Musiknotation | ett sätt att skriva ner musik så att vem som helst kan spela den

Notskrift är ett sätt att skriva ner musik så att vem som helst kan spela den. Många system har använts tidigare för att skriva musik. I dag skriver de flesta musiker i västvärlden musikaliska noter på en notrakt: fem parallella linjer med fyra mellanrum mellan dem. Det finns dock många andra system, varav några används i dag i olika kulturer.

Att skriva ner musik gör det möjligt för en kompositör som skapar (komponerar) ett musikstycke att låta andra människor veta hur musiken ska låta. Musiken kan sedan spelas eller sjungas av vem som helst som kan "läsa musik". Om musiken inte skrivs ner kan man bara lära sig andras musik genom att lyssna på den och försöka kopiera den. Det är på detta sätt som folkmusiken traditionellt lärdes in.


 

Några tidiga sätt att skriva musik

Knivskrift

Den tidigaste typen av notation skrevs på tavlor med ett sätt att skriva som kallas kilskrift. Man har hittat musik från Nippur från omkring 2000 f.Kr. som verkar ge en ungefärlig uppfattning om hur musiken ska spelas. En tavla från 1250 f.Kr. har musikalisk notation som visar namnen på strängarna i en lyra. De är de tidigaste uppteckningarna vi har av skriven musik.

Det antika Grekland

Musikalisk notation från det antika Grekland visade noterna mer detaljerat än den tidigare kilskriftsformen. Den visar tonhöjden (hur hög eller låg noten är) och hur länge den varar. Den ger ibland en uppfattning om harmonin. Den användes från åtminstone 600-talet f.Kr. till omkring 400-talet e.Kr.

Tidig europeisk musikalisk notation

När musiken började skrivas ner i Europa var det musik för den romersk-katolska kyrkan. Munkarna som skrev ner musiken använde ett system med punkter och streck som kallades neumes. De gav en uppfattning om hur höga eller låga tonerna var, men visade inte tonernas längd. De kan ha använts av människor som redan kunde musiken och bara behövde en påminnelse om när de skulle gå upp och ner.

Så småningom insåg man att det var nödvändigt att hitta ett system som visade den exakta tonhöjden. Den första noten var bara en enda horisontell linje. Successivt ökade den till fyra rader. Guido d'Arezzo, en italiensk benediktinermunk som levde på 1000-talet, utvecklade detta system som snart ledde till det sätt att skriva musik som vi känner till. På 1500-talet använde sig alla av fem rader i notsystemet. I slutet av 1600-talet användes ett system med takter (åtgärder) överallt. Till en början var takterna till för att visa vilka toner som skulle spelas eller sjungas tillsammans. Efter hand utvecklades det system som vi känner till i dag, där varje takt varar lika länge och har ett visst antal slag (counts) för varje takt. I slutet av 1600-talet användes detta system av de flesta musiker i den europeiska klassiska musiken.



 Tidig europeisk musikalisk notering  Zoom
Tidig europeisk musikalisk notering  

Fotografi av den ursprungliga stenen i Delfi som innehåller den andra av de två hymnerna till Apollon. Musiknoteringen är raden av tillfälliga symboler ovanför den oavbrutna huvudraden av grekiska bokstäver.  Zoom
Fotografi av den ursprungliga stenen i Delfi som innehåller den andra av de två hymnerna till Apollon. Musiknoteringen är raden av tillfälliga symboler ovanför den oavbrutna huvudraden av grekiska bokstäver.  

Det moderna systemet för musikalisk notation

I dag använder vi en stav med fem rader. Tonhöjden (en nots hög- eller lågmäldhet) framgår av var noten är placerad på noten. Det kan också finnas skarpa eller låga toner framför vissa av noterna. Notvärdet (tidsåtgång för en not) visas genom hur noten ser ut. Noten läses från vänster till höger.

En notstav har vanligtvis ett nyckel framtill. Den visar exakt vilka noter som ska spelas. Noter som är mycket höga eller låga kan sättas på extra rader, så kallade huvudrader, ovanför eller under noten.

Efter nyckelknippan finns det vanligtvis en nyckel signatur som visar vilken tonart stycket har: den visar vilka skarpa eller låga toner som används regelbundet.

Efter tonartssignaturen följer tidssignaturen. Bars (åtgärder) delar in stycket i regelbundna grupperingar av takter, och tidssignaturen visar dessa grupperingar.

Ovanför musiken finns det vanligtvis ett eller flera ord som visar tempot (hastigheten) På olika ställen i musiken finns det dynamiska markeringar för att visa hur högt eller lågt man ska spela.

I vokalmusik skrivs orden under noterna.

