Latakia – guvernement i västra Syrien | geografi, befolkning & historia
Upptäck Latakia: guvernement i västra Syrien — geografi, befolkning, etniska grupper och historia. Fakta, kartor och kulturell mångfald i en omfattande översikt.
Guvernementet Latakia (arabiska: مُحافظة اللاذقية / ALA-LC: Muḥāfaẓat al-Lādhiqīyah) är ett av Syriens fjorton guvernement (provinser). Det ligger i västra Syrien och gränsar till Turkiet. Dess rapporterade yta varierar i olika källor från 2 297 km² till 2 437 km². Guvernementet har en befolkning på 991 000 invånare (uppskattning 2010). Medlemmar av den alawitiska sekten utgör en majoritet i guvernementet, även om armenier, turkmener och sunnikurder utgör majoriteten i regionerna Kessab, Jabal Turkman respektive Jabal al-Akrad. Huvudstaden Latakia hade enligt 2010 års beräkningar 400 000 invånare, varav 50 % var alawiter, 30 % sunniter och 20 % kristna.
Geografi och natur
Latakia ligger vid östra Medelhavskusten och domineras av två huvudtyper av landskap: kustsletter med stränder och hamnar samt de intilliggande bergsområdena (ofta kallade Nusayriyah- eller alawitiska bergen). Kustområdet har ett typiskt medelhavsklimat med varma, torra somrar och milda, regniga vintrar. Bergsområdena ger mer varierad vegetation och jordbruksmöjligheter, medan de branta sluttningarna hyser mindre samhällen och skogsområden.
Administrativ indelning
Guvernementet är indelat i fyra distrikt (manatiq):
- Latakia (distriktets centralort: Latakia)
- Jableh
- Qardaha
- Al-Haffah
Varje distrikt är i sin tur uppdelat i mindre subdistrikt (nawahi) som ansvarar för lokalt styre och service.
Befolkning och samhälle
Latakia är etniskt och religiöst blandat. Den största gruppen är alawiter, vilket också gjort guvernementet till en viktig region politiskt eftersom flera framträdande regimfamiljer kommer härifrån. I kuststaden Kessab finns en historisk armenisk minoritet. I Jabal Turkman bor turkmener och i Jabal al-Akrad finns betydande grupper av sunnikurder. Det finns också flera kristna samfund (ortodoxa, katolska och andra), samt en mindre andel andra religiösa grupper.
Ekonomi och infrastruktur
Ekonomin i Latakia bygger på flera sektorer:
- Hamnen i Latakia: Är Syriens största hamn för handelsvaror och en viktig knutpunkt för import och export.
- Jordbruk: Kusten och dalarna odlar citrusfrukter, tobaksprodukter, oliver och grönsaker. Mindre bergsbyar ägnar sig åt boskapsskötsel och fruktodling.
- Fiske: Fisket i Medelhavet är en traditionell näring för kustsamhällena.
- Industri och tjänster: Större städer erbjuder industriverksamhet, handel och offentliga tjänster.
Transportinfrastrukturen inkluderar vägförbindelser mot resten av Syrien, järnvägsförbindelse till inlandet (i varierande skick beroende på krigsskador) och flyg- samt militärt stöd genom närvaron av flygbaser i regionen.
Kultur och arkeologi
Guvernementet har en rik kulturhistoria med arkeologiska platser som visar på flera tusen år av bosättning. I området nära Latakia ligger ruinerna av det forntida Ugarit (Ras Shamra), en viktig plats för studiet av bronstiden och tidiga alfabet. Kuststäderna har traditionell medelhavskultur, medan bergsområdena bevarar lokala seder och religiösa traditioner, särskilt inom alawitiska och kristna samhällen.
Historia — kort översikt
Området kring Latakia har varit bebyggt sedan bronsåldern. Under antiken var kusterna nav för feniciska och senare grekisk-romersk handel. Under medeltiden passerade olika muslimska dynastier och korsfararna genom regionen. Senare blev området en del av Osmanska riket och efter första världskriget under franskt mandat, tills Syrien blev självständigt på 1940-talet. Under 1900-talet konsoliderades regionens betydelse för staten, inte minst genom framväxten av politiska eliter från guvernementet.
