Den hebreiska kalendern eller judiska kalendern är den kalender som används inom judendomen. Den används för att fastställa datum för de judiska helgdagarna och den offentliga läsningen av Toran varje vecka. Den används för att fastställa datumet för en Bar Mitzvah eller Bat Mitzvah, den dag då en ung person betraktas som vuxen inom judendomen. Den fastställer Yahrzeit, årsdagen för en släktings död. Den dagliga judiska bönegivningen ändras beroende på vilken dag i den hebreiska kalendern det är.


 

Kalendersystemets uppbyggnad

Den hebreiska kalendern är ett lunisoliskt system, vilket betyder att den kombinerar månens cykler (månadens längd) med solens årstidscykler (året). Månaderna följer månfaserna med ungefär 29 eller 30 dagar vardera, medan årstiderna hålls i takt med hjälp av skottmånader (interkalation).

Månader och år

Året kan räknas på två sätt inom judendomens tradition: det religiösa året som börjar i Nisan (vårens påskmånad) och det civila året som börjar i Tishri (där Rosh Hashanah infaller). Året räknas enligt judisk tradition från skapelsen (Anno Mundi).

De hebreiska månaderna i den vanliga ordningen (ungefärlig motsvarighet till den gregorianska kalendern i parentes):

  • Tishri (september–oktober)
  • Cheshvan (oktober–november)
  • Kislev (november–december)
  • Tevet (december–januari)
  • Shevat (januari–februari)
  • Adar (februari–mars) — i skottår finns Adar I och Adar II
  • Nisan (mars–april)
  • Iyar (april–maj)
  • Sivan (maj–juni)
  • Tammuz (juni–juli)
  • Av (juli–augusti)
  • Elul (augusti–september)

I ett hebreiskt skottår läggs en extra månad in (Adar I) så att Nisan alltid infaller på våren, vilket är viktigt för vårfesten Pesach (påsken). Skottår infaller enligt en 19-årig cykel (Metons cykel) där sju av 19 år är skottår.

Månads- och årslängd

En hebreisk månad är antingen 29 eller 30 dagar lång, eftersom månens omlopp tar cirka 29,5 dagar. Ett hebreiskt år blir därför påtagligt kortare än ett solår om inga skottmånader lades till, vilket är anledningen till interkalation. Årets totala antal dagar kan variera (till exempel 353–355 dagar i vanliga år och 383–385 dagar i skottår) beroende på hur vissa månader regleras.

Regler för början av dagen och helgdagar

I judisk tradition börjar en dag vid solnedgången och löper till nästa solnedgång. Det innebär att många helgdagar börjar kvällen innan deras datum i den hebreiska kalendern. Helgdagarnas datum bestäms av månadernas placering i året och följer den hebreiska kalenderns regler.

Viktiga helgdagar och datum

Några av de största helgdagarna och när de infaller i den hebreiska kalendern:

  • Rosh Hashanah (Nyår) — i Tishri
  • Yom Kippur (Försoningsdagen) — tio dagar efter Rosh Hashanah
  • Sukkot (Lövhyddofesten) — i Tishri
  • Chanukka (Ljusets fest) — i Kislev
  • Purim — i Adar
  • Pesach (Påsk) — i Nisan
  • Shavuot — i Sivan

Dessa helgdagar reglerar religiösa handlingar, fasta, festligheter och gudstjänster och är avgörande för det judiska året, liksom återkommande veckovisa höjdpunkter som sabbaten (Shabbat) och den ordnade läsningen av Toran varje vecka.

Beräkning och regler

Den hebreiska kalendern bygger på astronomiska och rabbiniska regler. Ett viktigt begrepp är molad — beräkningen av nymånen — samt särskilda förflyttningsregler som hindrar vissa kombinationer av veckodagar för Rosh Hashanah (kända med mnemonic-regeln "Lo ADU Rosh" — Rosh Hashanah får inte infalla på söndag, onsdag eller fredag). Dessa regler gör kalendern mer komplex än en enkel månkalender.

För de flesta praktiska ändamål används idag algoritmer eller omvandlare för att konvertera mellan gregoriansk och hebreisk kalender. Många digitala verktyg visar också helgdagar och bönescheman för angivna datum.

Användning i vardag och livscykler

Förutom helgdagar bestämmer den hebreiska kalendern tidpunkterna för många religiösa och sociala händelser: Bar Mitzvah / Bat Mitzvah, Yahrzeit, fasta, bröllop (vid vissa traditioner) och andra ritualer. Den avgör också när gemenskaper läser specifika avsnitt ur Toran för veckans gudstjänst.

Variationer och modern användning

Det finns mindre skillnader i användning och beräkning mellan olika judiska grupper (t.ex. rabbiniska judar kontra karaiter), men den rabbiniska kalendern är den dominerande formen i majoriteten av världens judiska församlingar. I Israel används i det dagliga livet ofta den gregorianska kalendern för civila ändamål, medan den hebreiska kalendern styr religiösa helgdagar och officiella judiska högtider.

Praktiska tips

  • Använd en pålitlig kalenderkonverterare eller en app om du vill översätta mellan gregorianska och hebreiska datum.
  • Tänk på att judiska datum börjar vid solnedgången — en helgdag börjar alltså kvällen innan det gregorianska datumet.
  • Vid planering av livsceremonier (t.ex. Bar Mitzvah/Bat Mitzvah) och minnesdagar (Yahrzeit, årsdagen) är det bra att kontrollera det exakta hebreiska datumet med församlingens kalender.