Ögedei — Djingis khans andra storkhan och Mongolrikets härskare (1186–1241)

Ögedei (1186–1241) — Djingis khans andra storkhan som stärkte och expanderade Mongolriket. Karismatisk ledare, strateg och imperiets byggare.

Författare: Leandro Alegsa

Ögedei (1186–1241) var Djingis khans tredje son och blev mongolrikets andra storkhan efter sin far. Han fortsatte att utvidga det imperium som Djingis grundlagt och deltog, liksom sina bröder, i erövringarna av västra Kina och stora delar av Centralasien. Ögedei såg länge ut att vara sin fars favoritson; som vuxen beskrevs han som viljestark, övertygande i debatter och i grunden stabil i sitt omdöme, även om han hade ett känt intresse för drycker och nöjen.

Val till storkhan och militära kampanjer

Efter Djingis khans död hölls en kurultai där Ögedei formellt valdes till storkhan. Under hans regeringstid fullbordades flera stora fälttåg och nya fronter öppnades mot både öst och väst. Viktiga händelser under Ögedeis tid som storkhan:

  • Slutförandet av erövringen av Jin-dynastin i norra Kina (slutet av 1230-talet—1234), vilket gav mongolerna kontroll över stora delar av norra Kina.
  • Vidgade invasioner i väst: anfall mot ryska furstendömen (1237–1240) ledda av generaler som Batu och Subutai, som bland annat resulterade i sackandet av Kiev 1240.
  • De mongoliska framryckningarna mot Central- och Östeuropa kulminerade i fälttåget 1241 (invasioner i Polen och Ungern), vilket visade imperiets militära räckvidd.

Inrikespolitik och förvaltning

Ögedei arbetade för att konsolidera riket genom administrativa reformer och investeringar i infrastruktur. Han utvecklade och utbyggde karavanvägar, kurirsystemet (yam) och följen som band samman imperiets olika delar, vilket underlättade både militär rörlighet och handel. Han anlade Karakorum som huvudstad och lät bygga administrativa byggnader och palats där mongoliska enväldescentrala organ kunde samlas.

Under hans styre stärktes också statens inkomster genom skattläggning och organiserad indrivning av resurser från de erövrade områdena. Samtidigt gav han ofta generöser belöningar till sina generaler och lokala fogdar för att trygga lojaliteten.

Död, efterspel och arv

Ögedei avled den 11 december 1241. Hans död fick omedelbara politiska konsekvenser: de stora mongoliska fälttågen i Europa stoppades när fältherrar och furstar återvände för att delta i kurultai och säkerställa den fortsatta maktordningen. Efter Ögedeis bortgång fungerade hans änka Töregene som regent och styrde riket i praktiken tills deras son Güyük valdes till storkhan 1246.

Ögedeis regeringstid präglades av expansiv krigföring men också av försök att skapa mer varaktiga administrativa strukturer och infrastruktur som gjorde det stora imperiet mer sammanhållet. Hans insatser gjorde Mongolriket till en ännu större och mer sammanflätad politisk aktör i Eurasien, även om hans plötsliga död ledde till maktkamp och förändringar i rikets fortsatta riktning.

Efter Djingis Khans död

Han valdes till högsta khan 1229 på grund av kuriltai, mötet för viktiga ledare, som hölls efter Djingis död, men det var aldrig tveksamt att Djingis ville att Ögedei skulle regera efter honom. Under hans regeringstid avslutade mongolerna Jindynastin (1234) och kämpade mot det södra Songriket. År 1235 inledde mongolerna, under khanens direkta ledning, ett erövringskrig som inte skulle upphöra på fyrtiofem år och som skulle resultera i att hela Kina tillkom. Mongoliska arméer etablerade permanent kontroll över Persien (under ledning av Chormagan) och expanderade västerut under ledning av Batu Khan för att ta över Ryssland.

 


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3