Nguni-språken – bantuspråk i södra Afrika: xhosa, zulu, swati och ndebele
Nguni-språken är en grupp bantuspråk som talas av Nguni-folket. Språken talas i södra Afrika, främst i Sydafrika, Swaziland och Zimbabwe. Nguni-språken omfattar xhosa, zulu, swati, hlubi, phuthi och ndebele (både södra ndebele och norra ndebele).
Namnet "Nguni" kommer från den kosläkting som kallas Nguni-kor. Ordet Nguni används ibland för att beteckna alla talare av Nguni-språken som en grupp. Detta är dock en förenkling, eftersom många olika stammar och etniska grupper talar dessa språk och identiteter varierar regionalt och historiskt.
Språkfamilj och indelning
Nguni-språken ingår i den södra gruppen av bantuspråken och delas ofta in i två huvudgrupper: Zunda och Tekela. Zunda-gruppen inkluderar bland annat zulu och xhosa, medan Tekela-gruppen bland annat innefattar swati och vissa varianter av ndebele och phuthi. Indelningen speglar fonologiska skillnader (bland annat i konsonantsystemet) och historisk språkutveckling, men övergångar mellan dialekter skapar ett kontinuerligt spektrum snarare än skarpa gränser.
Kännetecken
- Click-ljud: Ett av de mest kända dragen i Nguni-språken är användningen av klickkonsonanter (hämtade och förstärkta i kontakten med khoisanspråk). Klickljuden kan vara dental, lateral eller alveolär och ingår som fullvärdiga konsonanter i ord.
- Nominalklassystem: Liksom andra bantuspråk har Nguni-språken ett rikt system av nominalklasser som påverkar böjning och kongruens i hela satsen.
- Agglutinering och prefix: Grammatiken bygger i stor utsträckning på prefix och affix som markerar tempus, aspekt, subjekt, objekt och possesiva relationer.
- Tonalitet och satsstruktur: Många Nguni-språk är tonala och använder ton för att skilja betydelser. Grundläggande ordföljd är oftast SVO (subjekt–verb–objekt).
Geografisk utbredning och status
De största Nguni-språken, såsom zulu och xhosa, talas av flera miljoner människor i Sydafrika och har stark närvaro i samhälleliga institutioner, utbildning och media. Swati (ibland kallat siSwati) är officiellt språk i Eswatini (tidigare Swaziland) och talas även i angränsande delar av Sydafrika. I Zimbabwe talas varianter av ndebele, som är närstående zulu; dessa varianter spelar en viktig roll i lokal kultur och identitet. Mindre Nguni-varianter som hlubi och phuthi har färre talare och kan anses vara hotade i vissa områden.
Skrift, standardisering och litteratur
Nguni-språken skrivs med det latinska alfabetet, kompletterat med diakritiska tecken och särskilda konventioner för klickljud och konsonantkluster. Det finns etablerade ortografier för t.ex. zulu och xhosa, och båda har rik muntlig och skriftlig tradition med böcker, tidningar, radio och TV på språken. Missionärer och språkhistoriker bidrog tidigt till skriftlig standardisering, och översättningar av religiösa texter (till exempel Bibeln) var viktiga för att språken fick skriftlig form under 1800- och 1900-talen.
Kulturell betydelse och samtida frågor
Nguni-språken är centrala för kulturell identitet, musik, muntlig litteratur och sociala sedvänjor i regionen. Urbanisering, migration och språkpolitik innebär att många talare är flerspråkiga och växlar mellan Nguni-språk, engelska och andra lokala språk. För mindre Nguni-varianter innebär detta både möjligheter (språkkontakt, nya medier) och utmaningar (språkförlust, minskad överföring mellan generationer).
Bevarande och framtid
Arbete med språkundervisning i skolor, digitalt material, media på modersmålen och lokala kulturinitiativ är viktiga för att främja och bevara Nguni-språken. Eftersom flera av språken har stor talarkår och officiell status i vissa länder, finns starka förutsättningar för fortsatt användning — samtidigt kräver mindre varianter målmedvetna insatser för dokumentation och revitalisering.
Språklig organisation
Nguni-språken är en undergrupp till de södra bantuspråken. Språken förekommer i ett relativt litet geografiskt område. Språken är nära besläktade och låter mycket lika. Många gånger är de olika språken ömsesidigt förståeliga - det vill säga att en person som talar ett nguni-språk kan förstå en person som talar ett annat nguni-språk.
Språkforskare och andra forskare delar upp nguni-språken i två mindre grupper: "Zunda Nguni" och "Tekela Nguni".
Zunda-språken
- Zulu (10 miljoner)
- Xhosa (8 miljoner)
- Norra Ndebele (eller "zimbabwiska Ndebele") (1,6 miljoner).
Tekela-språken
- Swati (3 miljoner)
- Phuthi (20 000)
- Bhaca, Hlubi, Cele och Lala.
Andel (procent) av befolkningen som talar ett nguni-språk hemma.
| 0-20% 20-40% 40-60% | 60-80% 80-100% |
Täthet av personer som talar nguni-språk i hemmet.
| <1 /km² 1-3 /km² 3-10 /km² 10-30 /km² 30-100 /km² | 100-300 /km² 300-1000 /km² 1000-3000 /km² >3000 /km² |
Frågor och svar
F: Vilka är nguni-språken?
S: Nguni-språken är en grupp bantuspråk som talas av Nguni-folket i södra Afrika, främst i Sydafrika, Swaziland och Zimbabwe. Dessa inkluderar Xhosa, Zulu, Swati, Hlubi, Phuthi och Ndebele (både södra Ndebele och norra Ndebele).
Fråga: Varifrån kommer nguni-språken?
S: Namnet "Nguni" kommer från den kosläkting som kallas Nguni-kor.
F: Vem talar dessa språk?
S: Språket talas av Nguni-folket.
F: I vilka länder talas dessa språk?
Svar: Dessa språk talas främst i Sydafrika, Swaziland och Zimbabwe.
F: Är det korrekt att använda ordet "Nguni" för att hänvisa till alla talare av dessa språk som en grupp?
Svar: Nej, det är inte korrekt eftersom många olika stammar talar dessa språk.