Syriska inbördeskriget och efterverkningar
Under det syriska inbördeskriget (från 2011) förblev Latakia i stort sett under regeringskontroll, men regionen utsattes för attacker och spänningar, bland annat i mer blandade eller gränsande områden som Kessab och bergsbygderna. Kessab angripits 2014 av väpnade grupper och flera civila flydde. Sedan 2015 har rysk militär närvaro (flygbas och stöd till regimstyrkor) haft en tydlig inverkan på säkerhetsläget i guvernementet. Kriget har påverkat civil infrastruktur, ekonomi och befolkningsrörelser, och återuppbyggnad och humanitärt stöd är fortsatt aktuella frågeställningar.
Framtidsutsikter
Återuppbyggnad av infrastruktur, förbättrad säkerhet och ekonomisk återgång är centrala utmaningar. Hamnens funktionalitet och utvecklingen av jordbruk och turism längs kusten kan spela roll i en ekonomisk återhämtning, förutsatt politisk stabilitet och investeringar. Samtidigt påverkar demografiska förändringar och förtroendet mellan olika samhällsgrupper möjligheterna till långsiktig fred och utveckling.
Källor och data: Befolkningssiffror i artikeln avser uppskattningar från omkring 2010. Arealuppgifter varierar i olika källor, vilket anges i inledningen.
Geografi
Guvernementet Latakia gränsar i norr till Turkiet, i söder till Tartous, i öster till Hama och Idlib och i väster till Medelhavet. Även om den västra delen av guvernementet huvudsakligen består av kustslätter, är de östra delarna bergiga, med den syriska kustbergskedjan som löper från norr till söder, parallellt med kustslätterna. Dess högsta topp, Nabi Yunis, är 1562 meter hög och den genomsnittliga höjden är endast cirka 1200 meter. De västra delarna av guvernementet fångar upp fuktiga vindar från Medelhavet och är därför mer bördiga och mer tätbefolkade än de östra sluttningarna.
Floden Orontes rinner norrut längs bergskedjan på dess östra sida i Ghabdalen, en 64 kilometer lång dalgång, och rinner sedan runt bergskedjans norra kant för att mynna ut i Medelhavet. En annan viktig flod är Nahr al-Kabir al-Shamali, en flod som rinner från den turkiska gränsen och mot sydväst för att mynna ut i Medelhavet med Tishreen-dammen, en av de viktigaste i regionen, som byggs för att använda floden för elproduktion, lagring av regn- och flodvatten och skapandet av Mashqita-sjön.
Klimat
| Klimatdata för Latakia (1961-1990, extremvärden 1928-nutid) | |||||||||||||
| Månad | Jan | Februari | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | okt | Nov | Dec | År |
| Rekordhög temperatur °C (°F) | 24.4 | 26.3 | 32.6 | 35.6 | 38.8 | 38.4 | 36.2 | 38.4 | 38.2 | 39.0 | 32.6 | 28.0 | 39.0 |
| Genomsnittlig hög temperatur °C (°F) | 15.4 | 16.4 | 18.3 | 21.5 | 24.1 | 25.8 | 28.8 | 29.6 | 29.0 | 26.3 | 21.9 | 17.6 | 22.9 |
