Komitas (Soghomon Soghomonyan, 1869–1935) – Armenisk präst och kompositör
Komitas (Soghomon Soghomonyan) — armenisk präst, kompositör och musiketnolog som samlade 3 000 folksånger och formgav modern armenisk kyrkomusik (Badarak).
Soghomon Gevorki Soghomonyan – Komitas Vardapet (även Gomidas Vartabed) (26 september 1869 i Kütahya, Osmanska riket - 22 oktober 1935 i Paris, Frankrike) var en armenisk präst, kompositör, körledare, sångare, musiketnolog, musiklärare och musikforskare. Han räknas som en nyckelfigur i grundandet av den moderna armeniska konstmusiktraditionen och har haft stort inflytande på såväl kyrkomusik som folkligt musikliv i Armenien.
Liv och karriär
Komitas föddes i en familj där musiken spelade en viktig roll. Familjen talade i huvudsak turkiska. Hans mor avled när han var ett år gammal och fadern dog tio år senare. Efter teologiska studier vigdes han 1895 till präst och erhöll titeln Vardapet (även skrivet Vartabed), en titel för kyrkolärare och ordinerad präst inom den armeniska kyrkan.
Han organiserade och ledde klosterkören fram till 1896, då han rest till Berlin för vidare studier vid Kaiser Friedrich Wilhelm-universitetet. Där studerade han musik vid professor Richard Schmidts privata konservatorium. År 1899 blev han doktor i musikvetenskap och återvände därefter till Echmiadzin, där han fortsatte sitt arbete som lärare, forskare och körledare.
Insamlingsarbete och musikalisk stil
Under sina resor i de armeniska landsbygderna lyssnade Komitas noggrant på lokala sångtraditioner och transkriberade melodier i västerländsk notation. På detta sätt samlade han in och dokumenterade omkring 3 000 folksånger och danser från olika byar och regioner. Många av dessa bearbetade han för kör och publicerade i samlingar som bidragit till att bevara en rikfolklig sångskatt som annars riskerat att gå förlorad.
Som kompositör kombinerade Komitas folktoner med västerländska harmoniska och polyfona tekniker. Hans arrangemang för kör har gjort armeniska modala melodier tillgängliga för konsertframföranden och kyrklig bruk. Bland hans mest betydande verk finns tonsättningen av gudstjänsten Badarak (den armenska mässan), som fortfarande används och räknas som en av de två mest populära musikaliska tonsättningarna av den armeniska kyrkans liturgi.
Han var också verksam internationellt och blev den första icke-europé som antogs i International Music Society, som han var medgrundare till, något som visar hans erkännande i europeiska musikkretsar.
Arrestation, sjukdom och senare år
Den 24 april 1915, den dag som ofta anges som startpunkten för folkmordet på armenierna, arresterades Komitas bland ett stort antal armeniska intellektuella och ledare. Nästa dag sattes han på ett tåg tillsammans med omkring 180 andra notabiliteter och deporterades till staden Çankırı i norra Anatolien. Efter ingripanden från bland andra poeten Emin Yurdakul, författarinnan Halide Edip och USA:s ambassadör Henry Morgenthau, och på särskild order av Talat Pasha, fördes Komitas tillbaka till huvudstaden.
Efter dessa traumatiska händelser drabbades Komitas av psykisk ohälsa, något som många forskare och samtida betraktar som en följd av de stora påfrestningarna och den osäkerhet han utsattes för under deportation och fångenskap. Hösten 1916 fördes han till ett turkiskt militärsjukhus. 1919 reste han till Paris, där han tillbringade sina sista år på en psykiatrisk klinik i Villejuif. Han avled 22 oktober 1935. År 1936 fördes hans aska till Jerevan och han begravdes i Pantheon.
Arv och betydelse
Komitas lämnar efter sig ett omfattande källmaterial och en stil som kom att prägla både kyrklig och sekulär armenisk musik. Hans insamlingsarbete räddade tusentals melodier som blivit grund för senare arrangemang, forskning och undervisning. En stor del av hans bearbetningar för kör används än idag i konserter och i kyrkligt sammanhang.
Det statliga musikkonservatoriet i Jerevan bär hans namn, liksom flera ensembler och institutioner internationellt. Det finns även en världsberömd stråkkvartett som heter efter Komitas. I Armenien och i den armeniska diasporan hedras hans minne genom festivaler, utgivningar av hans notmaterial och flera monument samt museer tillägnade hans liv och arbete.
Komitas betydelse sträcker sig utöver det rent musikaliska: hans arbete har bidragit till att forma en nationell identitet och till att bevara kulturellt arv som annars hade riskerat att glömmas bort. Samtidigt är hans livsöde en påminnelse om kulturyttringars sårbarhet i tider av politisk förföljelse och våld.
- Född: 26 september 1869, Kütahya, Osmanska riket
- Vigd: 1895, erhöll titeln Vardapet
- Studier: Berlin, Kaiser Friedrich Wilhelm-universitetet; doktor i musikvetenskap 1899
- Insamlingsarbete: cirka 3 000 folksånger och danser
- Avliden: 22 oktober 1935, Paris; aska fördes till Jerevan 1936
Teckning av Komitas från ett frimärke från Sovjetunionen, 1969
Frågor och svar
F: Vem var Komitas Vardapet?
S: Komitas Vardapet (även Gomidas Vartabed) var en armenisk präst, kompositör, körledare, sångare, musiketnolog, musiklärare och musikforskare. Han är känd som grundaren av den moderna armeniska klassiska musiken.
F: Var och när föddes han?
S: Han föddes den 26 september 1869 i Kütahya, Osmanska riket.
F: Vad gjorde han för att bli präst?
Svar: År 1895 blev han präst och fick titeln Vardapet (eller Vartabed), vilket betyder kyrkans präst eller forskare.
F: Vad studerade han i Berlin?
Svar: I Berlin studerade han musik vid professor Richard Schmidts privata konservatorium.
F: Vilket viktigt verk skapade Komitas?
S: Hans huvudverk är Badarak (gudomlig liturgi), som fortfarande är en av de två mest populära musikaliska tonsättningarna av den armeniska kyrkans liturgi.
F: Hur många folksånger samlade Komitas in och publicerade?
Svar: Han samlade in och publicerade cirka 3 000 sånger, varav många var arrangerade för körsång.
Fråga: Vad hände med honom den 24 april 1915?
Svar: Den 24 april 1915, som sägs vara den dag då folkmordet på armenierna officiellt började, arresterades han av turkiska trupper.
Sök