Grekiska alfabetet – 24 bokstäver, historia och uttal

Grekiska alfabetet: 24 bokstäver, ursprung, historisk utveckling och uttal — upptäck hur alfabetet utvecklades från feniciska, diakritiska tecken och korrekt fonetik.

Författare: Leandro Alegsa

Det moderna grekiska alfabetet har 24 bokstäver. Det används för att skriva det grekiska språket.

Det grekiska alfabetet anses vara det som alla viktiga europeiska alfabet kom från. Alfabetet lånades från det feniciska alfabetet omkring det 10:e århundradet f.Kr., med många ändringar för att anpassa det till det grekiska språket. Den viktigaste förändringen var att några av de feniciska bokstäverna som stod för ljud som inte användes i grekiskan förvandlades till vokaler. Fenicierna hade skrivit sitt alfabet utan några vokaler, så denna förändring gjorde läsningen lättare. Denna förändring passade också bättre för indoeuropeiska språk, som inte använde konsonantbaserade rötter (vilket innebär att ordets centrala betydelse bygger på konsonantsträngen) som i semitiska språk som feniciska, arabiska, hebreiska och arameiska. En annan förändring är att vissa nya bokstäver uppfanns för ljud som fanns i grekiskan men inte i det feniciska språket. Till en början skrevs grekiskan från höger till vänster, på samma sätt som feniciskan, men efter 600-talet f.Kr. skrevs den från vänster till höger.

Det fanns vissa skillnader i det tidiga grekiska alfabetet beroende på i vilken del av den grekiska världen det användes. De två huvudsakliga typerna var det östra och det västra. Men med tiden började alla greker använda samma alfabet, särskilt efter att det joniska alfabetet från Miletos officiellt antogs i Aten 403 f.Kr. Lite senare gjorde resten av Grekland detsamma, och år 350 f.Kr., under Alexander den stores livstid, använde nästan alla greker samma grekiska alfabet med tjugofyra bokstäver.

Senare uppfann Aristofanes av Bysans (ca 257-185 f.Kr.), en grekisk forskare och grammatiker, de tre diakritiska tecknen (accenttecken): akut, grav och circumflex, för att markera tonen eller tonhöjden i grekiska ord.

Även om de grekiska bokstäverna tidigt representerade alla de viktigaste ljuden i det grekiska språket på ett korrekt sätt, förändrades ljuden i det grekiska språket med tiden. Vissa vokalljud började låta lika varandra, aspirerade stämlösa stopp blev stämlösa frikativ och stämda stopp blev stämda frikativ. Man kan få en uppfattning om hur äldre grekiska uttal lät genom att titta på de latinska och engelska stavningarna av grekiska låneord som "filosof", "chimär", "Cypern" och "Thessaloniki" .

De 24 bokstäverna — namn och uttal (kort översikt)

Här följer de moderna grekiska bokstäverna med deras vanliga svenska namn och en enkel beskrivning av hur de uttalas i modernt grekiska. Uttalet har förändrats sedan antiken; där så är relevant nämns skillnaden kort.

  • Α α — alfa: uttalas /a/ som i "far".
  • Β β — beta: uttalas /v/ i modern grekiska (inte /b/).
  • Γ γ — gamma: uttalas som en mjuk g-frikativa ([ɣ] eller [ʝ]); före e, i låter den som [ʝ]. Historiskt var det en klusil som i 'g'.
  • Δ δ — delta: uttalas som den tonande frikativan [ð], ungefär som th i engelska "this".
  • Ε ε — epsilon: uttalas /e/ som i "bed".
  • Ζ ζ — zeta: uttalas /z/ eller /dz/ beroende på sammanhang.
  • Η η — eta: uttalas /i/ i modern grekiska (historiskt långt e).
  • Θ θ — theta: uttalas /θ/ som i engelska "thin" (stämmlös frikativa).
  • Ι ι — iota: uttalas /i/ som i "is".
  • Κ κ — kappa: uttalas /k/ som i "katt".
  • Λ λ — lambda: uttalas /l/.
  • Μ μ — mu: uttalas /m/.
  • Ν ν — nu: uttalas /n/.
  • Ξ ξ — xi: uttalas /ks/ som i "taxis".
  • Ο ο — omikron: uttalas /o/ som i "sol" (kort o).
  • Π π — pi: uttalas /p/.
  • Ρ ρ — rho: uttalas med rullande r /r/.
  • Σ σ/ς — sigma: uttalas /s/. Observera att ς är slutform (används som sista bokstav i ett ord), medan σ används i andra positioner.
  • Τ τ — tau: uttalas /t/.
  • Υ υ — upsilon: uttalas /i/ i modern grekiska (historiskt ett y-ljud). Vid translitteration skrivs det ofta "y" eller "u" beroende på kontext.
  • Φ φ — phi: uttalas /f/ i modern grekiska (tidigare aspirerat p).
  • Χ χ — chi: uttalas /x/ eller /ç/ (som tyska ch i "Bach" eller "ich").
  • Ψ ψ — psi: uttalas /ps/.
  • Ω ω — omega: uttalas /o/ (historiskt ett långt o).

