Madame de Montespan – Ludvig XIV:s mäktiga älskarinna och hovprofil

Françoise de Rochechouart, markisinnan av Montespan (5 oktober 1640–27 maj 1707), mer känd som Madame de Montespan, var den mest berömda älskarinnan till kung Ludvig XIV av Frankrike, med vilken hon fick sju barn. Hon blev allmänt känd efter att ha tillbringat flera år i fashionabla salonger i Paris, där det snabbt stod klart att hon var en intelligent, kvick och mycket attraktiv kvinna. Hon gav sig själv så småningom smeknamnet Athénaïs för att hedra den gamla grekiska gudinnan Athena, och kallas därför ofta "Athénaïs de Montespan". Hon levde samtidigt som Barbara Palmer, första hertiginnan av Cleveland, älskarinna till Karl II av England. På grund av hennes ättlingars äktenskap är hon anförvant till flera kungahus i Europa, bland annat i Spanien, Italien, Bulgarien och Portugal. Hon var också ansvarig för skapandet av det nu förstörda "Trianon de Porcelaine" samt det större och mer storslagna Château de Clagny. Den sistnämnda byggnaden har ofta jämförts med Versaillespalatset, fast i mindre skala. Hon kallades också för "Frankrikes verkliga drottning" under sin livstid på grund av sitt starka inflytande över kungen och det kungliga hovet.

Tidiga år och äktenskap

Françoise föddes i en av Frankrikes äldsta adelsfamiljer och växte upp i en miljö där utbildning, etikett och kontaktnät var viktiga. Hon gifte sig ung med Louis Henri de Pardaillan de Gondrin, markis av Montespan — ett äktenskap som beskrivits som politiskt och socialt lämpligt men personligt ojämlikt. Som ung adelskvinna rörde hon sig i hovkretsar och deltog i parisiska salonger där hon snabbt gjorde ett namn tack vare sin intelligens, skarpa tunga och skönhet.

Uppgång vid hovet och relationen med kungen

På 1660‑talet blev Françoise en framträdande figur vid Ludvig XIV:s hov. Hennes relation med kungen började under denna period och varade i flera år. Som kungens favorit fick hon stort inflytande över hovets sociala liv — hon satte trender i mode och smak, och hennes salong blev en central plats för politik och kultur. Hennes relation med kungen ledde också till att flera av hennes barn legitimerades och erhöll höga poster och titlar, vilket stärkte hennes familjs position i riket.

Inflytande, byggprojekt och kultur

Madame de Montespan var inte bara en välkänd skönhet utan också en mäktig mecenat och beställare. Hon stod bakom flera byggprojekt och trädgårdsanläggningar nära Versailles, där Trianon de Porcelaine nämns som ett tidigt exempel på hennes smak för elegans och nyskapande. Det större Château de Clagny, som hon lät uppföra, blev ett praktfullt uttryck för hennes status och ambitioner. Genom sin smak och sin krets bidrog hon till den kulturella miljön i Ludvig XIV:s Frankrike — konstnärer, arkitekter och hantverkare drog nytta av hennes beställningar.

Affären om förgiftningarna och hennes fall

I slutet av 1670‑talet utbröt den så kallade "Affären om förgiftningarna" (Affaire des Poisons), en skandal som skakade det franska hovet. Flera personer anklagades för förgiftningar, black magic och attentatsförsök mot framstående personer vid hovet. Montespan anklagades indirekt i denna härva genom vittnesmål som påstod att hon sökt ockulta hjälp för att vinna kungens kärlek eller skada rivaler. Trots anklagelserna undvek hon offentlig rättegång och formell straffpåföljd — kungen skyddade henne i viss mån — men skandalen skadade hennes rykte allvarligt. Under samma period ökade Madame de Maintenons inflytande över kungen, vilket bidrog till Montespan gradvisa försämring av ställningen vid hovet.

Senare år och död

Efter att ha fallit i onåd drog sig Montespan undan hovlivet. Hon levde sina senare år mer privat och sökte i ökad grad andlig försoning; flera samtida källor beskriver hur hon blev mer from och tillbakadragen. Hennes död 1707 markerade slutet på en av de mest omtalade kvinnliga skepnaderna i Ludvig XIV:s hovhistoria.

