Mekanik – definition, historia och grundprinciper inom fysiken
Mekanik är en gren av fysiken som studerar rörelse och jämvikt för kroppar under påverkan av krafter — både kontaktkrafter och fältkrafter (t.ex. gravitation eller elektromagnetiska krafter). Mekanik beskriver hur objekt rör sig, vilka banor de följer, hur de roterar och hur krafter och moment påverkar deras tillstånd.
Historia
Disciplinen har sina rötter i antikens Grekland där Aristoteles gjorde tidiga, huvudsakligen kvalitativa, observationer om rörelse och naturliga tillstånd. Under 1500– och 1600‑talen utvecklades mer exakta metoder: Galileo genomförde systematiska experiment och formulerade grundläggande idéer om acceleration och inertialäge; Kepler fastställde lagar för planeternas rörelser; och framför allt lade Newton grunden för den klassiska mekaniken genom sina tre rörelselagar och lagen om universell gravitation, vilket möjliggjorde en matematisk beskrivning av både jordiska och himmelska rörelser.
Grundprinciper
- Newtons tre lagar
- 1) Tröghetslagen: En kropp förblir i vila eller rör sig med konstant hastighet om ingen nettokraft verkar på den.
- 2) Kraftlagen: Nettokraften på en kropp är lika med massan multiplicerad med accelerationen (F = m·a).
- 3) Åt‑ och motkraft: För varje kraft finns en lika stor och motsatt riktad motkraft.
- Bevarandelagar — viktiga mängder som energi, rörelsemängd och vinkelmängd är ofta bevarade i slutna system, vilket ger kraftfulla verktyg för analys.
- Rotation och moment — begrepp som vridmoment (torque), moment of inertia och vinkelhastighet beskriver roterande kroppars dynamik.
- Vibrationer och svängningsrörelser — t.ex. harmoniska svängningar hos pendlar och fjädersystem.
Matematiska och teoretiska verktyg
Analys av mekaniska system använder ofta vektorer, differentialekvationer och calculus. För mer avancerade system används Lagrangens och Hamiltons formuleringar av mekaniken, som är särskilt värdefulla i samband med generaliserade koordinater och samband till andra områden i fysiken.
Grener och tillämpningar
- Kinematik — beskriver rörelse utan att explicit ta hänsyn till krafter (läges-, hastighets- och accelerationsbeskrivningar).
- Dynamik — analyserar krafter och deras effekter på rörelse.
- Statik — studerar jämviktstillstånd då summan av krafter och moment är noll.
- Kontinua‑mekanik — mekanik för material som kan beskrivas som kontinuerliga medier (fast kroppsmekanik och fluidmekanik).
- Celestial mechanics — himmelsk mekanik för banor och gravitationella interaktioner.
- Tillämpningar — ingenjörsvetenskap, robotik, fordonsdynamik, biomekanik, materialvetenskap, och mycket mer.
Moderna utvidgningar och begränsningar
Den newtonska mekaniken fungerar utmärkt för många vardagliga och tekniska problem men har begränsningar: vid mycket höga hastigheter krävs relativistisk mekanik, och på atomär/skala används kvantmekanik. Statistisk mekanik kopplar i sin tur mikroskopiska lagar till makroskopiska termodynamiska egenskaper.
Metoder och modellering
Mekanik kombinerar teori, matematisk modellering och experiment. Vanliga förenklingar är punktmassa‑antagandet, stela kroppar och linjära approximationer. Numeriska metoder som finite element analysis (FEA), numerisk integrering av differentialekvationer och datorsimuleringar används ofta för komplexa system.
En person som arbetar inom denna disciplin kallas mekaniker, men i vetenskapliga och tekniska sammanhang används även titlar som fysiker, ingenjör eller systemanalytiker beroende på inriktning.


Animation av Newtons vagga från Newtons bok Principia Mathematica.
Betydelse
Mekanik är den ursprungliga disciplinen inom fysiken och handlar om den makroskopiska värld som människor uppfattar. Det är därför en enorm kunskapsmassa om den naturliga världen. Mekaniken omfattar rörelsen av all materia i universum under de fyra krafterna: gravitationen, den starka och den svaga växelverkan samt den elektromagnetiska växelverkan.
Mekaniken är också en central del av tekniken.
Vissa aspekter av klassisk mekanik
- Astrodynamik, navigering av rymdfarkoster, excentricitet i omloppsbanan osv.
- Fasta mekanik, elasticitet, egenskaper hos (halv)stela kroppar.
- Akustik, ljud i fasta ämnen, vätskor osv.
- Hydraulik, vätskor i jämvikt
- Tillämpad/teknisk mekanik
- Statistisk mekanik, stora sammansättningar av partiklar
- Relativistisk eller Einsteinsk mekanik, universell gravitation
Newton
Newton föreslog tre newtonska lagar.
- Ett föremål håller en konstant hastighet om det inte utsätts för en kraft.
- F= Ma: den totala kraften som verkar på ett föremål = föremålets massa multiplicerat med föremålets acceleration.
- För varje handling finns det en lika stor men motsatt reaktion.
Kvantmekanik
Följande är kategoriserade som en del av kvantmekaniken:
- Partikelfysik, partiklars rörelse, struktur och reaktioner.
- Kärnfysik, kärnornas rörelse, struktur och reaktioner.
- Fysik för kondenserad materia, kvantgaser, fasta ämnen, vätskor osv.
- Statistisk kvantmekanik, stora sammansättningar av partiklar