| Dagligt medelvärde °C (°F) | 11.6 | 12.6 | 14.8 | 17.8 | 20.7 | 23.8 | 26.3 | 27.0 | 25.6 | 22.3 | 17.5 | 13.3 | 19.4 |
| Genomsnittlig lägsta °C (°F) | 8.4 | 9.1 | 11.0 | 14.0 | 17.0 | 20.7 | 23.7 | 24.3 | 21.9 | 18.2 | 13.8 | 10.1 | 16.0 |
| Lägsta temperatur °C (°F) | -1.6 | -0.5 | -0.6 | 3.9 | 10.6 | 11.7 | 17.8 | 17.2 | 12.4 | 8.9 | 0.0 | 0.0 | -1.6 |
| Genomsnittlig nederbörd mm (tum) | 185.2 | 97.0 | 91.5 | 48.5 | 22.4 | 5.2 | 1.3 | 2.3 | 8.0 | 69.3 | 95.5 | 185.2 | 811.4 |
| Genomsnittliga nederbördsdagar (≥ 1,0 mm) | 11.3 | 9.3 | 8.4 | 4.6 | 2.7 | 1.0 | 0.3 | 0.3 | 1.0 | 5.2 | 6.6 | 11.0 | 61.7 |
| Genomsnittlig relativ fuktighet (%) | 63 | 62 | 65 | 68 | 72 | 74 | 74 | 73 | 68 | 62 | 57 | 65 | 67 |
| Medelantal solskenstimmar per månad | 136.4 | 148.4 | 198.4 | 225.0 | 297.6 | 321.0 | 325.5 | 316.2 | 288.0 | 248.0 | 192.0 | 151.9 | 2,848.4 |
| Medelantal soltimmar per dag | 4.4 | 5.3 | 6.4 | 7.5 | 9.6 | 10.7 | 10.5 | 10.2 | 9.6 | 8.0 | 6.4 | 4.9 | 7.8 |
| Källa 1: NOAA | |||||||||||||
| Källa #2: Deutscher Wetterdienst (luftfuktighet, 1966-1978), Meteo Climat (rekordhöga och låga nivåer) | |||||||||||||
| Klimatdata för Jableh | |||||||||||||
| Månad | Jan | Februari | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | okt | Nov | Dec | År |
| Genomsnittlig hög temperatur °C (°F) | 12.8 | 14.0 | 17.7 | 21.4 | 25.0 | 28.3 | 30.0 | 28.8 | 27.6 | 26.5 | 21.5 | 15.5 | 22.4 |
| Dagligt medelvärde °C (°F) | 10.1 | 10.9 | 13.8 | 16.9 | 20.3 | 23.9 | 26.1 | 25.6 | 23.7 | 21.6 | 16.9 | 12.2 | 18.5 |
| Genomsnittlig lägsta °C (°F) | 7.3 | 7.8 | 9.9 | 12.4 | 15.5 | 19.4 | 22.2 | 22.3 | 19.8 | 16.7 | 12.3 | 8.9 | 14.5 |
| Genomsnittlig nederbörd mm (tum) | 159 | 130 | 109 | 50 | 28 | 4 | 1 | 1 | 15 | 52 | 89 | 190 | 828 |
| Genomsnittliga regndagar (≥ 1 mm) | 14 | 12 | 11 | 8 | 4 | 1 | 1 | 1 | 2 | 6 | 9 | 12 | 81 |
| Källa #1: http://www.worldweatheronline.com/jableh-weather-averages/al-ladhiqiyah/sy.aspx | |||||||||||||
| Källa #2: http://en.climate-data.org/location/47687/ | |||||||||||||
| Klimatdata för Qardaha | |||||||||||||
| Månad | Jan | Februari | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | okt | Nov | Dec | År |
| Genomsnittlig hög temperatur °C (°F) | 7 | 11 | 15 | 19 | 24 | 28 | 29 | 28 | 26 | 23 | 17 | 10 | 20 |
| Genomsnittlig lägsta °C (°F) | 3 | 6 | 6 | 8 | 13 | 17 | 20 | 20 | 17 | 15 | 9 | 5 | 12 |
| Genomsnittlig nederbörd mm (tum) | 182 | 119 | 63 | 40 | 29 | 6 | 4 | 1 | 37 | 79 | 90 | 178 | 828 |
| Genomsnittliga regndagar (≥ 1 mm) | 16 | 14 | 11 | 8 | 4 | 1 | 1 | 1 | 4 | 7 | 11 | 14 | 92 |
| Genomsnittligt antal snödagar (≥ 1 cm) | 3 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | 5 |
| Källa: [] | |||||||||||||
Slinfah, Syriens mest berömda bergsorter. På bilden syns de syriska kustbergen.
