Humör – definition, orsaker, typer och humörstörningar

Ett humör är ett känslomässigt sinnestillstånd. Det kan vara positivt eller negativt. Folk säger ibland att de är på "gott humör" om de är glada, eller på "dåligt humör" om de är ledsna eller arga. Stämningar kan vara i flera timmar eller dagar.

Ibland beror människors humör på vilken typ av personlighet de har. Människor som är optimistiska är ofta på gott humör. Människor som är pessimistiska är ofta på dåligt humör. Människors humör förändras också när det händer saker med dem. Om det till exempel händer något dåligt i en persons liv kan han eller hon bli ledsen eller arg som en följd av det.

När människors humör är stört under en längre tid kan de drabbas av en psykisk sjukdom som kallas humörstörning, till exempel svår depression eller bipolär sjukdom.

Vad menas med humör?

Humör är en relativt varaktig känslotillstånd som färgar hur vi uppfattar världen och reagerar mot andra människor. Till skillnad från korta känslor (som att bli rädd eller upphetsad) pågår ett humör oftast längre och är mindre riktat mot en specifik orsak. Humör påverkar tankar, energi, motivation och beteende.

Vanliga orsaker till förändrat humör

• Biologiska faktorer: Gener, hjärnans signalsubstanser (t.ex. serotonin och dopamin), hormonnivåer och medicinska tillstånd kan påverka humöret.
• Personlighet: Stabil personlighetsdrag, som optimism eller pessimistisk läggning, påverkar återkommande humörmönster.
• Livshändelser: Stress, förluster, relationer, arbete och ekonomiska problem kan utlösa eller förändra humöret.
• Livsstil: Sömnbrist, otillräcklig kost, brist på fysisk aktivitet, alkohol eller droger påverkar humöret.
• Socialt stöd: Ensamhet eller konflikt i nära relationer gör att humöret oftare blir negativt.
• Årstidsvariation: Vissa får sämre humör under mörkare årstider (säsongsbunden påverkan).

Typer av humör

• Gott humör: Energi, positiva förväntningar, social öppenhet och allmänt välbefinnande.
• Dåligt humör: Nedstämdhet, irritation, minskad energi eller glädje i aktiviteter.
• Neutral/eutymiskt humör: Vanligt, stabilt tillstånd utan stora svängningar.
• Upphöjt humör: Kan innebära ökad energi, minskat sömnbehov och förhöjd självkänsla — i extrema fall tecken på mani eller hypomani.
• Irritabilitet: Kort stubin, lätt att bli frustrerad eller arg.

Humörstörningar — när humöret blir ett problem

Humörstörningar är psykiska sjukdomar där förändringar i humöret är uttalade, långvariga och stör vardagslivet. Vanliga diagnoser är:

• Depression (svår depression): Långvarig nedstämdhet, förlust av intresse, sömn- och aptitförändringar, koncentrationssvårigheter och ibland tankar på döden eller självmord.
• Upprepade eller långvariga mildare depressioner (dystymi/persistent depressiv störning): Mindre intensiv men mer ihållande nedstämdhet.
• Bipolär sjukdom: Växlingar mellan perioder av depression och perioder av förhöjt humör (mani eller hypomani). Vid mani kan beteendet bli riskfyllt och omdömet nedsatt.
• Cyklotymi: Mildare men återkommande växlingar i humöret under lång tid.
• Säsongsbunden depression (SAD): Kopplat till årstidsväxlingar, ofta under vinterhalvåret.

Diagnos och behandling

Diagnos ställs vanligen av läkare eller psykolog genom samtal, bedömning av symtomens längd och svårighetsgrad och ibland med hjälp av skattningsskalor. Exempel på behandlingsmetoder:

• Psykoterapi: Kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell terapi (IPT) och andra samtalsmetoder hjälper många att förändra tanke- och beteendemönster.
• Läkemedel: Antidepressiva, stämningsstabiliserande medel och antipsykotika kan vara aktuella beroende på diagnos.
• Ljusterapi: Effektivt vid säsongsbunden depression.
• Livsstilsåtgärder: Regelbunden sömn, motion, hälsosam kost och minskat alkoholintag stödjer bättre humör.
• Andra behandlingar: I svåra fall kan ECT (elektrokonvulsiv terapi) eller andra specialiståtgärder övervägas.

Vad du kan göra själv för att påverka ditt humör

• Prioritera regelbunden sömn och god sömnhygien.
• Rör på dig regelbundet — fysisk aktivitet stärker både kropp och själ.
• Agera socialt: umgås med vänner och familj, dela känslor och sök stöd.
• Skapa struktur i vardagen och sätt upp realistiska mål.
• Minska alkohol och droger — de kan förvärra humörproblem.
• Lär dig stresshantering: avslappningsövningar, mindfulness eller andningstekniker.
• Sök professionell hjälp när egen insats inte räcker.

När bör du söka hjälp?

Sök läkare eller psykiatrisk vård om du upplever:

• ihållande nedstämdhet eller hopplöshetskänslor som inte förbättras,
• allvarliga sömnproblem eller aptitförändringar,
• svårigheter att klara arbete, studier eller relationer på grund av humöret,
• tankar på att skada dig själv eller självmordstankar — sök då omedelbart akut vård eller kontakta en hjälplinje.

Humörsvängningar är vanliga och en normal del av livet, men om svängningarna blir svåra eller långvariga finns effektiva behandlingar. Tala med din vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning för råd och stöd.

Frågor och svar

F: Vad är en sinnesstämning?

F: Vad är några exempel på positiv stämning?

F: Vad är några exempel på negativa sinnesstämningar?

F: Hur länge kan en sinnesstämning vara?

F: Kan människors humör bero på deras personlighet?

F: Hur kan saker som händer människor påverka deras humör?

F: Vad är en möjlig psykisk sjukdom som är relaterad till långvariga humörstörningar?

Sök med bokstav