I musik är en ton en enskild ljudhändelse som har en bestämd klang, varaktighet och — ofta — en bestämd frekvens. En ton kan jämföras med en stavelse i talat språk: i raden "Twinkle, twinkle little star, how I wonder what you are" kan man räkna ungefär 14 toner, en för varje stavelse i de två första raderna.
Olika betydelser av ordet "not"
Begreppet not används ibland på flera sätt i vardagligt och musikteoretiskt språk:
- En tonhöjd — det vill säga hur hög eller låg tonen är (se även tonhöjden).
- En skrivsymbol — noten som tecken i noter visar både vilken ton det är och hur lång den är (notvärdet).
- I tal kan "not" även syfta på en enskild ton som klingar i ett musikstycke eller en melodisk enhet.
Tonhöjd och frekvens
Tonhöjd beskriver hur hög eller låg en ton uppfattas. Rent fysikaliskt bestäms tonhöjd av ljudvågornas frekvens, mätt i hertz (Hz). Ett vanligt referensvärde i västerländsk musik är A4 = 440 Hz. Två toner som skiljer sig en oktav har frekvensförhållandet 2:1 (t.ex. A4 440 Hz och A5 880 Hz).
Tonhöjd kategoriseras också i tonklasser (till exempel C, D, E …) och oktaver (samma tonklass upprepas uppåt eller nedåt i olika register).
Noter och notvärde (duration)
En not i notskrift visar både vilken tonhöjd som ska spelas och hur länge. Vanliga notvärden i västerländsk notskrift är:
- Helnot (långast i vanlig takt)
- Halvnot
- Fjärdedelsnot
- Åttondelsnot
- Sextondelsnot (och ännu kortare värden finns också)
Det finns också pauser (tystnadstecken) med motsvarande värden. Punkt, bindebåge och fraseringslinjer påverkar hur notvärden förlängs eller kopplas samman.
Hur noter skrivs
Noter placeras på ett notsystem (fem horisontella linjer). Vilken linje eller mellanrum nothuvudet ligger på bestämmer tonhöjden i kombination med vilken klav som används (t.ex. G-klav/trebleklav eller F-klav/basklav). Eventuella korsförtecken (♯), liten b (♭) eller natursymbol (♮) ändrar tonens höjd.
Andra viktiga begrepp
- Timbre (klangfärg) — vad som gör att en ton från ett piano låter annorlunda än samma ton från en fiol, även om tonhöjden är densamma.
- Intensitet/volym — hur starkt en ton spelas (dynamik: p, f, crescendo, diminuendo).
- Intervall — avståndet mellan två toner (t.ex. ters, kvint).
- Skala och melodi — toner organiserade i ett visst mönster ger skalor (dur, moll) och melodier.
Nästan all musik består av toner — kombinationer av tonhöjd, rytm och klang. Musik som saknar bestämda toner, exempelvis vissa slagverksljud eller elektroniska ljudeffekter, räknas oftare som ljuddesign eller ljudeffekter snarare än tonal musik.