Städer
Följande städer är administrativa centra för distrikten i guvernementet Latakia (befolkning baserat på den officiella folkräkningen 2004):
| Staden | Befolkning |
| Latakia | 383,786 |
| Jableh | 80,000 |
| Qardaha | 8,671 |
| al-Haffa | 4,298 |
Distrikt
Mall:Latakia märkt karta
Guvernementet är indelat i fyra distrikt (manatiq):
- Al-Haffah
- Jableh
- Latakia
- Qardaha
Dessa är indelade i 22 underdistrikt (nawahi).
Ekonomi
Guvernementet ligger vid Medelhavet, vilket har gett det stor ekonomisk betydelse, särskilt guvernementets huvudstad Latakia, som inte bara är guvernementets utan även Syriens största hamn. Dess hamn inrättades den 12 februari 1950.
Den importerade lasten omfattar kläder, byggmaterial, fordon, möbler, mineraler, tobak, bomull och livsmedel som lintel, lök, vete, korn, dadlar, spannmål och fikon. 2008 hanterade hamnen cirka 8 miljoner ton last.
Guvernementet är också ett turistmål för många syrianska invånare, Cote d'Azur Beach i Latakia är Syriens främsta kustresort och erbjuder vattenskidåkning, jetski och vindsurfing. I staden finns åtta hotell, varav två är femstjärniga; både Cote d'Azur de Cham Hotel och Lé Meridien Lattiquie Hotel ligger 6 kilometer norr om staden, vid Cote d'Azur. Det sistnämnda hotellet har 274 rum och är det enda internationella hotellet i staden.
Dessutom är fönstershopping och kvällspromenader på marknaderna ett populärt tidsfördriv i Latakia. Ett stort antal märkesbutiker kantar 8 Azar Street, och hjärtat av stadens shoppingområde är den serie kvarter som omges av 8 Azar Street, Yarmouk Street och Saad Zaghloul Street i stadens centrum. Biografer i Latakia är bland annat Ugarit Cinema, al-Kindi och en mindre biograf vid al-Moutanabbi Street.
Hamnen i Latakia, Syriens största hamn
Demografi
| Den religiösa sammansättningen i guvernementet Latakia | ||||
| Alawiter |
| 48% | ||
| Kristna |
| 10% | ||
| Sunni-muslimer |
| 35% | ||
| Ismailis |
| 2% | ||
År 2010 bestod Latakia stad av 50 % alawiter, 40 % sunnimuslimer och 10 % kristna, men i landsbygdens inland finns en alawitisk majoritet på cirka 70 %, med kristna som utgör 14 %, sunnimuslimer som utgör 12 % och ismailiter som utgör de återstående 2 %. Staden Latakia, som är guvernementets centrum, fungerar som huvudstad för den alawitiska befolkningen och är ett viktigt kulturellt centrum för religionen. Kristna utgör en majoritet i den nordligaste delen av guvernementet, i staden Kessab och i många stadsdelar i Latakia, till exempel den amerikanska gatan.
Språk
De viktigaste språken i provinsen är arabiska, armeniska och turkiska. Arabiska talas i alla distriktscentra i guvernementet och i de flesta, om inte alla städer och byar som omger dem, med den nordlevantinska dialekten som mest används, med undantag för staden Kessab, en historiskt sett armeniskt befolkad stad där armeniska är det primära språket i den och i de omgivande byarna som Sev Aghpyur, Esguran och Duzaghaj, och turkmeniska berget där turkmaniska talas främst.
Den kurdiska minoriteten i guvernementet har på senare år övergått till att tala arabiska, men de som talar kurdiska använder ändå den kurdiska dialekten av språket, främst i Jabal al-Akrad.
Sök