Metamorf bergart

En metamorf sten är en typ av sten som har förändrats genom extrem värme och tryck. Namnet kommer från "morph" (form) och "meta" (förändring).

Den ursprungliga berggrunden värms upp (temperaturer över 150-200 °C) och pressas (1500 bar). Detta leder till djupgående fysiska och/eller kemiska förändringar. Den ursprungliga berggrunden kan vara en sedimentär bergart, en magmatisk bergart eller en annan äldre metamorf bergart.

Det finns alltid mer tryck och högre temperatur under jordytan. Vid roten av en bergskedja eller en vulkan är dessa krafter tillräckliga för att förändra formen på lagren och de mineraler som de består av. Sedimentära bergarter som har varit nära sådana krafter ser ofta ut som om en jätte hade vridit dem och värmt dem över en eld. Exempel på metamorfa bergarter:

Marmor är en metamorfisk sten som bildas av kalksten.
Skiffer är en metamorf gyttjesten eller skiffer.
Kvartsit är en metamorf sandsten.

Omkristalliseringen av mineraler efter upphettning leder i allmänhet till att alla fossiler som stenarna kan ha innehållit förstörs. Dessa bergarter bildas när magmatiska eller sedimentära bergarter utsätts för extrem värme och tryck, vilket leder till att de genomgår en fullständig förändring av sin form och sina egenskaper. Sådana bergarter kallas metamorfa bergarter.

Kvartsit, en form av metamorfisk sandsten

Vikta skikt i en metamorf bergart från nära [Geirangerfjord], Norge

Typer av metamorfism

Regional metamorfism

Regional metamorfism, eller dynamisk metamorfism, förekommer i stora bergmassor. Stenar kan metamorfoseras bara genom att de befinner sig på stora djup under jordytan. Där får de höga temperaturer och den stora tyngden från de överliggande bergslagren.

En stor del av den nedre kontinentalskorpan är metamorf, med undantag för nyligen inträffade magmatiska intrusioner. Horisontella tektoniska rörelser, t.ex. kollisioner mellan kontinenter, skapar orogena bälten. Hög temperatur, högt tryck och deformation sker längs dessa bälten. Om de metamorfoserade bergarterna senare lyfts upp och exponeras av erosion syns de som långa bälten eller andra stora områden på ytan.

Kontaktmetamorfism

Kontaktmetamorfism uppstår när magma sprutas in i den omgivande fasta berggrunden (landberget). De förändringar som sker är störst där magman kommer i kontakt med berget. Temperaturerna var högst där och minskade med avståndet från den.

Metamorfa mineraler

Metamorfa mineraler är sådana som endast bildas vid metamorfismens höga temperaturer och tryck. Dessa mineraler, som kallas indexmineraler, omfattar sillimanit, kyanit, staurolit, andalusit och viss granat.

Andra mineraler, som oliviner, pyroxener, amfiboler, mikas, fältspat och kvarts kan finnas i metamorfa bergarter. De är inte nödvändigtvis resultatet av metamorfismprocessen. Dessa mineraler bildades under kristalliseringen av magmatiska bergarter. De är stabila vid höga temperaturer och tryck och kan förbli kemiskt oförändrade under den metamorfa processen.

Mississippisk marmor i Big Cottonwood Canyon, Wasatch Mountains, Utah

En kontaktmetamorf bergart som består av kalcit och serpentin från Precambrium i Kanada. En gång trodde man att den var ett fossil som kallades Eozoön canadense. Skala i mm.

Relaterade sidor

Förteckning över stenar
Igneös sten
Sedimentära bergarter
Förteckning över mineraler

Frågor och svar

F: Vad är en metamorfisk sten?

Svar: En metamorfisk sten är en typ av sten som har förändrats genom extrem värme och tryck. Namnet kommer från orden "morph" (form) och "meta" (förändring). Den ursprungliga stenen värms upp (vid temperaturer över 150-200 °C) och sätts under tryck (1500 bar), vilket leder till djupgående fysiska och/eller kemiska förändringar.

F: Vilka är några exempel på metamorfa bergarter?

S: Exempel på metamorfa bergarter är marmor, som bildas av kalksten, skiffer, som är en metamorf lersten eller skiffer, och kvartsit, som är en metamorf sandsten.

F: Hur bildas metamorfa bergarter?

Svar: Metamorfa bergarter bildas när magmatiska eller sedimentära bergarter utsätts för extrem värme och tryck. Detta leder till att deras form och egenskaper förändras helt och hållet.

F: Vad händer med fossilerna i den ursprungliga berggrunden under bildningsprocessen?

Svar: Under bildningsprocessen orsakar omkristalliseringen av mineraler efter upphettning vanligtvis att alla fossiler som kan ha funnits i den ursprungliga berggrunden förstörs.

F: Varifrån kommer den intensiva värmen och trycket?

Svar: Den intensiva värme och det intensiva tryck som krävs för att bilda dessa typer av bergarter kommer vanligtvis från djupt inne på jordytan - till exempel vid basen av bergskedjor eller vulkaner - där det finns tillräcklig kraft för att orsaka deformation av avlagringarna och förändringar i mineralsammansättningen.

F: Vilka temperaturer måste uppnås för att denna förändring ska ske?

Svar: För att omvandlingen till metamorfa bergarter ska kunna ske måste temperaturen ligga över 150-200 °C.