Särskilda former och historiska bokstäver

  • Slut-sigma: som nämnts används ς som slutform för sigma. Exempel: κόσμος (värld).
  • Historiska/utelämnade bokstäver som digamma (Ϝ), qoppa och sampi finns kvar i vissa sammanhang, främst som siffror i det grekiska talsystemet.

Diakritiska tecken — polytonisk och monotont system

Tidigare användes det polytoniska systemet med flera diakritiska tecken (akut, grav, circumflex samt andnings-tecken och iota-subskrift) för att markera tonhöjd ochutom uttal i antik och medeltida grekiska. Som du ser nämns detta i originaltexten via Aristofanes av Bysans. Sedan 1982 använder modern grekiska ett förenklat, monotont system som bara innehåller en accent (tonos) för betoning och skiljetecken som diaeresis för att visa att två vokaler ska uttalas separat.

Grekiska som talsystem och siffror

Grekiska alfabetet användes (och används fortfarande i modifierad form) för att beteckna tal: bokstäver tilldelas numeriska värden och äldre/ovanliga bokstäver tjänar som siffror (t.ex. stigma som 6, qoppa som 90). I äldre texter kan du se bokstäver med en överstrykning som indikerar talvärde.

Användning utanför språket

  • I matematik och naturvetenskap används många grekiska bokstäver som symboler: α, β, γ, π, Σ, Δ osv.
  • Grekiska bokstäver förekommer också i universitetsnamn, fraterniteter, tekniska beteckningar och i astronomi.

Praktiska tips för inlärning

  • Lär dig alfabetets namn och form i både versaler och gemener (stora och små bokstäver).
  • Öva att skriva alfabetet och läsa enkla ord högt för att vänja dig vid moderna uttal.
  • Använd ljudinspelningar eller språkkurser för att höra skillnaden mellan antikt och modernt uttal.
  • Lär dig slutsigma (ς) och skillnaderna i uttal för vissa bokstäver (t.ex. beta = v, phi = f).

Grekiska alfabetet har en lång och rik historia och är fortfarande i aktiv användning — både för att skriva grekiska och som ett internationellt alfabet för symboler inom akademi och vetenskap.

Grov andning eller "H"-ljud

Ett annat diakritiskt tecken är ett kommatecken, vanligtvis ovanför inledande vokaler. Detta signalerar om bokstaven H är närvarande eller inte. Det finns inte i vår standardteckenuppsättning. Om detta kommaliknande diakritiska tecken ovanför vokalen är omvänt indikerar det förekomsten av ett /h/-ljud före en vokal, diftonga eller rho. Det grekiska namnet Ἕκτωρ uttalas alltså Hektōr, inte Ektor. Ett annat exempel är ἥρως, som uttalas hḗrōs ("hjälte").

Modern ortografi

1982 antog den grekiska staten en ny förenklad ortografi, kallad "monoton", för officiell användning av modern grekiska. Den använder endast ett enda accentmärke, den akuta accenten. Detta markerar den betonade stavelsen i polysyllabiska ord, dvs. ord med mer än en stavelse.

Relaterade sidor

Frågor och svar

Fråga: Hur många bokstäver finns det i det moderna grekiska alfabetet?


Svar: Det moderna grekiska alfabetet har 24 bokstäver.

F: Vilket språk används det grekiska alfabetet för att skriva?


S: Det grekiska alfabetet används för att skriva det grekiska språket.

F: Finns det motsvarigheter till de flesta grekiska bokstäverna på engelska?


S: Ja, de flesta bokstäverna i det grekiska alfabetet har en motsvarighet i det engelska språket.

F: Varifrån fick grekerna sitt alfabet?


S: Grekerna lånade sitt alfabet från det feniciska alfabetet omkring det tionde århundradet före Kristus, med vissa ändringar för att anpassa det till det grekiska språket.

F: Hur underlättades läsningen för handel med andra kulturer?


Svar: Vokaler lades till för att göra det lättare att läsa för handel med andra kulturer, eftersom de indoeuropeiska språken inte använder konsonantbaserade rötter som de som finns i semitiska språk som feniciska, arabiska, hebreiska och arameiska.

F: I vilken riktning skrevs den tidiga grekiskan?



Svar: Den tidiga grekiskan skrevs från höger till vänster, på samma sätt som feniciskan. Efter 600-talet f.Kr. började det dock skrivas från vänster till höger.

F: Vem uppfann diakritiska tecken (accenttecken) och när infördes de?



Svar: Aristofanes i Bysans uppfann diakritiska tecken (accenttecken) omkring 257-185 f.Kr. för att markera tonläget eller tonhöjden i ord i talad form.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3