Biologisk klassificering
Biologisk klassificering är hur biologer grupperar organismer.
Klassificeringen har sina rötter i Aristoteles, som uppfann ett system med flera rangordningar. Ett stort inflytande hade Carolus Linnaeus, som populariserade idén om binomial nomenklatur genom att använda ett tvådelat namn som anger släktet och arten. Den mänskliga arten heter Homo sapiens. Artnamn skrivs ofta ut i kursiv stil, även om det inte är obligatoriskt (detta gäller även släktnamn osv.).
Biologisk klassificering kallas också för taxonomi. Det är en vetenskap, och som de flesta vetenskaper har den utvecklats med tiden. Vid olika tidpunkter har olika principer antagits, och det är inte ovanligt att olika forskare använder olika metoder. Sedan början av 1900-talet antas grupperingar stämma överens med Darwins princip om gemensam härstamning. Numera är molekylära evolutionsstudier, som använder DNA-sekvensanalyser som data, populära. Detta kallas ofta "fylogenetik", en gren eller form av kladism. Detta tillvägagångssätt skapar ett evolutionärt livets träd (biologi) och använder karaktärer (egenskaper) för att bestämma taxonomins grenar.
Ibland liknar organismer som placeras i samma grupp (taxon) varandra; en sådan likhet är inte nödvändigtvis ett sammanträffande. Den kan vara resultatet av en gemensam härstamning från en gemensam förfader.
En hierarki av viktiga grader
Homologi
Homologa egenskaper är likheter som beror på gemensam härstamning. De skiljer sig från egenskaper som är analoga. Exempelvis har både fåglar och fladdermöss flygförmåga, men detta används inte för att klassificera dem tillsammans, eftersom det inte är nedärvt från en gemensam förfader.
Trots alla andra skillnader mellan dem är det faktum att fladdermöss och valar båda matar sina ungar med mjölk ett av de kännetecken som används för att klassificera dem som däggdjur, eftersom det är ett arv från en gemensam förfader.
När det nuvarande systemet för att namnge levande organismer utvecklades var latin det språk som användes mest i världen. Sådana namn är alltså fortfarande på latin. De officiella beskrivningarna och diagnoserna av nya taxa på latin var och är också skrivna på latin. Zoologer tillåter vilket språk som helst för att beskriva djur. Från och med den 1 januari 2012 kan nya taxa av alger, svampar och växter beskrivas på antingen engelska eller latin.
Avslutningar av namn
Taxa över släktnivå får ofta namn som bygger på ett "typsläkte" med ett standardsuffix. De suffix som används för att bilda dessa namn beror på riket, och ibland på fylum och klass, enligt tabellen nedan.
| Rang | Alger | |||
| Huvudgrupp/släkte | -phyta | -mycota | ||
| Underavdelning/underavdelning | -fytina | -mycotina | ||
| Klass | -opsida | -phyceae | -mycetes | |
| Underklass | -idae [sic]. | -phycidae | -mycetidae | |
| Överordning | -anae | |||
| Beställ | -ales | |||
| Underordning | -ineae | |||
| Infraorder | -aria | |||
| Överfamilj | -acea | -oidea | ||
| Familj | -aceae | -idae [sic]. | ||
| Underfamilj | -oideae | -inae | ||
| Stam/familj | -eae | -ini | ||
| Understam | -inae | -ina | ||
Relaterade sidor
- Binomial nomenklatur
- Taxonomi
- Systematik
- Kladistik
- Molekylär evolution
- Molekylär klocka
- Fylogeni
- Taxon för papperskorgar
- Utvecklingsgrad
Frågor och svar
F: Vad är biologisk klassificering?
S: Biologisk klassificering är det sätt på vilket biologer grupperar organismer. Den kallas också taxonomi och innebär att man använder olika principer för att klassificera arter i grupper utifrån deras gemensamma egenskaper.
F: Vem uppfann det flerstegade klassificeringssystemet?
S: Klassificeringssystemet med flera rangordnare uppfanns av Aristoteles.
F: Vem populariserade idén om binomial nomenklatur?
Svar: Idén om binomial nomenklatur populariserades av Carolus Linnaeus, som använde ett tvådelat namn som anger släkte och art.
F: Hur trycks vanligtvis artnamn?
S: Artnamn skrivs vanligen i kursiv stil, även om det inte är obligatoriskt (detta gäller även för släktnamn osv.).
F: Vilka typer av studier är populära inom molekylär evolution idag?
S: Studier av molekylär evolution som använder DNA-sekvensanalyser som data är populära idag. Detta tillvägagångssätt skapar ofta ett evolutionärt livets träd (biologi) och använder karaktärer (egenskaper) för att besluta om taxonomins grenar.
F: Varför kan organismer som placeras i samma grupp vara lika varandra?
S: Organismer som placeras i samma grupp kan vara likartade på grund av delad härstamning från en gemensam förfader snarare än på grund av tillfälligheter.
