Nikotinersättning: Effektiv behandling vid rökavvänjning och abstinens

Nikotinersättning: effektiv hjälp vid rökavvänjning och abstinens — beprövade metoder som plåster och tuggummi ökar chansen att sluta.

Nikotinet i cigaretter och andra tobaksprodukter gör människor beroende. När de slutar med tobak får de abstinensbesvär. Nikotinersättningsterapi (NRT) är till för att minska beroendesymtomen. Detta görs vanligtvis genom att nikotin (eller ett ämne som är mycket likt nikotin) tillförs på andra sätt. Vanliga metoder är bland annat nikotinplåster och tuggummi med nikotin i, men det finns också nikotinläkemedel i form av sugtabletter, pastiller, inhalatorer, nässpray och munspray. Några produkter säljs receptfritt, andra kräver recept beroende på land och styrka.

Varför NRT används

Cigaretter är ansvariga för att cirka 5 miljoner människor dör varje år. Dessa människor dödas inte av nikotinet i cigaretten, utan av andra ämnen i tobaksrök, t.ex. kolmonoxid och tjära. NRT ger nikotin utan de farliga förbränningsprodukterna och minskar därmed risken jämfört med fortsatt rökning.

Hur NRT fungerar

NRT levererar nikotin till rökarens hjärna på ett mycket långsammare sätt än vad cigaretter gör. Det hjälper till att dämpa de behov av att röka som de flesta rökare har under de första dagarna och veckorna efter att de slutat röka, snarare än att helt ta bort dem. Det ger rökaren en chans att bryta rökningssignaler i sitt dagliga liv, och kan ge en bekvämare utgång från rökvanan. NRT används dock bäst tillsammans med någon form av stöd, helst från någon som vet något om rökavvänjning.

Evidens för effekt

År 2005 rekommenderade kommittén för läkemedelssäkerhet att NRT ska ges till gravida rökare och även till ungdomar som röker. Resultaten från en nyligen genomförd Cochrane-granskning av kontrollerade försök med NRT-produkter (Stead et al. 2008) visade att rökare som använde NRT hade 1,5 till 2 gånger större sannolikhet att vara avhållna från rökning vid uppföljningen än de som fick placebo eller kontrollbehandling. Senare sammanställningar och uppdaterade översikter visar på liknande eller något bättre effekter, och att kombinationsbehandling (t.ex. plåster tillsammans med kortverkande nikotinprodukter som tuggummi eller inhalator) ofta är mer effektiv än enbart plåster.

Praktisk användning och rekommendationer

• Välj produkt efter behov: Plåster ger jämn dossättning och är bra för dagligt sug, medan tuggummi, sugtabletter eller inhalatorer är bättre för svängande eller situationsutlöst sug.
• Dosering: Dos väljs ofta efter hur mycket och hur länge man rökt. Större rökare kan behöva högre styrka i början. Följ produktens anvisningar eller råd från vårdpersonal.
• Kombinera vid behov: Många användare får bäst effekt av att kombinera ett plåster (bakgrundsdos) med ett kortverkande preparat för akuta sug.
• Tidslängd: Behandlingstiden varierar; vanligt är 8–12 veckor, men vissa behöver längre tid och successiv nedtrappning.
• Stöd: Rökavvänjning blir mer framgångsrik i kombination med beteendestöd, rådgivning eller uppföljning från vården.

Biverkningar och försiktighet

Vanliga biverkningar är milda och produktberoende, till exempel:

• Hudirritation och klåda från plåster
• Besvär i munnen, svalg eller käke från tuggummi och sugtabletter
• Hicka, illamående eller magsbesvär
• Sömnsvårigheter eller livliga drömmar (särskilt med plåster)

Allvarlig förgiftning av nikotin är ovanligt vid korrekt användning, men kombination av flera nikotinkällor (t.ex. plåster plus extra tuggummin i hög mängd eller användning tillsammans med e-cigaretter) kan ge överdoseringstecken som yrsel, illamående, kräkningar, snabb puls eller andningssvårigheter — kontakta sjukvård vid misstanke. Personer med instabil hjärtsjukdom bör diskutera NRT med läkare; fortsatt rökning innebär dock i regel större risk än att använda NRT.

Särskilda grupper

• Graviditet: Rökstopp är mycket viktigt under graviditet. Många riktlinjer rekommenderar först beteendestöd och rådgivning, men att NRT kan övervägas om rökuppehåll utan läkemedel inte lyckas. Använd i så fall lägsta effektiva dos och kontakta mödravården för råd.
• Ungdomar: För ungdomar är evidensen mindre omfattande. NRT kan bli aktuellt i kombination med stöd om ungdomen inte kan sluta med rådgivning ensam, men bör ske under övervakning av vårdpersonal.
• Personer med hjärt–kärlsjukdom: Rådfråga läkare, men i många fall bedöms NRT som säkrare än fortsatt rökning.

Andra läkemedel och alternativ

Förutom NRT finns andra läkemedel som vareniclin och bupropion som kan hjälpa vid rökstopp. Val mellan behandlingar beror på tidigare erfarenheter, biverkningsprofil och individuella medicinska förutsättningar. Vissa länder och vårdgivare erbjuder även e-cigaretter som ett verktyg vid rökavvänjning — dessa räknas inte som NRT, men används av vissa som ett skademinimeringsalternativ; rekommendationer varierar mellan länder.

Sammanfattning

NRT är ett effektivt och säkrare sätt att hantera nikotinabstinens än fortsatt rökning. Det minskar sug och abstinens, ökar chanserna att lyckas sluta och fungerar bäst i kombination med rådgivning eller annat beteendestöd. Diskutera val av produkt, dosering och eventuella risker med vårdpersonal för att få ett individuellt anpassat stöd vid rökavvänjning.

Frågor och svar

F: Vad är nikotinersättningsterapi?

F: Hur levererar NRT nikotin till rökarens hjärna?

F: Vilka ämnen är ansvariga för dödsfall på grund av cigaretter?

F: Är NRT effektivt när det gäller att hjälpa människor att sluta röka?

F: Vem bör använda NRT när man försöker sluta röka?

F: Är det en garanti för att sluta röka om man enbart använder NRT?

Sök med bokstav