ASCII
ASCII (uttalas az-kee, ass-key om man är amerikan) är en tabell med tecken för datorer. Det är en binär kod som används av elektronisk utrustning för att hantera text som använder det engelska alfabetet, siffror och andra vanliga symboler. ASCII är en förkortning för American Standard Code for Information Interchange. ASCII utvecklades på 1960-talet och baserades på tidigare koder som användes av telegrafsystem.
Koden innehåller definitioner för 128 tecken: de flesta av dessa är de utskrivbara tecknen i alfabetet, t.ex. abc, ABC, 123 och ?&!. Det finns också kontrolltecken som inte kan skrivas ut, men som i stället styr hur texten bearbetas, till exempel för att starta en ny rad. Dessa finns i den vänstra kolumnen i tabellen nedan. De flesta kontrolltecken används inte längre för sitt ursprungliga syfte. Det finns ingen riktig formateringskontroll (för fet eller kursiv stil osv.).
Ibland talar någon om en fil eller ett dokument i ASCII, vilket betyder att det är vanlig text.
ASCII använder 8 binära siffror (bitar) för att representera tecken: 1000001 (eller 41 i hexadecimaltal eller 65 i standard bas-10-tal) representerar den stora bokstaven A, 1000010 representerar B, 1000011 representerar C och så vidare i sekvens. Åtta bitar gör det möjligt att inkludera en paritetsbit i varje byte som sänds via en seriell port eller modem, denna bit används för att undvika fel. Detta var viktigare för flera år sedan då anslutningarna ofta var bullriga.
De 95 grafiska ASCII-tecknen, numrerade från 32 till 126 (decimaltal).
Utökad ASCII
ASCII har inga diakritiska tecken (tecken som läggs till en bokstav, som t.ex. prickarna (umlauts) över vokaler på tyska eller tilden (~) över "n" för "ñ" på spanska). Det var endast avsett för engelska och fungerar inte bra för de flesta andra språk. Vissa engelska ord som lånats in från andra språk använder också dessa tecken, till exempel resumé (se bilaga: Engelska ord med diakritiska tecken).
Detta ledde till att vissa system använde 8 bitar (en hel byte) i stället för 7 bitar. Det korrekta namnet för system som använder 8 bitar kallas extended ASCII. Åtta bitar möjliggör 256 tecken. De första 128 tecknen måste vara desamma som för ASCII och resten används vanligtvis för bokstäver med accenter, till exempel É, È, Î och Ü. Detta löser problemet för språk som är baserade på det latinska alfabetet, även om inte alla utökade ASCII-system är likadana. Andra alfabet, som det grekiska alfabetet och det kyrilliska alfabetet, behöver en annan uppsättning tecken. Och vissa system, t.ex. de som använder kinesiska tecken, fungerar fortfarande inte, eftersom de använder tusentals tecken. Därför skapades Unicode för att få ett gemensamt system för alla språk.
Standard ASCII används fortfarande ofta, särskilt i datorprogram och HTML-filer. Fram till 2010 var det standard för webbadresser. Ofta tar en webbplats med fält för inmatning av text endast emot ASCII-text. Eventuella särskilda markeringar för fet eller centrerad text etc. kommer att visas felaktigt.
Frågor och svar
F: Vad är ASCII?
S: ASCII är en tabell med tecken för datorer, som använder binär kod för att hantera text som använder det engelska alfabetet, siffror och andra vanliga symboler.
F: Vad står ASCII för?
S: ASCII står för American Standard Code for Information Interchange (amerikansk standardkod för informationsutbyte).
F: När utvecklades ASCII?
S: ASCII utvecklades på 1960-talet.
F: Hur många tecken ingår i koden?
S: Koden innehåller definitioner för 128 tecken, som tilldelas nummer från 0 till 127.
F: Hur många bitar krävs för att representera ett ASCII-tecken?
Svar: Det krävs 7 binära siffror (bitar) för att representera ett ASCII-tecken.
F: Använder en ASCII-datorfil en byte per tecken?
Svar: Ja, en ASCII-datorfil använder en byte per tecken, med 8 bitar per byte.
F: Är standard ASCII fortfarande vanligt förekommande i dag? Svar: Ja, standard ASCI används fortfarande ofta i dag, särskilt i datorprogram och HTML-filer.
