Arbetstillfredsställelse
Arbetstillfredsställelse eller nöjda anställda har definierats på olika sätt. Det kan vara så enkelt som en känsla av tillfredsställelse med ett arbete. Om en person tycker om sitt arbete känner han eller hon sig nöjd med sitt arbete. När en anställd utför sitt arbete väl känner han eller hon en känsla av arbetstillfredsställelse. Om en arbetstagare har goda relationer med sin chef och sina medarbetare känner han eller hon arbetstillfredsställelse. Psykologer som studerar beteendet hos industrier och organisationer ser också på arbetstillfredsställelse på olika sätt.
En affisch från andra världskriget i USA visar en kvinna som är nöjd med sitt arbete.
Historia
Bedömningar av arbetstillfredsställelse blev vanliga på 1930-talet. År 1934 var R.S. Uhrbrock en av de första psykologerna som använde nya tekniker för att bedöma fabriksarbetarnas attityder. År 1935 publicerade R. Hoppock en studie av 500 lärare om hur nöjda de var med sina jobb. Studien visade att arbetstillfredsställelsen påverkas av arbetet, arbetskamraterna och cheferna. Före 1930-talet publicerades inte många studier om arbetstillfredsställelse.
Faktorer
Miljöfaktorer
Många faktorer påverkar arbetstillfredsställelsen. Vissa faktorer är miljömässiga. De är specifika för en situation. De kommer från arbetet och arbetsplatsen.
År 1976 skrev Edwin A. Locke om de faktorer som leder till tillfredsställelse eller missnöje på jobbet. Även om listan skrevs på 1900-talet är många faktorer desamma även på 2000-talet.
- Arbetet är utmanande. Arbetstagaren kan utföra arbetet. Uppgifterna ligger på eller något över hans förmåga, inte under.
- Arbetet är inte överdrivet fysiskt krävande. Tröttande arbete är frustrerande.
- Arbetet är intressant, inte tråkigt.
- Arbetet är givande. De anställda får priser, beröm och uppmuntran.
- Arbetstagarna har gemensamma mål. Chefer och anställda arbetar tillsammans mot gemensamma mål.
- Organisationen stöder sina anställda. Det finns riktlinjer och processer som hjälper de anställda att nå sina mål.
- Det finns lönetillägg, icke-monetära belöningar eller bonusar som inte är pengar, till exempel resor och andra förmåner.
En person kan känna sig nöjd med sitt arbete om han eller hon får en bra utvärdering av sitt arbete. Företagets riktlinjer, till exempel om hur anställda övervakas, kan påverka arbetstillfredsställelsen. Lönen är en annan faktor för arbetstillfredsställelse. Uppdrag eller erkännande kan också få en person att känna arbetstillfredsställelse. Möjligheter till befordran till jobb med högre rang kan öka arbetstillfredsställelsen.
En av de viktigaste aspekterna av arbetet i en modern organisation är kommunikation. En kommunikationsbelastning är mängden, hastigheten och komplexiteten i den kommunikation som en person måste hantera. Människor kan uppleva överbelastning av kommunikation. Det är när de får för mycket information på för kort tid. Eller när de får information som är för komplex för att bearbetas på kort tid. Människor kan också uppleva att de är underbelastade av kommunikation. Det är när de inte får tillräckligt med information. Både överbelastad och underbelastad kommunikation kan påverka graden av arbetstillfredsställelse. Om en person får för mycket eller för lite kommunikation på jobbet är det mer sannolikt att han eller hon blir missnöjd och missnöjd med sitt arbete. Detta kan leda till en låg nivå av arbetstillfredsställelse.
I en studie från 2013 undersöktes 2,5 miljoner anställda i USA. Enligt studien är de viktigaste faktorerna för arbetstillfredsställelse:
- rättvisa, säkerhet, respekt och förtroende för ledarskapet;
- samarbete och samverkan med kollegor;
- prestationer, erkännande och stolthet.
Om ett arbete har alla dessa faktorer känner sig människor mer nöjda och lojala mot företaget.
Personliga faktorer
Vissa faktorer som påverkar arbetstillfredsställelsen är personliga eller individuella. Varje person påverkas på sitt eget unika sätt.
Stämningar och känslor på jobbet är relaterade till arbetstillfredsställelse. Positiva och negativa känslor har ett samband med den totala arbetstillfredsställelsen.
