Labour Party – Storbritanniens socialdemokratiska parti: fakta och historia
Labour Party – historia, ideologi och politik: allt om Storbritanniens socialdemokratiska parti, dess ledare, valframgångar och roll i parlamentet.
Labour Party är det största politiska partiet på mitten-vänsterkanten i Storbritannien. Partiet bildades ursprungligen som Labour Representation Committee 1900 och antog namnet Labour Party några år senare. Det är ett socialdemokratiskt parti som under större delen av 1900- och 2000-talen har varit ett av Storbritanniens två dominerande partier. Partiet har historiskt nära band till fackföreningsrörelsen och har spelat en central roll i uppbyggnaden av välfärdsstaten i Storbritannien.
Historia i korthet
Labour Party kom in i det politiska livet som representant för arbetarklassen och organiserade intressen från fackföreningar och kooperativrörelsen. Partiet fick sin första regering under Ramsay MacDonald 1924 (kortvarig) och bildade åter regering 1929–1931. Den mest inflytelserika tidiga regeringen var dock efter andra världskriget under Clement Attlee (1945–1951), då man genomförde omfattande reformer: etablerandet av National Health Service (NHS), nationaliseringar inom viktiga industrier och en utbyggd välfärdsstat.
Under slutet av 1900-talet moderniserades partiet flera gånger. Den mest kända moderniseringen var "New Labour" under Tony Blair (partiledare från 1994), vilket ledde till stora valframgångar och regeringsinnehav 1997–2010 (Tony Blair följd av Gordon Brown). Efter 2010 följde perioder i opposition med ledare som Ed Miliband (2010–2015), Jeremy Corbyn (2015–2020) och Sir Keir Starmer, som valdes till partiledare den 4 april 2020.
Ideologi och politik
Labour beskriver sig som ett socialdemokratiskt parti. Över tid har partiets politik rört sig mellan mer traditionell vänsterinriktning (stark offentlig sektor, arbetsrätt, omfördelning) och mer mittenorienterade, marknadsvänliga positioner (särskilt under New Labour). Gemensamma huvuddrag i partiets politik är fokus på:
- starka offentliga tjänster, framför allt NHS;
- arbete för jämlikhet och social trygghet;
- stöd till fackföreningar och arbetstagares rättigheter;
- progressiv beskattning och omfördelningspolitik;
- åtgärder mot klimatförändringar och investeringar i grön omställning.
Organisation och intern struktur
Partiet organiseras nationellt och lokalt med Constituency Labour Parties (lokala partiföreningar), en National Executive Committee (NEC) som ansvarar för övergripande styrning, samt en parlamentarisk grupp (Labour MPs) som leddes i opposition av partiledaren när partiet inte satt i regering. Fackföreningar har historiskt haft betydande inflytande genom medlemskap och ekonomiskt stöd.
Val och representation
Labour har varierande stöd i de olika delarna av Storbritannien. Partiet har traditionellt varit starkt i många industristäder i norra England och i delar av Wales, medan konservativa partiet ofta dominerat i södra delen av England. I skotska parlamentet har Labour tidigare varit ett av de ledande partierna, men har försvagats i och med framväxten av SNP. I Londons församling är Labour den största gruppen och sedan valet 2016 har Sadiq Khan varit Londons borgmästare (efter att Boris Johnson, medlem av det konservativa partiet, satt som borgmästare till 2016).
Vid parlamentsval svänger stödet över tid. Till exempel fick Labour 262 platser i brittiska underhuset vid valet 2017, men partiets mandat har varierat i senare val. Partiet har både innehavt regeringsmakten och fungerat som officiell opposition vid olika tidpunkter under 1900- och 2000-talen.
Senare utveckling och utmaningar
Under 2010-talet präglades Labour av debatt om partiets ideologiska inriktning: från New Labour-centristiska strategier till en tydligare vänsterprofil under Jeremy Corbyn. Interna konflikter, frågan om Brexit och förändrade väljarmönster i industriregioner har varit betydande utmaningar. Partiledarskiftet 2020 till Sir Keir Starmer markerade en strävan mot återuppbyggnad av väljarnas förtroende och bredare valallianser.
Framtida utmaningar för Labour inkluderar att återvinna förtroende i traditionella fästen, forma en tydlig politik för ekonomi och välfärd i ett förändrat globalt läge, hantera frågor kring Brexit‑konsekvenser och vinna stöd i både städer och på landsbygden.
Sammanfattning
Labour Party är en central aktör i brittisk politik med rötter i arbetarrörelsen och fackföreningarna. Partiet har spelat en avgörande roll i skapandet av dagens välfärdssystem och fortsätter att vara en huvudaktör på mitten‑vänster på den brittiska politiska scenen. Ledarskap och policyinriktning har varierat över tiden, och partiet arbetar löpande med att anpassa sina strategier för att möta nutida samhällsutmaningar.

Keir Starmer har varit ledare för Labourpartiet sedan den 4 april 2020.
Politiska övertygelser
De flesta anhängare av Labourpartiet tror på följande saker:
- Järnvägarna i Förenade kungariket bör återgå i offentlig ägo (även kallat återförstatligande av järnvägarna).
- Regeringen bör investera pengar i att bygga ut och uppgradera kollektivtrafiken (t.ex. bussar och tåg).
