Nostratiska är en hypotetisk språkfamilj som omfattar många av de nuvarande språkfamiljerna i Eurasien. Tanken är att nostratiska talades efter att isarna smält men innan människorna spred sig över Europa och Asien.
Många av dagens språk är ättlingar till nostratiskan, tror man. Bland dessa finns de indoeuropeiska, uraliska, altaiska och kartveliska språken. De afroasiatiska språken, som har sitt ursprung i Nordafrika, Afrikas horn, Arabiska halvön och Främre Orienten, samt de dravidiska språken på den indiska subkontinenten, brukar också ingå.
Namnet "Nostratic" kommer från latinets nostrates, som betyder "vi" (med andra ord landsmän). Idén utvecklades på 1960-talet av sovjetiska lingvister, som av Bomhard kallades "den moskovitiska skolan". Den har fått förnyad uppmärksamhet i den engelskspråkiga akademiska världen sedan 1990-talet.
Hypotesen är kontroversiell och accepteras i varierande grad av lingvister världen över. Vissa lingvister är osäkra.
Det hypotetiska stamspråket för den nostratiska familjen kallas protonostratiska. Det skulle ha talats mellan 15 000 och 12 000 f.Kr., under epipaläolitikum, nära slutet av den senaste istiden.