Genetiken spelar en roll för arbetstillfredsställelsen. I ett vetenskapligt experiment studerades tvillingar som växte upp åtskilda. Forskarna mätte genetikens inverkan på tvillingarnas arbetstillfredsställelse. Studien visade att 70 procent av arbetstillfredsställelsen kommer från miljön och 30 procent från genetiska faktorer.
Viss forskning visar att det finns ett samband mellan personlighet och arbetstillfredsställelse. Anställda som inte känner sig främmande eller utelämnade har större arbetstillfredsställelse. Anställda som känner att de har kontroll över sin situation har också större arbetstillfredsställelse. De visar större engagemang i sitt arbete och mer engagemang för företaget.
Psykologiskt välbefinnande (PWB) är hur väl en person fungerar i sin helhet. Det omfattar alla delar av en persons liv: arbete, familj, samhälle osv. Det psykiska välbefinnandet på arbetsplatsen spelar en viktig roll när det gäller att fastställa arbetstillfredsställelse och har fått mycket uppmärksamhet inom forskningen under de senaste åren. Dessa studier har fokuserat på effekterna av PWB på arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer. Forskning som publicerades år 2000 visade att det finns ett starkt samband mellan PWB och arbetstillfredsställelse. En andra studie av samma författare 2007 hade liknande resultat. Dessa studier visade att PWB förutsäger arbetsprestationer bättre än vad arbetstillfredsställelse gör.
Mätning
Forskare har olika sätt att mäta arbetstillfredsställelse. Job Descriptive Index mäter arbetstillfredsställelse på fem sätt: lön, befordran, medarbetare, chefer och själva arbetet. Undersökningen är enkel. Folk svarar ja, nej eller "?". Det finns andra undersökningar om arbetstillfredsställelse, till exempel Job Satisfaction Survey och Faces Scale. I undersökningen om arbetstillfredsställelse ställs 36 frågor om nio faktorer för arbetstillfredsställelse. I Faces Scale ställs endast en fråga. Man svarar genom att välja ett ansikte.
Relaterade sidor
- Motivation
- Arbetslivets kvalitet
- Balans mellan arbete och privatliv
Frågor och svar
F: Vad är arbetstillfredsställelse?
S: Med arbetstillfredsställelse avses den känsla av tillfredsställelse eller lycka som anställda upplever med sitt jobb.
F: Vilka faktorer bidrar till arbetstillfredsställelse?
S: Olika faktorer bidrar till arbetstillfredsställelse, inklusive anställningstrygghet, goda relationer med kollegor och chefer, möjligheter till tillväxt och utveckling samt en känsla av tillfredsställelse i det arbete som utförs.
F: Hur definieras arbetstillfredsställelse av psykologer?
S: Psykologer definierar arbetstillfredsställelse genom att titta på olika faktorer som bidrar till den, t.ex. arbetets komplexitet, självständighet, engagemang i arbetet och feedback från arbetsledare.
F: Kan en person känna arbetstillfredsställelse även om han eller hon inte gillar sitt jobb?
S: Det är inte troligt att en person skulle känna arbetstillfredsställelse om han eller hon inte gillar sitt jobb. I allmänhet är arbetstillfredsställelse förknippat med att man gillar sitt jobb och känner sig tillfredsställd av det.
F: Kan arbetstillfredsställelse leda till högre produktivitet på jobbet?
S: Ja, arbetstillfredsställelse kan leda till högre produktivitet på jobbet. När medarbetarna är nöjda med sitt jobb är det mer sannolikt att de är motiverade, engagerade och engagerar sig i sitt arbete, vilket leder till högre produktivitet.
F: Är arbetstillfredsställelse viktigt för de anställdas allmänna välbefinnande?
S: Ja, arbetstillfredsställelse är viktigt för de anställdas allmänna välbefinnande. När de anställda är nöjda med sitt jobb är det mer sannolikt att de känner sig glada, nöjda och tillfredsställda med sitt arbete, vilket leder till bättre psykisk hälsa och allmänt välbefinnande.
F: Kan man förbättra arbetstillfredsställelsen?
S: Ja, arbetstillfredsställelsen kan förbättras genom att ge de anställda möjligheter till tillväxt och utveckling, involvera dem i beslutsprocesser, erkänna deras bidrag och prestationer samt genom att säkerställa en positiv arbetsmiljö.