- Skatten på miljardföretag och företag som omsätter flera miljoner pund bör höjas.
- Skatten på inkomsterna för de 5 procent som tjänar mest bör höjas.
- Regeringen bör göra mer för att bekämpa skatteflykt.
- Stöd till fackföreningar.
- Regeringen bör kunna sätta gränser för hur mycket hyresvärdar får ta ut i hyra (även kallat hyresreglering).
- Minimilönen bör höjas.
- Stödja arbetstagarnas rättigheter.
- Fler kommunala bostäder bör byggas.
- Motstånd mot åtstramningar.
- Öka utgifterna för den nationella hälso- och sjukvården (NHS).
- Stödja välfärdsstaten.
- Universitetsavgifterna bör avskaffas.
Historia
Partiet bildades officiellt 1906, strax efter det allmänna valet, som en efterföljare till Labour Representative Committee som bildats 1900. År 1918 gjorde partiet en ny stadga med ett åtagande om socialism, eller socialisering av industrin. Detta kunde hittas i paragraf 4. Labourpartiet vann det allmänna valet 1945 för första gången. Från 1951 var Labour i opposition i tretton år, under vilka det förekom allvarliga strider mellan partiets vänster- och högerflygel. Vänsterflygelns ledare var Aneurin Bevan. Hans anhängare kallades för "Bevaniterna". De ville ha en mindre konfrontativ politik i utrikesfrågor och mer socialistiska åtgärder. Ledarna för högerflygeln var Clement Attlee och Hugh Gaitskell. De ansåg att den västerländska kapitalismen hade förändrats mycket och att socialism och offentligt ägande inte var så viktigt. Gaitskell försökte ta bort klausul 4 från partiets stadgar vid 1959 års konferens, men han lyckades inte.
1994 tvingade Tony Blair Labourpartiet att ta bort klausul 4. Detta var ett viktigt steg för att förändra partiet till "New Labour".
År 2015 tillkännagav den mörka kandidaten Jeremy Corbyn att han kandiderar till ledarskapet för Labourpartiet. I början ansågs han vara en socialistisk randkandidat, men han blev senare toppkandidat i opinionsundersökningar och fick stöd av majoriteten av de fackföreningar som är anslutna till Labourpartiet, tillsammans med stöd från tre fackföreningar som inte är anslutna till partiet. Den 12 september 2015 valdes han till ledare för Labourpartiet, med ett jordskred med 59,5 procent av rösterna i den första valomgången.
Tidigare ledare (sedan 1906)
- Keir Hardie, 1906-1908
- Arthur Henderson, 1908-1910
- George Nicoll Barnes, 1910-1911
- Ramsay MacDonald, 1911-1914
- Arthur Henderson, 1914-1917
- William Adamson, 1917-1921
- John Robert Clynes, 1921-1922
- Ramsay MacDonald, 1922-1931
- Arthur Henderson, 1931-1932
- George Lansbury, 1932-1935
- Clement Attlee, 1935-1955
- Hugh Gaitskell, 1955-1963
- George Brown, 1963 (skådespeleri)
- Harold Wilson, 1963-1976
- James Callaghan, 1976-1980
- Michael Foot, 1980-1983
- Neil Kinnock, 1983-1992
- John Smith, 1992-1994
- Margaret Beckett, 1994 (skådespeleri)
- Tony Blair, 1994-2007
- Gordon Brown, 2007-2010
- Harriet Harman, 2010 (skådespeleri)
- Ed Miliband, 2010-2015
- Harriet Harman, 2015 (skådespeleri)
- Jeremy Corbyn, 2015-2020
- Keir Starmer, 2020-nu
Labour-premiärministrar
| Porträtt | Födelseland | Tid i tjänsten | |
|
| Skottland | 1924; 1929–1931 | |
| Clement Attlee |
| England | 1945–1951 |
| Harold Wilson | | England | 1964–1970; 1974–1976 |
| James Callaghan | | England | 1976–1979 |
| Tony Blair | | Skottland | 1997–2007 |
|
| Skottland | 2007–2010 |
Frågor och svar
F: Vilken typ av politiskt parti är Labour Party i Storbritannien?
S: Labourpartiet är ett socialdemokratiskt parti.
F: Hur länge har Labourpartiet varit ett av Storbritanniens största politiska partier?
S: Labourpartiet har varit ett av Storbritanniens två största politiska partier från början av 1900-talet fram till i dag.
F: Hur många platser har Labourpartiet i det brittiska underhuset?
S: Labourpartiet har 202 av 650 platser, vilket gör det till det näst största partiet i det brittiska underhuset.
F: Vem är den nuvarande ledaren för Labourpartiet?
S: Den nuvarande ledaren för Labourpartiet är Sir Keir Starmer, som tog över efter Jeremy Corbyn i april 2020.
F: När hade Labourpartiet makten i den brittiska regeringen?
S: Labourpartiet satt vid makten i den brittiska regeringen mellan 1997 och 2010.
F: Är Labourpartiet för närvarande i regeringsställning eller i opposition i Storbritannien?
S: Labourpartiet är för närvarande i opposition i Storbritannien.
F: Är Labourpartiet den största gruppen i Londonförsamlingen?
S: Ja, Labourpartiet är den största gruppen i London Assembly.
Sök


