") och "galumph" — ord som senare blivit en del av vardagsspråket på engelska.
- Nonsensvokabulär: Många ord i dikten är uppfunna eller osäkra i betydelse (till exempel "slithy", "mimsy", "wabe"), men grammatik och syntax gör ändå att läsaren kan bilda en grov tolkning av handlingen.
- Versmått och rim: Dikten följer en regelbunden, nästan balladliknande rytm och rimstruktur, vilket bidrar till att den känns musikalisk och lätt att memorera trots de många nyskapade orden.
Tolkningar och teman
Jabberwocky kan läsas på flera nivåer. Ytan är en traditionell hjälteberättelse: en ung hjälte tar sig an och dödar det skrämmande Jabberwock-odjuret. Samtidigt är dikten ett exempel på hur språk formar förståelse — läsaren fyller i betydelse utifrån kontext och syntax även när orden i sig är "nonsens". Många läsare och forskare ser också dikten som en lek med grammatik, logik och barnslig fantasi.
Översättningar och utmaningar
Att översätta Jabberwocky till andra språk är en stor utmaning eftersom så mycket av verket bygger på ljudbild, ordspel och nyskapade former. Översättare måste besluta om de ska behålla originalord (och förklara dem), skapa nya nonsensord på målspråket eller försöka hitta ord med liknande klingande effekt och associationskraft. Resultatet varierar kraftigt mellan olika översättningar — vissa behåller en del av Carrolls originalord medan andra producerar helt nya, språkspecifika portmanteauord.
Kulturellt arv och inflytande
- Flera ord myntade eller populariserade av Carroll i och kring Jabberwocky har gått in i vanliga ordböcker på engelska, exempelvis "chortle".
- Dikten har inspirerat konstnärer, musiker, filmskapare och dramatiker och återfinns ofta i populärkultur, skolundervisning och lingvistisk forskning.
- Jabberwock-figuren har blivit en ikonisk mytologisk varelse i olika illustrerade och sceniska tolkningar.
Exempel och förståelse
Trots eller tack vare sina påhittade ord är dikten lättare att förstå än man först kan tro, eftersom Carroll använder tydlig syntax och berättande struktur. Läsaren kan följa en handling: varning, jakt, kamp och seger — även om flera ord kräver kreativ tolkning eller förklaring.
Sammanfattning: Jabberwocky är mer än en kuriositet; det är ett språkleksak som visar hur form, rytm och kontext skapar mening. Dikten har haft långtgående påverkan på litteratur, språk och kultur och fortsätter att fascinera såväl barn som vuxna, översättare och lingvister.
Akta dig för Jabberwock, min son! Käftarna som biter, klorna som fångar! Akta dig för Jubjubfågeln, och undvik den frummiga Bandersnatch! Jabberwock, illustrerad av John Tenniel
Det var briljant, och de slittiga tovorna Gjorde gira och gimble i wabe; Alla var mimsy och borogoves var borogoves, Och de mumma rattarna var outgrabe.
Ursprung och publicering
Carroll hade inte ursprungligen tänkt sig nonsensversen. Nonsens fanns i Shakespeares verk och var välkänt i bröderna Grimms sagor, av vilka vissa kallas ljugande sagor eller lügenmärchen. John Tenniel gick motvilligt med på att illustrera boken 1871, och hans illustrationer är fortfarande de definierande bilderna för dikten.
Illustrationen av Jabberwock kan spegla den viktorianska besattheten av naturhistoria och de snabbt utvecklande vetenskaperna paleontologi och geologi. Darwins verk och modellerna av dinosaurier på Crystal Palace-utställningen bidrog till att ge ny näring åt intresset. Det är kanske inte så förvånande att Tenniel gav Jabberwock "en pterodactyls läderartade vingar och en sauropods långa, grova hals och svans".
Alice klättrar in i en värld av glasögon. Illustration av John Tenniel, 1871.
Dikten
Jabberwocky
Det var briljant, och de slitsamma tovorna
girade och gimlade i vobben, och
borogoverna var helt odugliga,
Och de mumma rattarna var outgrabe.
"Akta dig för Jabberwock, min son!
Käftarna som biter, klorna som fångar!
Akta dig för Jubjubfågeln, och undvik den
frummiga Bandersnatch!"
Han tog sitt vorpalsvärd i handen:
länge sökte han efter Manxome-fienden - så
han vilade vid Tumtum-trädet och
stod en stund i tankar.
Och medan han stod i en obehaglig tanke,
kom
Jabberwock, med ögon av flammor,
farande genom den tulpanartade skogen,
och morrade samtidigt som den kom!
Ett, två! Ett, två! och genom och genomDen
vorpala klingan gick snickersnack!
Han lämnade den död, och med dess huvud
gick
han
galopperande tillbaka.
"Och har du dödat Jabberwock?
Kom till mina armar, min strålande pojke!
Åh, du fantastiska dag! Callooh! Callay!"
Han kuttrade i sin glädje.
Det var briljant, och de slitsamma tovorna
girade och gimlade i vobben;
alla var falska, borogoves,
och de mäktiga rattarna var outgrabe.
Många av orden i dikten är lekfulla ord som Carroll själv har uppfunnit och som saknar särskild betydelse. När Alice har läst dikten färdigt ger hon sina intryck:
"Den är väldigt vacker", sa hon när hon hade läst klart den, "men den är ganska svår att förstå!" (Du förstår att hon inte gärna erkände, inte ens för sig själv, att hon inte kunde förstå den alls.) "På något sätt verkar den fylla mitt huvud med idéer - fast jag vet inte riktigt vilka de är! Men någon har dödat något: det är i alla fall klart.
I Through the Looking Glass förklarar karaktären Humpty Dumpty för henne nonsensorden från diktens första strof. Carrolls personliga kommentarer till flera av orden skiljer sig dock från Humptys. En analys av dikten och Carrolls kommentar finns i boken The Annotated Alice av Martin Gardner.
Frågor och svar
Fråga: Vem skrev nonsensdikten "Jabberwocky"?
S: Lewis Carroll skrev nonsensdikten "Jabberwocky".
F: I vilken roman skrev Lewis Carroll dikten "Jabberwocky"?
S: Lewis Carroll skrev dikten "Jabberwocky" i sin roman från 1871 som heter "Through the Looking-Glass".
F: Hur beskriver Alice dikten Jabberwocky när hon hittar den i en tidig scen i Alice i Underlandet?
S: Alice beskriver dikten Jabberwocky som något som fyller hennes huvud med idéer, men hon vet inte exakt vilka dessa idéer är.
Fråga: Varför anses Jabberwocky vara en av de största nonsensdikterna som skrivits på engelska?
S: Jabberwocky anses vara en av de största nonsensdikterna som skrivits på engelska på grund av dess lekfulla och nyckfulla språk som gav upphov till många nya ord som "galumphing" och "chortle".
F: Vilken typ av dikt är Jabberwocky?
S: Jabberwocky är en nonsensdikt.
F: Vad är några exempel på ord som myntades av Lewis Carroll i Jabberwocky?
S: Några exempel på ord som myntades av Lewis Carroll i Jabberwocky är "galumphing" och "chortle".
F: Är det någon mening med Jabberwocky?
S: Även om Jabberwocky är en nonsensdikt, är den på ett märkligt sätt ganska vettig.
Sök