Giorno del Ricordo: Italiens minnesdag för foibemassakrer och exil

Giorno del Ricordo – Italiens minnesdag för foibemassakrer och exilbor från Istrien, Dalmatien och Venezia Giulia. Historia, vittnesmål och bevarat minne.

Nationella minnesdagen för exilbor och foibe (på italienska: "Giorno del Ricordo") är ett italienskt firande till minne av offren för den etniska rensningen i massakrerna på foibe och exilbor från Dalmatien, Istrien och Venezia Giulia.

Vad dagen markerar

Giorno del Ricordo infaller varje år den 10 februari och instiftades formellt av den italienska staten genom lag nr. 92 år 2004. Dagen syftar till att hedra minnet av civila offer för våldet i samband med foibemassakrerna och den efterföljande massflykten och tvångsexilen av italiensktalande befolkningar från områden i Istrien, Dalmatien och Venezia Giulia efter andra världskriget. Syftet är också att bevara minnet och främja historisk kunskap bland nya generationer.

Bakgrund och historisk kontext

Foibe är naturliga kalkstensgropar och raviner där många av de döda dumpades. Händelserna ägde rum i slutet av andra världskriget och under den kommunistiska konsolideringen i det som blev Jugoslavien. Offergrupper omfattade civila, politiska motståndare och personer som uppfattades som sympatisörer av fascistiska eller italienska myndigheter. Efter dessa händelser följde en omfattande exodus av italienare från kusterna i Adriatiska havet — ofta kallad esodo istriano-dalmata — där tiotusentals människor tvingades lämna sina hem.

Hur dagen firas

• Ceremonier och officiella evenemang hålls på flera platser i Italien, särskilt i områden med starka historiska band till händelserna, samt vid minnesmärken vid foibe.
• Skolor, museer och kulturinstitutioner anordnar föreläsningar, utställningar och program för att informera om bakgrund och konsekvenser.
• Familjer och föreningar för exilbor genomför lokala sammankomster och tysta processioner för att hedra de förlorade.

Debatt och tolkningar

Händelserna kring foibe och exilen är föremål för fortsatt historisk debatt och politisk tolkning. Uppskattningar av antalet döda varierar kraftigt mellan olika källor, och både historiska analyser och nationell politik har påverkat hur minnet formas. Dagen har ibland använts i samtida politisk retorik, men många historiker och civilsamhällesaktörer betonar vikten av att kombinera minnesarbete med objektiv forskning och dialog över nationsgränser.

Betydelse för försoning

För många överlevande och deras ättlingar är Giorno del Ricordo en viktig erkännandehandling. Samtidigt har dagen också öppnat möjligheter för samarbete mellan Italien och de länder som i dag omfattar de berörda områdena (bland annat Kroatien och Slovenien), genom gemensamma initiativ för historisk forskning, minnesvård och kulturellt utbyte. Många ser minnesdagen som en del av ett bredare arbete för historisk klarhet och försoning i regionen.

Praktiska fakta – sammanfattning

• Datum: 10 februari varje år.
• Instiftad: Genom italiensk lag år 2004 (lag nr. 92).
• Syfte: Hedra offren för foibemassakrerna och minnas de tvångsförflyttade/exilerade från Istrien, Dalmatien och Venezia Giulia.
• Aktiviteter: Officiella ceremonier, utbildningsprogram, utställningar och minnesstunder vid berörda platser.

Giorno del Ricordo står i italienskt minneslandskap bredvid andra minnesdagar, som t.ex. Giorno della Memoria den 27 januari (minnet av Förintelsen), men fokuserar uttryckligen på de särskilda händelserna och följderna för de italienska gemenskaperna i Adriatiska regionen.

Sök med bokstav