När musik spelas av en stor grupp instrument, t.ex. en orkester, skrivs musiken i ett "partitur". Den visar den musik som spelas av alla instrument, så det finns många noter skrivna under varandra. Dirigenten måste ha ett partitur, men spelarna spelar från en "part" som bara innehåller de noter som de spelar. Alla delar som behövs för ett musikstycke kallas för en "uppsättning delar".



 Handskriven notskrift av J. S. Bach: början av Preludium från sviten för lut i g-moll BWV 995  Zoom
Handskriven notskrift av J. S. Bach: början av Preludium från sviten för lut i g-moll BWV 995  

Några andra system

Instrument som gitarrer spelar ofta utifrån ett ackordschema eller bara utifrån ackordnamnen (C7, Em etc.) som står skrivna under musiken eller under orden i en låt.

Ett system som kallas solfege har använts av musiker ända sedan renässansen. Det visar namnen på tonerna i en skala (do, re, mi osv.).

Luthmusiken under renässansen och barocken skrevs i ett system som kallas tabulatur. Vissa 1900-talskompositörer har också använt tabulatur.

Vissa moderna kompositörer, som John Cage, har skrivit musik genom att göra teckningar som kallas grafisk notation.

Musik kan också skrivas i punktskrift för blinda musiker.

I dag används datorer ofta för att göra musik. Detta har lett till andra former av musiknotering som används i olika programvarusystem. MIDI-filformatet lagrar information om tonhöjd, varaktighet, hastighet, volym osv. för noter och kan användas för att styra ett MIDI-instrument.

Det finns andra system som används idag för viss icke-västerländsk musik.



 

Relaterade sidor

Musik

Musikens historia och
Klassisk historia

  • Förhistorisk
  • Forntida
  • Religiös
    • Biblisk
  • Sekulär

Klassisk musik/konstmusik

Folklig musik

  • Soulmusik
  • Prestanda
  • Ensembler
  • Band (rock och pop)
    • Backup-band
    • Ett helt kvinnligt band
    • Rytmsektionen

Utbildning och studier

  • Kandidat i musik
  • Master of Music
  • Doktor i musikalisk konst
  • Doktorsexamen
  • Musikutbildning
  • Musikhistoria
  • Musikpsykologi
    • Kulturella aspekter
  • Musikvetenskap
  • Etnomusikologi
  • Musikarkeologi
  • Ekomusikologi

Produktion

    • A-sida och B-sida
  • Utökat spel
  • Album
    • Sammanställning
    • Live
    • Remix

Kulturella och
regionala genrer

    • Centralt
    • Öst
    • North
    • Södra
    • West
  • Asien
    • Centralt
    • Öst
    • Mellanöstern
    • Syd
    • Sydost
  • Europeiska
    • Centralt
    • Östra
    • Norra
    • Sydöstra
    • Södra
    • Västra
  • Latinamerikanska
    • Centralamerika
    • Sydamerika
  • Nordamerikanska
    • Karibien
  • Oceanien
    • Melanesiska
    • Mikronesiska
    • Polynesiska

Av suveräna stater

 

Australien

Österrike

Colombia

Grekland

Mexiko

Serbien

Storbritannien

Listor

  • Album
  • Ljud
  • Kulturella och regionala genrer
  • Index
  • Instrument
  • Ordlista över jazz och populärmusik
  • Musikaliska former efter tidsepok
  • Översikt
  • Populära musikgenrer
  • Sånger
  • Terminologi

Relaterade artiklar

  • Musik och politik
  • Musikfestival
  • Musikterapi
  • Musikinstrument
  • Kvinnor i musiken
  • Kategori
 

Frågor och svar

F: Vad är musiknotering?


A: Musiknotering är ett sätt att skriva ner musik så att vem som helst kan spela den.

F: Hur många rader finns det i det notsystem som används av de flesta musiker i västvärlden?


S: De flesta musiker i västvärlden skriver musikaliska noter på ett notsystem med fem parallella linjer och fyra mellanrum mellan dem.

F: Vad är syftet med att skriva ner musik?


S: Att skriva ner musik gör det möjligt för en kompositör som skapar (komponerar) ett musikstycke att låta andra människor veta hur musiken ska låta, så att den sedan kan spelas eller sjungas av vem som helst som kan "läsa musik".

F: Hur lärde man sig folkmusik traditionellt sett?


S: Folkmusik lärde man sig traditionellt genom att lyssna på den och försöka kopiera den.

F: Finns det några andra system som används idag för att skriva ner musik förutom det notsystem som används av de flesta musiker i västvärlden?


S: Ja, det finns många andra, varav några fortfarande används i dag i olika kulturer.

F: Är det nödvändigt att läsa notskrift för att kunna spela eller sjunga ett nedskrivet musikstycke?


Svar: Ja, det är nödvändigt att läsa notskrift för att kunna spela eller sjunga ett nedskrivet musikstycke.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3