Det konservativa partiet (informellt Tory Party) är det största politiska högerpartiet i Storbritannien. Partiets politik bygger traditionellt på konservatism och har under senare decennier också rymt strömningar av libertarianism och ekonomisk liberalism. Efter parlamentsvalet i Storbritannien 2019 var det största partiet i underhuset, då det vann 365 av 650 platser. Partiet har som regel förespråkat en marknadsekonomi med inslag av låga skatter, privatiseringar och minskad statlig reglering, och ofta betonat lag och ordning, nationell säkerhet och kontroll över invandring.

Ideologi och inriktningar

Konservativa partiet rymmer flera olika inriktningar och tendenser, från den så kallade One Nation-konservatismen som betonar social sammanhållning och en viss statlig roll, till mer marknadsorienterade och efter Thatcher tidsperiod ofta kallade "Thatcheriter" som förespråkar avreglering och skattesänkningar. Partiet har historiskt drivit en liberal ekonomisk politik som gynnar en fri marknadsekonomi, samtidigt som det i sociala frågor kan vara mer konservativt.

Partiet är också uttalat brittiskt unionistiskt: det motsätter sig irländsk återförening, skotsk och walesisk självständighet och är generellt kritiskt till decentralisering som skulle undergräva unionen mellan de fyra länderna i Förenade konungariket.

Historia i korthet

Konservativa partiets rötter går tillbaka till den historiska Toryrörelsen och partiet formaliserades under 1800-talet (vanligtvis daterat till 1830–40‑talen). Under åren har partiet haft flera framträdande ledare och premiärministrar som format dess profil, bland dem Benjamin Disraeli på 1800‑talet, Winston Churchill under 1900‑talet och Margaret Thatcher som på 1980‑talet förde en tydlig marknadsliberal kurs.

Under 2000‑talet har partiet växlat mellan att genomföra marknadsvänliga reformer och att försöka vinna mittenväljare. Efter finanskrisen och de politiska omvälvningarna kring EU och brexit kom partiet att präglas av en stark euroskeptisk falang som förde fram krav på brittisk suveränitet och ett utträde ur EU. Folkomröstningen 2016 om EU-medlemskapet och de efterföljande förhandlingarna har präglat partiets politik och interna strider under flera år.

Nyare utveckling och partiledarskap

I moderna tiders politik har partiet haft flera premiärministrar med olika profiler: David Cameron (2010–2016), Theresa May (2016–2019), Boris Johnson (2019–2022), och kortvarigt Liz Truss 2022. Efter ett ledarval i det konservativa partiet i juli, augusti och september 2022 blev Liz Truss partiledare. Hon blev premiärminister den 6 september 2022 genom en standardiserad utnämning, men meddelade att hon avgick som premiärminister den 20 oktober 2022, efter bara 44 dagar på posten — den kortaste mandatperioden i modern brittisk politisk historia.

Efter Truss tillträdde Rishi Sunak som partiledare och premierminister i oktober 2022. Under Sunaks ledning har partiet försökt stabilisera ekonomin och återbygga förtroendet efter den turbulenta hösten 2022. Partiets interna debatt fortsätter kring frågor som ekonomisk politik, hälso‑ och sjukvård (NHS), energi och klimat samt relationen till EU efter brexit.

Organisation, väljarkår och väljarstöd

  • Organisation: Partiet har en nationell styrelse, lokala avdelningar i valkretsar och en centralkampanjorganisation som ansvarar för valstrategi och finansiering.
  • Väljarkår: Traditionellt har partiet starkt stöd i landsbygdsområden, i södra England och bland äldre och mer höginkomsttagande grupper, men väljarstödet varierar över tid beroende på ledarskap och politiska frågor.
  • Finansiering: Partiet får stora delar av sin finansiering från privata donationer, företagsstöd och medlemmar, vilket har gett upphov till debatter om inflytande och öppenhet.

Betydelse för brittisk politik

Som ett av Storbritanniens två traditionellt dominerande partier har konservativa partiet spelat en avgörande roll för landets utveckling, både inrikespolitiskt och i utrikesfrågor. Partiets politik påverkar frågor som ekonomi, skatter, välfärd, försvar och relationen till omvärlden. Interna strider mellan olika fraktioner — från moderata till mer radikala marknadsförespråkare — har ofta format både ledarskapets politik och partiets valresultat.

Framtidsutsikter

Partiets framtid beror på förmågan att ena sina olika falanger, formulera politiska svar på samtidens utmaningar (ekonomi, levnadskostnader, hälsa och klimat) och återvinna väljarnas förtroende i både städer och landsbygd. Valresultat och opinionsmätningar kommer fortsatt att avgöra vilken väg partiet väljer inför kommande val.