Moraliskt resonemang: definition, teorier och utveckling (Kohlberg, Turiel)

Utforska moraliskt resonemang inom psykologi: definition, teorier och utveckling enligt Kohlberg och Turiel. Lär dig stadier, områden och praktiska exempel.

Moraliskt resonemang är ett ämne som studeras inom psykologi och moralfilosofi. Det handlar om hur människor tänker och resonerar kring vad som är rätt och fel, vilka handlingar som är acceptabla och varför. Psykologer som har undersökt detta område i detalj är bland annat Lawrence Kohlberg och Elliot Turiel. Kohlberg menade att moralisk förståelse utvecklas i tydliga stadier när en person blir äldre, medan Turiel föreslog att olika typer av moralisk förståelse (områden) utvecklas parallellt.

Vad är moralfilosofi och varför är den viktig?

Moralfilosofi, eller etik, är en viktig del av filosofin. Den handlar om studiet av värden och normer: vad som räknas som gott, ont, rätt eller fel. Etiken analyserar och använder begrepp som ansvar, skyldighet och dygd, och försöker ge systematiska svar på frågor om hur man bör handla. Vanliga begrepp i etiken är till exempel gott och ont, men också skyldigheter gentemot andra och konsekvenser av handlingar.

Kohlbergs teori: stadier av moraliskt tänkande

Kohlberg utvecklade en stegvis modell för hur människors moraliska resonemang förändras med ålder. Han byggde mycket av sin forskning på intervjuer där försökspersoner fick resonera kring moraliska dilemman (t.ex. det så kallade Heinz-dilemmat). Kohlberg delade utvecklingen i tre nivåer, vardera med två stadier:

• Förkonventionell nivå
  • Stadium 1 — lydnad och straff: moral bedöms utifrån undvikande av straff.
  • Stadium 2 — egenintresse/instrumentell relativism: moral är kopplad till vad som gagnar en själv.
• Konventionell nivå
  • Stadium 3 — goda interpersonella relationer: fokus på att vara en "bra" person i andras ögon.
  • Stadium 4 — lag och ordning: moral handlar om att upprätthålla social ordning och följa regler.
• Postkonventionell nivå
  • Stadium 5 — socialt kontrakt: rättigheter och överenskommelser väger tungt.
  • Stadium 6 — universella etiska principer: moral utifrån allmängiltiga principer som rättvisa och mänsklig värdighet.

Kohlberg betonade att inte alla når de högsta stadierna och att progressionen är kopplad till kognitiv mognad och sociala erfarenheter.

Turiels sociala domänteori

Elliot Turiel tog en annan ansats och föreslog att barns moraliska förståelse inte utvecklas i en enda sekvens utan att den delas upp i tre parallella domäner:

• Moral-domänen — frågor om skada, rättvisa och rätt/fel (t.ex. att man inte ska slå andra).
• Social-konventionell domän — regler som organiserar socialt samspel och ordning (t.ex. bordsregler eller klädnormer).
• Personlig domän — individuella preferenser och autonomi (t.ex. val av hobby eller vänner).

Enligt Turiel skiljer barn tidigt mellan moraliska överträdelser (som bedöms som allvarligare) och konventionella överträdelser (som anses mer kontextbundna). Utveckling sker genom social interaktion, konflikter och vägledning från vuxna.

Forskningsmetoder och exempel

Forskning om moraliskt resonemang använder flera metoder:

• Intervjuer och öppna dilemman (t.ex. Heinz-dilemmat) för att få fram resonemangets logik.
• Vignetter och hypotetiska scenarier för att jämföra bedömningar i olika domäner.
• Longitudinella studier för att följa utveckling över tid.
• Beteendeobservationer och experiment som undersöker kopplingen mellan resonemang, emotion och faktisk handling.

Kritik och kompletterande perspektiv

Kohlbergs teori har kritiserats för kulturell och könsrelaterad bias — exempelvis menade Carol Gilligan att teorin betonade rättvisa på bekostnad av omsorgsperspektiv. Andra invändningar är att teorierna överbetonar rationellt resonemang och underskattar emotioners och intuitioners roll i moraliskt handlande. Turiels domänteori har också diskuterats: vissa menar att gränserna mellan domäner är mer flytande i verkliga situationer än modellen antyder.

Tillämpningar

Kunskap om moraliskt resonemang används praktiskt inom:

• Skola och undervisning — utforma undervisning som främjar kritiskt tänkande och empati.
• Föräldraskap — vägleda barn i att förstå konsekvenser, rättvisa och ansvar.
• Rättsväsende och policy — förstå hur människor resonerar kring regler, lagar och rättvisa.
• Organisationer och ledarskap — skapa etiska riktlinjer och främja ansvarstagande.

Sammanfattningsvis studerar området hur människor resonera kring moraliska frågor, både i teorier som Kohlbergs stadier och Turiels domänmodell. Båda perspektiven bidrar till vår förståelse av hur moralisk utveckling sker, vilka faktorer som påverkar den och vilka praktiska konsekvenser den har i vardagsliv och samhälle.

Frågor och svar

F: Vad är moraliskt resonemang?

F: Vilka är några psykologer som har studerat moraliskt tänkande?

F: Vad sa Lawrence Kohlberg om moralisk förståelse?

F: Vad sa Elliot Turiel om moralisk förståelse?

F: Vad är moralfilosofi eller etik?

F: Vilka ämnen täcker moralfilosofi eller etik?

F: Hur relaterar studier av moralfilosofi eller etik till moraliskt resonemang?

Sök med bokstav