Hebreisk kalender | den kalender som används i judendomen

Grundläggande regler

Den hebreiska kalendern är en lunisolär kalender som är beroende av både månen och solen. Månaderna i den hebreiska kalendern är baserade på nymånens ankomst. Samtidigt måste påskhögtiden infalla på våren. Av denna anledning baseras åren i den hebreiska kalendern på solen.

Ett solår (solbaserat) varar ungefär 365 dagar, men tolv månmånader (månbaserade) varar bara 354 dagar. Av denna anledning lägger den hebreiska kalendern till en extra månmånad sju gånger i varje cykel på 19 år. Denna regel gör att det genomsnittliga hebreiska kalenderåret är ungefär lika långt som ett solår, 365 dagar.

Sju dagars veckan används för att räkna ut dagen för sabbaten, vilodagen. Veckan är inte beroende av solåret eller månmånaden. I stället beror den på en räkning av sju dagar som tros gå tillbaka till forntiden. Veckan är också en viktig del av den hebreiska kalendern.

 
Mosaikgolv med en zodiak i synagogan från 600-talet i Beit Alpha, Israel.  


Den här figurenn2 , från en medeltida hebreisk kalender, påminde judarna om den palmkvist (lulav), myrtenkvistarna, pilkvistarna och citronen (etrog) som används under Sukkot.  

Historia

Enligt Andra Moseboken har judarna använt en lunisolär kalender sedan de lämnade Egypten. Det första bud som det judiska folket fick som nation var budet att bestämma nymånen. Mycket snart därefter fick judarna budet att se till att påsken infaller på våren.

I Tanakh (den hebreiska Bibeln) är månaderna vanligtvis numrerade snarare än namngivna. (Se tabellen nedan.) Endast fyra månadsnamn förekommer i Tanakh från tiden före den babyloniska exilen (se tabellen). Månadsnamnen i den moderna hebreiska kalendern är hämtade från månadsnamnen i den babyloniska kalendern under den babyloniska exilen (600-talet f.Kr.).

Först började en ny månad när vittnen kom till Sanhedrin (den höga rabbinska domstolen) och vittnade om att de sett den nya halvmånen på himlen. Sanhedrin beslutade också när en extra månad skulle läggas till i kalendern för att hålla påsken på våren. (Se Metonisk cykel.) Efter förstörelsen av det andra templet år 70 e.Kr. blev det svårare för Sanhedrin att sammanträda och höra vittnen. Av den anledningen fastställde Sanhedrin en fast, regelbaserad form av kalendern. Maimonides beskrev fullt ut den moderna hebreiska kalendern omkring år 1178 e.Kr.

I den moderna hebreiska kalendern räknas åren som Anno Mundi (latin för "världens år"). Detta motsvarar den traditionella räkningen av år sedan världens skapelse som beskrivs i Första Moseboken. Detta år är anno mundi 5783.

Inom den karaitiska judendomen

I det lilla karaitiska samfundet är kalendern mycket likartad. Karaiterna använder dock vittnen för att fastställa datumet för den nya halvmånen. De använder fortfarande kornets mognad för att avgöra om de ska lägga till en extra månad till året. Av dessa skäl kan den karaitiska kalendern skilja sig något från den judiska huvudkalendern.

 

Dagar i den hebreiska kalenderveckan

Veckodag ( hebreiska)	Översättning	Dagen börjar vid solnedgången	Dagen fortsätter till solnedgången
יום ראשון yom rishon	första dagen	Lördag	Söndag
יום שני yom sheni	andra dagen	Söndag	Måndag
יום שלישי yom shelishi	tredje dagen	Måndag	Tisdag
יום רביעי yom revi'i	fjärde dagen	Tisdag	Onsdag
יום חמישיי yom hamishi	femte dagen	Onsdag	Torsdag
יום ששי yom shishi	sjätte dagen	Torsdag	Fredag
שבת shabbat	Shabbat  (sabbat)	Fredag	Lördag

 

Månader

Månad # i Bibeln	Månadens namn på engelska	Månadens namn på hebreiska	Antal dagar	Tid på året	Anteckningar
1	Nisan	נִיסָן	30	mars-april	namn Aviv ("vår") påskmånad
2	Iyar	אִייָר	29	April-maj	namn före exilen Ziv ("ljus")
3	Sivan	סִיוָן	30	Maj-juni	Shavuot-månaden
4	Tammuz	תַּמּוּז	29	Juni-juli
5	Ab	אָב	30	Juli-augusti	Tisha B'Av-månaden
6	Elul	אֱלוּל	29	Augusti-september
7	Tishrei	תִּשְׁרֵי	30	September-oktober	namn Etanim ("stark") Månaden Rosh Hashanah, Jom Kippur och Sukkot
8	Heshvan ( eller Marheshvan)	מַרְ)חֶשְׁוָן)	29 eller 30	Oktober-november	namn före exilen Bul
9	Kislev	כִּסְלֵו	30 eller 29	November-december	Hanukkah-månaden
10	Tevet	טֵבֵת	29	December-januari
11	Shevat	שְׁבָט	30	Januari-februari
12	Adar	אֲדָר	29	Februari-mars	Purimmånaden  - Under ett skottår:   12a: Adar I ('אֲדָר א), 30 dagar 12b: Adar II ('אֲדָר ב), 29 dagar.