Arv och betydelse

• Socialt och kulturellt inflytande: Hennes roll vid hovet påverkade mode, etikett och smak i Frankrike under en viktig period av absolutismens konsolidering.
• Arkitektur och trädgårdskonst: Beställningarna av Trianon de Porcelaine och Château de Clagny visar hur favoriter kunde forma det materialkulturella arvet kring Versailles.
• Dynastiska följder: Genom sina barn med kungen blev Montespan stammoder till flera europeiska ätter, vilket bidrar till hennes långsiktiga genealogiska betydelse.
• Historisk symbol: Hennes liv illustrerar hur personlig charm, politisk skicklighet och skandaler kunde samverka vid ett enväldigt hov — hon framstår som både inflytelserik och kontroversiell.

Madame de Montespans liv rymmer fler nyanser än en enkel berättelse om älskarinna och skandal. Hon var en produkt av sin tid: en kvinnlig makthavare inom de begränsningar som det tidiga moderna Europas hovsystem erbjöd, med både stor social framgång och slutligen ett hårt slag mot sin offentliga ställning.

Förhållandet till Ludvig XIV

Vid tjugo års ålder blev Athénaïs hedersjungfru åt kungens svägerska, prinsessan Henrietta av England, som vid hovet kallades Madame. Senare, på grund av förhållandet mellan hennes mor och drottning- och änkedrottningen Anne av Österrike, utsågs Athénaïs till hovdam hos kungens hustru, drottning Marie Thérèse. År 1666 försökte Athénaïs vinna Louise de La Vallières, kung Ludvigs älskarinna, gunst.

Så småningom blev det allmänt känt att Louis och Athénaïs hade ett sexuellt förhållande. Deras första utomäktenskapliga barn var en dotter som uppkallades efter paret, Louise Françoise de Bourbon (1669-1672), men som dog ung. I takt med att antalet barn som föddes av paret ökade köptes ett hus i Paris på Rue Vaugirard där barnen kunde köpas upp av deras barnflicka Madame Scarron (framtida Madame de Maintenon och Louis hemliga hustru). Tack vare Athénaïs ständiga begäran 1673 legitimerades parets tre levande illegitima barn av Ludvig XIV och fick det kungliga efternamnet de Bourbon. Deras moders namn nämndes dock inte. Trots att hon lyckades få sina barn med Ludvig legitimerade blev grälet mellan Ludvig och Athénaïs allt oftare och alltmer våldsamt, men paret lyckades alltid lösa sina problem. "Affaire des Poisons" (giftaffären), som bröt ut i september 1677. Detta var en nationell skandal och man trodde att Athénaïs hade använt vissa gifter på Ludvig för att försäkra sig om att hennes inflytande på honom skulle förbli starkt. Under hela sin tid som Ludvigs älskarinna var hennes inflytande på det kvinnliga modet vid hovet också betydande.

Françoise-Athénaïs de Rochechouart, markisinnan av Montespan. Jean-Pierre Franque.

Barn med Ludvig XIV

1. Louise Françoise de Bourbon (1669-1672) dog ung.
2. Louis Auguste de Bourbon, hertig av Maine (31 mars 1670 - 14 maj 173) gifte sig med Louise Bénédicte de Bourbon och fick barn.
3. Louis César de Bourbon, greve av Vexin (20 juni 1672-10 januari 1683) dog som barn.
4. Louise Françoise de Bourbon, Mademoiselle de Nantes (1 juni 1673 - 16 juni 1743) gifte sig med Louis de Bourbon, hertig av Bourbon, prins av Condé och fick barn.
5. Louise Marie Anne de Bourbon, Mademoiselle de Tours 18 november 1674 - 15 september 1681) dog ung.
6. Françoise Marie de Bourbon,Mademoiselle de Blois (4 maj 1677 - 1 februari 1749) gifte sig med Philippe d'Orléans, hertig av Orléans, Frankrikes regent och fick barn.
7. Louis Alexandre de Bourbon, greve av Toulouse (6 juni 1678 - 1 december 1737) gifte sig med Marie Victoire de Noailles och fick barn.

Montespan med sina fyra äldsta av Ludvig XIV:s utomäktenskapliga barn av en okänd konstnär.

Frågor och svar

F: Vem var Françoise de Rochechouart?

Fråga: Hur många barn hade Madame de Montespan med kung Ludvig XIV?

F: Vad var Madame de Montespans smeknamn?

F: Vilka byggnader förknippas Madame de Montespan med?

F: Vem var Barbara Palmer och hur var hon släkt med Madame de Montespan?

F: Vilka kungahus gifte sig Madame de Montespans ättlingar in i?

Fråga: Varför kallades Madame de Montespan för "Frankrikes verkliga drottning"?

Sök med bokstav