Moll
I musikteori är en mollskala en skala som har minst tre skalgrader: tonika, liten tertial över tonika och perfekt kvint över tonika. Tillsammans bildar de den lilla triaden. Detta inkluderar många skalor och modus, såsom doriskt modus och frygiskt modus.
Enkelt uttryckt är en mollskala en serie toner med en sorglig, dyster karaktär (överdriven när den hörs tillsammans med en durskala). En mollskala börjar på den sjätte tonen i den relativa durskalan och byggs upp med följande mönster av halv- och helsteg:
i_whole_ii°_halv_III_whole_iv_whole_v_halv_VI_whole_VII_whole _i (nästa oktav)
(e -------- f#° ------ G ---------- a --------- b ------- C ---------- D ---------- e)
När man talar om mollskalor menar man vanligtvis naturmoll, harmonisk moll eller melodisk moll, som är de vanligaste i västerländsk musik.
Naturlig mindre
Den naturliga mollskalan är samma sak som den stora skalans 6:e modus (eller eoliska modus). Till exempel, de vita tonerna på ett tangentbord från ett C till nästa C uppåt ger en C-durskala. Om de vita tonerna spelas från det sjätte steget i den C-tonskalan, (från ett A till nästa A), uppstår en A-naturlig molltonskala (C:s "relativa moll").
Harmonisk och melodisk moll
Den harmoniska mollskalan är densamma som den naturliga mollskalan, men med sjunde tonen upphöjd med en halvton.
Harmonisk mollskala: 1 2 3♭ 4 5 6♭ 7 8
Till exempel, i tonarten a-moll är den harmoniska mollskalan följande:
A B C D D E F G♯ A
Spela upp (help-info)
Ett sätt på vilket det harmoniska moll skiljer sig från det naturliga moll är att det har två ackord som har samma struktur när de är inverterade, så de hör inte hemma i någon tonart. Dessa är det förminskade sjunde ackordet (2:a, 4:e, 6:e och 7:e graden) och det förstärkta ackordet (3:e, 5:e och 7:e graden).
Den harmoniska mollskalan kallas också ibland för mohammedansk skala eftersom dess övre tetraord är detsamma som Hijaz-jins, som ofta förekommer i musik från Mellanöstern. Den harmoniska mollskalan som helhet kallas ibland Nahawand-Hijaz på arabiska, eller som Bûselik Hicaz på turkiska.
Intervallet mellan den sjätte och sjunde graden i denna skala (i det här fallet F och G♯) är en förstärkt sekund. Medan vissa kompositörer, som Mozart, har använt detta intervall i melodiska kompositioner, fann andra kompositörer det besvärligt. De tyckte att ett helt steg mellan dessa två skalgrader var bättre för en smidig melodibildning, så de använde den subtoniska sjunde, eller höjde den sjätte skalgraden. Dessa två alternativ kallas stigande melodisk mollskala och fallande melodisk mollskala. Den uppåtgående har samma övre tetraackord som durskalan, och den nedåtgående är densamma som naturmoll:
A B C D E F♯ G♯ A" och sedan
A' G G F E E D C C B A respektive.
Spela upp (help-info)
Spela upp (help-info)
Många kompositörer håller sig inte till tonerna i bara en av dessa skalor när de skriver musik. Det är mycket vanligt att använda den relativa dur-triaden, men eftersom den är baserad på den tredje graden i den lilla skalan skulle den upphöjda sjunde graden i den harmoniska skalan ge upphov till en förstärkt triad. I det här fallet använder kompositörer vanligtvis naturmoll. Inom jazzen används vanligen endast det stigande moll.
Att hitta tonartssignaturer
Dur- och molltonarter som har samma tonartssignatur kallas relativa, så C-dur är relativ dur till a-moll och C-moll är relativ moll till E-dur. Den relativa dur är en liten tertial över toniken i minor. Eftersom t.ex. tonartssignaturen för G-dur har en skarp (se Durskalor för hur man hittar detta), har dess relativa minor, E-moll, också en skarp i sin tonartssignatur.
Musik kan skrivas i en enharmonisk skala (t.ex. A♭-dur, som bara har fyra dalar i tonartssignaturen, jämfört med de åtta skarpa som krävs för G♯-dur). Följande är enharmoniska motsvarigheter:
| Nyckel Sig. | Majorskala | Mindre skala | ||
| 5♯/7♭ | B/C♭ major | g♯/a♭ mindre | ||
| 6♯/6♭ | F♯/G♭ major | d♯/e♭ mindre | ||
| 7♯/5♭ | C♯/D♭ major | a♯/b♭ mindre |
Femtecirkel som visar stora och små tonarter och deras signaturer.
Relaterade sidor
- Major och minor
- Musikaliskt läge
- Diatonisk funktionalitet
- Aeoliskt läge
- Durskalan
- Kirwani
- Teoretisk nyckel
Frågor och svar
F: Vad är en mollskala i musikteori?
S: En mollskala i musikteori är en skala som har minst tre skalsteg: tonika, molltrean över tonika och den perfekta kvinten över tonika. Tillsammans bildar de molltriaden.
F: Vilket mönster av halvsteg och helsteg används för att bygga en naturlig mollskala?
S: Mönstret med halvsteg och helsteg som används för att bygga en naturlig mollskala är i_whole_ii°_half_III_whole_iv_whole_v_half_VI_whole_VII_whole _i (nästa oktav) (e -------- f#° ------ G ---------- a --------- b ------- C ---------- D ---------- e).
F: Från vilken ton börjar en naturlig mollskala?
S: En naturlig mollskala börjar på den sjätte tonen i sin relativa durskala.
F: Vilka är några exempel på skalor och lägen som innehåller molltriaden?
S: Några exempel på skalor och lägen som innehåller molltreklangen är det doriska läget och det frygiska läget.
F: Hur skulle du beskriva karaktären hos en serie toner i en mollskala?
S: En serie toner i en mollskala har en sorgsen, dyster karaktär.
Fråga: Vilka mollskalor är vanligast i västerländsk musik?
S: De vanligaste mollskalorna i västerländsk musik är naturlig moll, harmonisk moll och melodisk moll.
F: Hur låter en mollskala jämfört med en durskala?
S: En mollskala låter sorgsen och dyster när den hörs tillsammans med en durskala.
