Metonisk cykel
Den metoniska cykeln är en period på cirka 19 år som används inom astronomi och kalenderstudier. I synnerhet används den ofta i strukturen för lunisolära kalendrar, eftersom 19 solår är nästan exakt samma tidslängd som 235 månmånader.
Historia
Metoncykeln är uppkallad efter astronomen Meton av Aten, som använde cykeln i Attikas kalender på 500-talet f.Kr. Men den användes redan tidigare i kalendern i många antika kulturer, bland annat i Babylonien och Kina.
Användning av den metoniska cykeln i en kalender
Nitton år med 12 månmånader vardera skulle vara sammanlagt 19 × 12 = 228 månmånader. Men från astronomin vet vi att 19 solår är lika långa som 235 månmånader. Under 19 år måste alltså 235 - 228 = 7 extra månmånader läggas till för att få åren att stämma. Att lägga till en trettonde månad under ett år kallas interkalation. Det finns olika sätt att göra det på:
- Den gamla babyloniska kalendern och den moderna hebreiska (judiska) kalendern lägger till en extra månad strax före vårdagjämningen enligt ett regelbundet schema: år 3, 6, 8, 11, 14, 17 och 19 i varje 19-årig cykel.
- Den moderna kinesiska kalendern, och andra asiatiska kalendrar som följer den, använder en beräkning av solperioder och månfaser för att bestämma när den extra månaden ska läggas till.
- Andra kulturer använder sig av observation - till exempel för att se om en gröda är mogen - för att avgöra när man ska lägga till en extra månad. Vid beräkningen av påskens datum används den astronomiska observationen av vårdagjämningen för att avgöra om den följande påsken kommer att infalla 12 eller 13 månmånader efter den förra.
Metonisk cykel och förmörkelser
En metonisk cykel är nästan lika lång som 20 förmörkelseår. Därför upprepas vissa förmörkelser under en tid med 19 års mellanrum.
Externa webbplatser
- Förmörkelser, de gamlas kosmiska urverk
- Metonisk cykel
- Metonisk måne
