Makrolepidoptera är en grupp i insektsordningen Lepidoptera. Ursprungligen användes benämningen som en informell motsats till "mikromot", men modern forskning och molekylära fylogenetiska studier har lett till att gruppen omformulerats och i praktiken behandlas som en sammanhängande, i huvudsak monofyletisk grupp.

Vilka överfamiljer ingår?

I den ombildade Macrolepidoptera ingår följande överfamiljer:

  • Mimallonoidea – säckbärare. En mindre grupp med vissa arkaiska drag; larverna bygger ofta säckliknande höljen.
  • Lasiocampoidea – lappfjärilar. Kraftigt byggda nattfjärilar med yviga, håriga larver; förekommer i flera regioner världen över.
  • Bombycoidea – bombycoida malar. Inkluderar t.ex. silkesfjärilar och deras släktingar; många har stora kroppar och breda vingar.
  • Noctuoidea – ugglefjärilar. En av de allra artfattigaste och mest artrika grupperna bland nattfjärilar, med många arter som är ekologiskt viktiga eller jordbruksrelaterade skadegörare.
  • Drepanoidea – drepanider. Kännetecknas ofta av falanglikt formade vingar (”hook-tip moths”) hos vissa arter.
  • Geometroidea – tummaskar. Larverna är de så kallade ”mätarna” eller tummarna som rör sig karakteristiskt genom att dra ihop kroppen mellan de få bakkroppsfötterna.
  • Axioidea – europeiska guldfjärilar. En mindre grupp som bland annat innehåller några ljusa, ofta metalliska arter i Europa.
  • Calliduloidea – fjärilsmotar från den gamla världen. Dagaktiva arter som ibland påminner om fjärilar i utseende och beteende.
  • Hedyloidea – fjärilsmotar (eller fjärilar) i den nya världen. En grupp som i utbredning och biologi särskiljer sig från motsvarande gamla världens släktingar.
  • Hesperioidea – skippers. Korta, snabba dagflygare som ofta kallas ”svartvedlare” eller ”skippers” på engelska; skiljer sig i vingform och flygstil från övriga fjärilar.
  • Papilionoidea – äkta fjärilar. Innehåller de klassiska dagfjärilarna med färgrika vingar och tydliga antenner; här finns många välkända arter.

Egenskaper och kännetecken

Makrolepidoptera omfattar ofta större arter jämfört med mikromot, men storleken är inte i sig ett entydigt systematiskt tecken. Viktigare för indelningen är morfologi (t.ex. vingnervatur, vuxnas och larvers anatomi) och moderna molekylära data som visar släktskap mellan grupperna. Vissa kännetecken som återkommer är särskilda vingvenmönster, olika typer av hörselorgan (tympanalorgan) och larvehudens struktur.

Taksonomi och forskning

Historiskt har indelningen i makro- och mikrolepidoptera varit praktisk men godtycklig. Under de senaste decennierna har DNA-studier och fylogenetiska analyser omdefinierat många traditionella grupper, vilket lett till att Macrolepidoptera i dag ofta ses som en monofyletisk enhet – det vill säga en gren i evolutionsträdet som innehåller alla ättlingar till en gemensam förfader. Trots detta pågår fortfarande diskussioner och revideringar när nya data framkommer.

Varför är skillnaden viktig?

Att förstå vilka grupper som hör till Makrolepidoptera är viktigt för biodiversitetsstudier, ekologi och bevarande. Många arter inom gruppen är pollinatörer, indikatorer på habitatkvalitet eller, tvärtom, viktiga skadegörare inom jordbruk och skogsbruk. En tydlig taxonomisk indelning underlättar också kommunikation mellan forskare, naturvårdare och beslutsfattare.

De tre sistnämnda utgör Rhopalocera, eller fjärilar.