Armeniens nationalgalleri i Jerevan, Armenien är landets största konstmuseum och en central institution för bevarande, forskning och presentation av armenisk och internationell konst.

Historia

Galleriet grundades 1921 som en konstavdelning inom det statliga museet. Den ursprungliga kärnan bestod av verk som köptes in vid en utställning med armeniska målare i augusti 1921, kompletterat av en större donation från det armeniska kulturpalatset (det tidigare Lazarian-gymnasiet) samt gåvor från enskilda konstnärer. Redan 1925 visades omkring 400 verk i konstavdelningens sex salar.

Under 1930– och 1940-talen omvandlades och omdöptes institutionen flera gånger: 1935 blev konstavdelningen ett konstmuseum, 1947 kallades den Armeniens statliga museum och från 1991 bär den sitt nuvarande namn, Armeniens nationalgalleri. En ny åttavåningsbyggnad togs i bruk 1978.

Samlingen har växt kraftigt sedan grundandet. Tidigare beskrivningar nämner över 19 000 objekt, och idag omfattar samlingen omkring 26 000 museiföremål som visas i 56 utställningshallar genom permanenta och tillfälliga utställningar.

Samlingar och inriktningar

Galleriets samling är indelad i flera avdelningar: armenisk konst, rysk konst, västeuropeisk konst samt orientaliska samlingar. Den rymmer målningar, skulpturer, grafik och konsthantverk.

Armenisk konst presenteras kronologiskt från antik och medeltida konst till modern tid. Bland höjdpunkterna finns:

  • fragment och fresker från Urartu-tiden
  • kopior och dokument av mosaiker från Garni-templet
  • medeltida väggmålningar och miniatyrer
  • klerikala målningar från 1600– till 1800-talet, inklusive silverförsedda bokomslag och krucifix
  • verk av klassiska och moderna armeniska mästare, till exempel H. Hovnatanian, H. Ayvazovski, G. Bashinjaghian, P. Terlemezian, V. Sureniants, V. Mahokian samt 1900-talskonstnärer som M. Saryan, H. Kojoyan, H. Gurdjian, E. Chahin, G. Khanjian och M. Avetisian.

Rysk konst är väl representerad och visar religiösa ikoner från 1500–1600-talen och verk från 1700– till 1900-talen av konstnärer som F. Rokotov, I. Argunov, F. Shubin, I. Repin, V. Serov, M. Goncharova, I. Mashkov, S. Konenkov, W. Kandinski och M. Chagal.

Västeuropeisk konst börjar i utställningen med antikens Egypten och Grekland och fortsätter med skolor och verk från Italien, Nederländerna, Flandern och Frankrike, bland andra F. Guerchino, Jan Van Goyen, P. Claesz, E. M. Falconet, J. B. Greuze, T. Rousseau och A. Monticelli.

Orientalisk och asiatisk konst omfattar dekorativ och tillämpad konst från Iran, Kina och Japan: ornamenterat porslin och fajans, föremål i sten, ben och metall samt snidad möbelkonst. Särskilda favoriter är värdefulla indiska medeltida freskkopior utförda av den armeniska konstnären S. Khatchatrian och iranska målningar från 1800-talet.

Byggnader, filialer och faciliteter

Förutom huvudbyggnaden i Jerevan har nationalgalleriet flera filialer i huvudstaden och i andra städer i republiken. Bland filialerna finns minneshus för konstnärer som Hakop Kojoyan och Ara Sarkissians, samt flera regionala gallerier och museer:

  • H.Kojoyan och A.Sargsians hemmuseum i Jerevan
  • Jotto /G. Grigorian studio/
  • Echmiadzin /Echmiadzin galleriet/
  • Mher Abeghian museum /i Hrazdan /Hrazdan galleriet/
  • Jermuk /Jermuk galleriet/
  • Sisian /Sisian galleriet/
  • Alaverdi /Alaverdi galleriet/
  • Eghegnadzor /Eghjegnadzor galleriet/
  • Gavar /Akademiker H.Buniatian Gavar-galleriet/
  • Martuni /Martuni-galleriet/
  • Jajur M. Avetissian-museet

Galleriens huvudbyggnad rymmer också restaurerings- och konserveringsateljéer, ett bibliotek, ett arkiv, en cafeteria, en souvenir- och bokhandel samt en sal för filmvisningar och föreläsningar.

Utställningar, forskning och internationellt samarbete

Nationalgalleriet driver både permanenta presentationer och tillfälliga utställningar och deltar aktivt i internationella utställningar genom lån av verk och samarbetsprojekt. År 2008 öppnades en paviljong med verk av Hakob Gurjian och den permanenta utställningen av armenisk prästkonst från 1600– till 1800-talen återinvigdes och utvidgades.

Galleriet bedriver även vetenskaplig forskning, konservering och publikprogram som föreläsningar, visningar och pedagogiska aktiviteter för skolor och allmänhet. Genom sina utställningar och internationella samarbeten bidrar institutionen till att främja och sprida kunskap om armenisk konst och kulturarv.

Ledning och betydelse

Under olika perioder har galleriet ledds av framstående personer som R. Drambian (1925–1951), R. Parsamian (1952–1962), A. Chilingarian (1962–1967), E. Isabekian (1967–1986), A. TerGabrielian (1986–1990), Sh. Khatchatrian (1991–2002) och P. Mirzoyan (från 2002). Dessa direktörer och andra uppmärksammade konstnärer och forskare har spelat en viktig roll i att bygga upp och populärgöra samlingen samt i den vetenskapliga dokumentationen.

Praktiska råd för besökare

Galleriet erbjuder en rik och varierad samling som täcker flera årtusenden och konsttraditioner. Eftersom utställningar och öppettider kan variera rekommenderas att kontrollera aktuella öppettider, utställningar och evenemang innan besök. Besökare kan också dra nytta av guidade visningar, föreläsningar och galleriets publikationer för att få djupare förståelse för verk och samlingar.