Medicine doktor (MD) – vad det är och internationella skillnader

Medicine doktor (MD, från latinets Medicinæ Doctor som betyder "lärare i medicin") är en doktorsexamen för läkare. Examen utfärdas av medicinska fakulteter. Begreppet har historiskt använts både om en yrkesutbildning som leder till att man får utöva medicin och om en akademisk forskningsgrad, vilket skapar skillnader i betydelse mellan länder.

MD som professionell läkarexamen (exempel: USA och Kanada)

I vissa länder är MD en first professional degree, alltså den kvalificerande läkarexamen. Detta gäller bland annat i USA och Kanada. Studenter som antas till medicinska fakulteter där krävs normalt att man redan har genomfört universitetsstudier (vanligtvis en kandidatexamen) och ofta 90–120 högskolepoäng eller motsvarande kursarbete som förkunskap. Själva läkarutbildningen i dessa system omfattar i regel fyra års medicinstudier följt av klinisk specialisering (residency) som kan ta från 3 till över 7 år beroende på specialitet.

MD som forskar- eller högre akademisk examen

I andra länder, till exempel i Storbritannien och Tyskland, är titeln "doktor i medicin" en avancerad akademisk forskningsexamen som mer liknar en doktorsexamen (PhD) eller en högre doktorsexamen. I dessa system kan man först få legitimation att praktisera medicin genom en grundexamen och ett statligt godkännande, och därefter avlägga en doktorsavhandling för att erhålla forskartiteln.

Kvalificerande examina i Storbritannien, Irland och Samväldet

I Storbritannien, Irland och många länder i Samväldet är den kvalificerande medicinska examen ofta utformad som en kombination av examina såsom Bachelor of Medicine, Bachelor of Surgery — ofta förkortat MBBS, BMBS, BM BCh, BM, MB BCh BAO eller MB ChB — och denna examen motsvarar i praktiken M.D.-examen i det amerikanska systemet när det gäller att ge rätt att utöva klinisk medicin. Efter grundexamen följer vanligen klinisk praktik (t.ex. foundation years i Storbritannien) och sedan specialistutbildning.

Legitimation, rätten att ordinera och yrkesorganisationer

I många länder är det olagligt att skriva ut recept och utföra operationer utan att ha avlagt den grundläggande medicinexamen och dessutom inneha giltig legitimation eller licens från statlig myndighet. Det är också vanligt att läkare är medlemmar i nationella eller regionala medicinska och/eller kirurgiska sällskap. Sällskapen (t.ex. British Medical Association) fungerar ofta som en professionell organisation som bland annat erbjuder rådgivning, förhandlingar om arbetsvillkor och fortbildning. I det brittiska systemet har General Medical Council rättslig befogenhet att föra det medicinska registret över läkare med tillstånd att utöva medicin. De kan även hålla disciplinära förhandlingar och besluta om indragning av registrering för läkare som döms för allvarliga missförhållanden. För att få praktisera i sådana länder krävs alltså både examen och registrering i myndighetens register.

Skillnader i titlar och akademiska grader

Det är viktigt att skilja mellan titeln som ger rätt att praktisera och den akademiska graden "doktor". I vissa länder (exempelvis Tyskland) är den akademiska titeln Dr. med. (eller motsvarande) en avhandling som kan göras vid sidan av eller efter att man fullgjort statlig läkarexamen (approbation). Denna akademiska doktorsgrad är inte alltid nödvändig för att arbeta som läkare, men används i akademiska sammanhang och i vissa fall i yrkesrollen.

Internationell validering och arbetsmobilitet

Läkare som utbildats i ett land och vill arbeta i ett annat måste vanligtvis genomgå en form av validering av sina kvalifikationer. Exempelvis kräver USA att internationella läkare (IMGs) blir certifierade av federala eller nationella organ (som ECFMG) och ofta att de klarar licensierande prov och får plats i ett residensprogram. I Storbritannien krävs prövningar som PLAB eller annan erkänd kvalifikation, samt registrering hos General Medical Council. Processer och krav varierar mellan länder och kan innefatta språktest, kunskapsprov, klinisk prövning och dokumenterad handledningstid.

Praktisk översikt — vanliga steg till att bli verksam läkare (generellt)

• Förberedande universitetsstudier (i vissa system krav på kandidatexamen).
• Antagning till och slutförande av medicinsk utbildning (MD i USA/Kanada; MBBS/MBChB eller motsvarande i många andra länder).
• Statlig licens eller registrering för att få praktisera (t.ex. Approbation, GMC-registrering).
• Grundläggande praktiktid/kliniska år och eventuell allmän tjänstgöring (t.ex. foundation years).
• Specialistutbildning (residency/registrar/studieprogram) för den som vill bli specialist.
• Eventuellt akademiskt arbete och forskargrad (Dr. med., PhD eller MD som forskningsgrad) för den som vill bedriva forskning eller undervisning.

Sammanfattning

Termen Medicine doktor (MD) kan alltså betyda olika saker beroende på land: antingen den grundläggande yrkesexamen som berättigar till medicinsk praktik (vanligt i USA och Kanada) eller en avancerad akademisk doktorsgrad i medicin (vanligt i delar av Europa). Oavsett titel krävs i de flesta länder både korrekt examen och formell registrering/licens för att skriva ut recept, utföra operationer och praktisera som läkare.

Frågor och svar

F: Vad är en medicine doktor?

F: Vilka kvalifikationer behöver studenterna för att få en MD?

F: Hur står sig MD-utbildningen i förhållande till andra examina i olika länder?

F: Är det nödvändigt att inneha ytterligare kvalifikationer utöver en MD för att få utöva medicin?

Sök med bokstav