Vad är en juridisk person? – Definition, typer och exempel

Upptäck vad en juridisk person är, vilka typer och exempel som finns — lär dig skillnader, ansvar och när en organisation räknas som juridisk person.

En juridisk enhet är en juridisk konstruktion genom vilken lagen tillåter en grupp fysiska personer att agera som om de vore en enda person för vissa ändamål. De vanligaste syftena är rättsprocesser, ägande av egendom och avtal. En juridisk person kan alltså äga tillgångar, ingå avtal, ha skulder och bli stämd, precis som en fysisk person.

En juridisk person är inte alltid något annat än de fysiska personer som den består av, vilket man kan se med ett företag eller en sammanslutning. Den juridiska personen har egen rättskapacitet — det vill säga rättigheter och skyldigheter — men hur ansvar och befogenheter fördelas bestäms av lagar, stadgar och avtal.

Vad kännetecknar en juridisk person?

• Egen förmögenhet: Juridiska personer har tillgångar och skulder i eget namn och kan därför svara för sina skulder med sina egna tillgångar.
• Rättskapacitet: De kan ingå avtal, äga fastigheter och föremål, anställa personal och företrädas i domstol.
• Representation: En juridisk person företräds av personer (t.ex. styrelse, verkställande direktör eller firmatecknare) som agerar på dess vägnar.
• Särskild reglering: Olika typer av juridiska personer omfattas av särskilda lagar och regler, t.ex. bolagsrätt, föreningsrätt och stiftelserätt.

Vanliga typer av juridiska personer

Exempel på organisationer som ofta är juridiska personer:

• Aktiebolag (AB) — en vanlig företagsform där delägarnas ansvar oftast är begränsat till insatsen.
• Ekonomiska föreningar — medlemsägda verksamheter som också är egna rättssubjekt.
• Ideella föreningar — föreningar för t.ex. idrott eller kultur kan vara juridiska personer om de har stadgar och ofta en styrelse.
• Stiftelser — tillgångar förvaltas för ett bestämt ändamål enligt stiftelseurkunden.
• Offentligrättsliga organ — kommuner, landsting/regioner och statliga myndigheter är egna rättssubjekt i offentlig rätt.

Notera att enskild firma inte är en juridisk person — där är ägaren själv den rättsliga subjektet. Handelsbolag och kommanditbolag betraktas ofta som egna enheter i praktiken, men delägarna kan ha personligt och solidariskt ansvar beroende på bolagsform och avtal.

Rättigheter och skyldigheter

• Skatt: Många juridiska personer, t.ex. aktiebolag, är egna skattesubjekt och betalar bolagsskatt på vinster. Ideella organisationer och offentliga organ kan ha särskilda skatteregler.
• Ansvar: Juridiska personer kan hållas ansvariga genom skadeståndsanspråk, avtalsansvar eller via konkurs om de inte kan betala sina skulder.
• Reglering och tillsyn: Vissa juridiska personer omfattas av särskild tillsyn (t.ex. banker, försäkringsbolag, ideella organisationer som tar emot allmänna medel).

Hur bildas och upplöses en juridisk person?

Beroende på form krävs ofta registrering, stadgar/bolagsavtal och inbetalning av kapital för att bilda en juridisk person. I Sverige registreras många företagsformer hos Bolagsverket, och stiftelser har särskilda registreringsrutiner. Upplösning kan ske genom frivillig likvidation, fusion, försäljning eller tvångsvis avveckling (t.ex. konkurs).

Praktiska konsekvenser

Att agera genom en juridisk person ger ofta fördelar som tydligare ansvarsfördelning och möjlighet att skilja mellan privat och företagsmässig ekonomi. Samtidigt kommer administrativa krav, redovisningsskyldighet och ibland ökat formellt ansvar för dem som företräder den juridiska personen.

Några exempel på juridiska personer är:

• Aktiebolag (AB)
• Ekonomisk förening
• Ideell förening
• Stiftelse
• Kommun och andra offentliga organ
• En del typer av handelsbolag och kommanditbolag beroende på omständigheter

Sök med bokstav