Socialism

Socialismen är ett ekonomiskt och politiskt system. Det är en ekonomisk teori om social organisation. Den anser att medlen för att skapa, flytta och handla med rikedomar bör ägas eller kontrolleras av arbetarna. Detta innebär att de pengar som görs tillhör de människor som tillverkar sakerna, i stället för en grupp privata ägare. Människor som håller med om den här typen av system kallas socialister.

Det finns två huvudsakliga sätt för socialister att äga medlen för att skapa rikedom: genom staten på arbetarnas vägnar eller genom arbetareägda kooperativ. Socialister anser att allt i samhället skapas genom folkets och medborgarnas gemensamma ansträngningar.

New Harmony, ett modell samhälle presenterat av Robert Owen, 1838

Former av socialism

Det finns många olika typer av socialism. I alla typer, åtminstone i princip, äger arbetarna produktionsmedlen. De stora skillnaderna mellan de olika varianterna är den fria marknadens roll (marknadsplanering), hur produktionsmedlen kontrolleras, vilken roll ledningen av arbetstagarna spelar och regeringens roll i ekonomin.

Kollektivisering

En annan typ av socialism är "kollektivisering". I detta system delas pengar och varor mer jämlikt mellan människorna, med regeringen som kontrollant. I teorin leder detta system till att klyftan mellan klasserna blir mindre, där staten hjälper landets fattigaste människor, medan de rikaste går med på högre skatter och ekonomiska restriktioner.

Kommunismen som mål

Vissa socialister tror att socialismen kommer att utvecklas till vad de anser vara ett mer avancerat system: kommunism, utan stat, pengar eller sociala klasser.^[] I marxistisk teori är socialismen ett tillfälligt socialt tillstånd mellan kapitalism och kommunism, även om vissa socialister inte har för avsikt att övergå till kommunism. ^[]

Många kallar dessa ekonomiska teorier för "kommunism" när de menar de marxistiska och leninistiska idéerna och uppfattningarna hos det ryska bolsjevikpartiet. Marx ansåg att kapitalismen följde feodalismens ekonomiska och politiska system. Han trodde också att kapitalismen skulle behandla många människor orättvist och att dessa människor så småningom skulle göra uppror och övergå till socialism. Han trodde också att socialismen kunde vara ytterligare en bro på vägen till kommunismen. Många människor använder dock felaktigt termen "kommunist" för att hänvisa till en socialistisk stat som en nedsättande förolämpning. Andra kallar detta för "statssocialism" för att skilja det från det kommunistiska målet som inte behöver någon stat eller någon form av regering. För icke-kommunister används ordet "socialism" numera mest för försök att närma sig detta mål i en demokratisk stat.

Demokratisk socialism

Demokratisk socialism är en typ av socialism som uppnås genom demokrati. Den demokratiska socialismens viktigaste metod är att förändra samhället genom långsamma reformer snarare än en snabb revolution. Den demokratiska socialismen vill vanligtvis reformera kapitalismen gradvis, i likhet med socialdemokratin, men dessa reformer kommer inte att upphöra förrän det inte finns något mer kapital att tjäna. Demokratisk socialism brukar också innebära att alla företag drivs som arbetarägda kooperativ.

Socialdemokrati

Socialdemokratin är en typ av kapitalism som försöker blanda delar av socialismen med kapitalismen. Den är inte en form av socialism, men delar vissa idéer med den. I detta system tar regeringen, trots att det fortfarande finns privat egendom, pengar från de rika och ger dem till de fattiga för att minska ojämlikheten, vanligtvis i form av sociala program. Även om socialdemokratins och socialismens intentioner kan vara likartade eller gemensamma, håller socialdemokratin det kapitalistiska systemet intakt och reformerar det något. Socialism skulle innebära att man helt och hållet gör sig av med det kapitalistiska systemet. Socialdemokratin förväxlas ofta med demokratisk socialism på grund av de liknande namnen och att de har samma kortsiktiga mål. Den största skillnaden är att socialdemokrater vill sluta reformera kapitalismen när de anser att deras reformer är tillräckligt bra, medan demokratiska socialister inte kommer att sluta förrän kapitalismen är borta. Några exempel på socialdemokratier är de skandinaviska länderna.

I socialdemokratier subventioneras vissa tjänster och branscher (de får pengar för att fungera) eller kontrolleras delvis av staten, eller båda. Utbildning, hälsovård, bostäder, allmännyttiga företag och kollektivtrafik är till exempel några branscher som kan ägas/stödjas av staten i en socialdemokrati. De flesta som arbetar inom dessa branscher får betalt av staten, med pengar som betalas av folket i form av skatter. Ett starkt välfärdssystem är nyckeln till socialdemokrati.

Övriga

Många länder har olika syn på socialism. Socialistinternationalen är en organisation som arbetar för att främja socialistiska ideal och har band till många socialistiska partier, särskilt socialdemokratiska partier.

Historia

Walesaren Robert Owen var den första socialisten. Hans anhängare började kalla sig socialister 1841. Han betraktas fortfarande som en pionjär för den kooperativa rörelsen i Storbritannien. Han menade att arbetarna borde äga de företag som de arbetade för. Arbetarna skulle sedan dela upp vinsten mellan sig. Han inrättade en ny modellfabrik i New Lanark i Skottland.

Karl Marx är den mest kända skaparen av socialismens och kommunismens teori. Han skrev en bok om kapitalism, socialism och kommunism som heter "En kritik av samhällsekonomin". Friedrich Engels var med och skrev boken och betalade för mycket av Marx arbete och forskning.

Många socialistiska politiska partier bildades under 1800-talet och början av 1900-talet. Vänsterpartier är oftast nyare än högerpartier. ^[]