 

Detaljer

Dag och vecka

I den hebreiska kalendern är betydelsen av dagen hämtad från den hebreiska bibeln: "Och det blev kväll, och det blev morgon, en dag". Eftersom "kväll" kommer före "morgon" börjar en dag i den hebreiska kalendern på kvällen. För många ändamål börjar dagen i den hebreiska kalendern vid solnedgången. Men när det är viktigt att försäkra sig om att den föregående dagen är helt över, börjar dagen vid mörkrets inbrott.

Personer som skriver ut kalendrar eller skriver kalenderprogram för datorer ignorerar denna regel. De behandlar datumet i den hebreiska kalendern och datumet i den gregorianska kalendern som har samma midnatt som samma dag. De antar att människor som läser en hebreisk kalender känner till regeln om solnedgång. När en helgdag, födelsedag eller årsdag visas i en tryckt kalender börjar den faktiskt dagen innan, vid solnedgången.

I den hebreiska kalendern är varje sjunde dag sabbat, vilodagen. Veckan är den cykel där varje uppsättning sju dagar räknas ut och slutar med sabbat. Veckan påverkas inte av någon annan kalenderberäkning. På hebreiska är det enda namnet på veckans sex första dagar ett räkneord: "Första dagen", "Andra dagen" osv. Den enda veckodagen med ett särskilt namn är den sjunde dagen - sabbat. (Se tabellen ovan.)

Molad

Beräkningen av det hebreiska kalenderåret och månaden börjar med molad. Molad är ett hebreiskt ord som betyder "födelse". Ordet syftar på nymånens "födelse" varje månad. Den moderna hebreiska kalendern använder en beräknad molad: den genomsnittliga längden på cykeln från nymåne till nymåne under många år. Längden på moladen är 29 dagar, 12 timmar, 44 minuter, 3¹ ⁄₃ sekunder.

Ordinarie år och skottår

Ett år med 12 månmånader skulle vara 354 dagar långt, men ett hebreiskt kalenderår måste vara ett solår - ungefär 365 dagar långt. Dessutom måste ett hebreiskt kalenderår ha antingen 12 eller 13 månader. Det är inte tillåtet att ha "delar" av en månad, så en trettonde månad läggs till sju gånger i varje cykel på nitton år. Detta är en anpassning av den ^{n 2}metoniska cykeln, en kalendercykel som var välkänd under antiken. Enligt konvention^{n 3} lägger den hebreiska kalendern till den extra månaden under år 3, 6, 8, 11, 14, 17 och 19 i cykeln.

Beräkning av Rosh Hashanah för i år och nästa år

Hebreiska kalendermånader ska vara månmånader. Därför börjar beräkningen av Rosh Hashanah, det judiska nyåret, med moladen för tishreimånaden. Med utgångspunkt därifrån tillåter kalenderreglerna två huvudskäl för att skjuta upp Rosh Hashanah med en eller flera dagar:

1. Att skjuta upp Rosh Hashanah om tiden för molad (i Jerusalem) är efter klockan 12.00. Utan denna regel skulle Rosh Hashanah vara dagen före molad i delar av världen öster om Jerusalem.
2. Att skjuta upp Rosh Hashanah så att den inte börjar på söndag, onsdag eller fredag. Denna regel förhindrar att jom kippur infaller dagen före eller efter sabbaten. Den förhindrar också att Hoshana Rabba, den sjunde dagen av Sukkot, infaller på sabbaten.
   När Rosh Hashanah för detta år har beräknats, beräknas Rosh Hashanah för nästa år, med början vid en tidpunkt som ligger antingen 12 eller 13 moladperioder framöver.

När datumet för årets och nästa års Rosh Hashanah är känt är det lätt att beräkna kalendern däremellan.

Beräkning av kalendern

En molad är drygt 29¹ ⁄₂ dagar. Eftersom en månad måste ha ett helt antal dagar börjar beräkningen av kalendern med omväxlande månader med 30 och 29 dagar. Detta ger ett genomsnitt på 29¹ ⁄₂ dagar och en total tolvmånadersperiod på 354 dagar. Från och med nu ändras månadslängderna på följande sätt:

• När den extra månaden läggs till är den sjätte månaden (räknat från Tishrei) och har alltid 30 dagar.
• När antalet dagar mellan denna Rosh Hashanah och nästa är 355 dagar under ett vanligt år (eller 385 dagar under ett skottår) behövs en extra dag. Den läggs till Heshvan (månad två räknat från Tishrei), som då har 30 dagar.
• När antalet dagar mellan denna Rosh Hashanah och nästa är 353 dagar under ett vanligt år (eller 383 dagar under ett skottår) behövs en dag mindre. Den tas bort från Kislev (månad tre räknat från Tishrei), som då har 29 dagar.

(Se tabellen över månader ovan.)

Kalendermånader och den astronomiska nymånen

Den första dagen i den hebreiska kalendermånaden, känd som Rosh Hodesh (

רׂאשׁ חוֹדֶש), ligger alltid nära den astronomiska nymånen. Den ligger ofta inte exakt på den astronomiska nymånen. Det finns två orsaker till det:

1. Kalenderberäkningarna baseras på den genomsnittliga längden på en måncykel. Den faktiska längden på enskilda måncykler varierar med tiden.
2. Reglerna för att skjuta upp Rosh Hashanah (se ovan) flyttar Rosh Hodesh bort från den astronomiska nymånen. De personer som skapade beräkningarna beslutade att det var mindre viktigt än andra faktorer att ha Rosh Hodesh nära nymånen.