Molekyl
En molekyl är den minsta mängd av ett kemiskt ämne som kan existera. Om en molekyl delas upp i mindre bitar skulle den vara ett annat ämne.
Molekyler består av atomer som sitter ihop i en viss form. Alla kombinationer av atomer är inte lika möjliga; atomer skapar vissa former i stället för andra. De har också olika valens. Syreatomer har till exempel alltid två bindningar med andra atomer, kolatomer har alltid fyra bindningar med andra atomer och kväveatomer har alltid tre bindningar med andra atomer.
I den kinetiska teorin för gaser används ofta termen molekyl för alla gaspartiklar oavsett sammansättning. Enligt denna definition betraktas ädelgasatomer som molekyler eftersom de i själva verket är monoatomära molekyler.
I gaser som luft flyger molekylerna bara runt. I vätskor som vatten sitter molekylerna fast tillsammans men kan fortfarande röra sig. I fasta ämnen som socker kan molekylerna bara vibrera. I det fjärde materiatillståndet, som kallas plasma, är atomerna joniserade och kan inte bilda molekyler.
Med en molekylformel kan du skriva ner antalet atomer i en molekyl. Till exempel är molekylformeln för glukos C6H12O6. Det betyder att en molekyl glukos består av sex kolatomer, tolv väteatomer och sex syreatomer.
Detta är en sockermolekyl. Kolatomerna är blå, syreatomerna är röda och väteatomerna är vita för att visa skillnaden. I verkligheten har atomer ingen färg.
Bindning
För att en molekyl ska kunna existera måste atomerna hålla ihop. Detta sker när två atomer delar elektroner. I stället för att cirkulera runt en atom cirkulerar elektronen nu runt två. Detta kallas för en kovalent bindning. Ibland delas mer än en elektron. Ju fler elektroner som delas, desto starkare blir bindningen och desto starkare håller atomerna ihop.
Banden kan också brytas. Eftersom de flesta bindningar kräver energi för att bildas avger de också energi när de bryts. Men innan de flesta bindningar bryts måste molekylen värmas upp. Då börjar atomerna röra sig, och när de rör sig för mycket bryts bindningen. Molekyler som kräver mindre energi för att brytas än de avger när de bryts kallas bränslen. Ett stearinljus sitter till exempel bara där utan att något händer. Men när du tänder det med en tändsticka brinner det länge. Tändstickan tillför energi för att bryta de första bindningarna, som frigör tillräckligt med energi för att bryta bindningarna under dem, tills ljuset har brunnit ner.
Det finns också joniska bindningar.
Frågor och svar
F: Vad är en molekyl?
S: En molekyl är den minsta möjliga mängden av ett kemiskt ämne. Den består av atomer som är bundna till varandra i en viss form.
F: Hur många bindningar har syre-, kol- och kväveatomer?
Svar: Syreatomer har alltid två bindningar med andra atomer, kolatomer har alltid fyra bindningar med andra atomer och kväveatomer har alltid tre bindningar med andra atomer.
F: Vad säger den kinetiska teorin om gaser om molekyler?
Svar: Enligt den kinetiska teorin för gaser används ofta termen molekyl för alla gaspartiklar, oavsett deras sammansättning. Detta innebär att ädelgasatomer betraktas som molekyler eftersom de faktiskt är monatomära molekyler.
F: Hur beter sig molekyler i olika tillstånd?
S: I gaser som luft flyger molekylerna bara runt. I vätskor som vatten sitter molekylerna ihop men kan ändå röra sig. I fasta ämnen som socker kan molekylerna bara vibrera. I plasma (materiens fjärde tillstånd) är atomerna joniserade och kan inte bilda molekyler.
F: Vad är molekylformeln?
S: Molekylformeln används för att ange antalet atomer i en molekyl. C6H12O6 betyder till exempel en molekyl glukos, som består av sex kolatomer, tolv väteatomer och sex syreatomer.
